5 Diskussion och kritisk reflektion
5.1 Metod och resultatdiskussion
Genom att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder har vi fått nyanserade svar på våra frågeställningar. Under våra observationer av eleverna i skolmiljö har vi haft möjlighet att skapa oss en bild av rådande statushierarkier. Observationsmetoden har vi beskrivit som osystematisk och delvis deltagande. Med tanke på den begränsade omfattningen av arbetet anser vi att den inte hade kunnat genomföras på något annat vis. Den erfarenhet vi har av pedagogiskt arbete säger oss att det tar tid innan eleverna känner trygghet, vågar vara sig själva och säga sin mening tillsammans med en lärare. Därför valde vi att genomföra undersökningen i klasser vi kände väl sedan tidigare. Hade undersökningen gjorts i klasser främmande för oss, hade förmodligen våra observationer, enkäter och intervjuer gett ett annat resultat. Kanske hade vi kunnat bearbeta empirin mer objektivt, samtidigt som en del i form av elevernas spontana reflektioner förmodligen gått förlorat.
Vi känner att vi lärt oss mycket under tiden vi arbetat med studien, dels teoretiskt men också när det gäller det praktiska tillvägagångssättet i genomförandet av undersökningen. De färdiga svarsalternativ som vi gav i enkäten har med säkerhet påverkar resultatet. Hade vi ställt frågorna annorlunda hade resultatet blivit något annat. Detsamma gäller våra intervjufrågor. I enkätundersökningen frågade vi till exempel om den populäre pojken/flickan hade fina kläder. Några elever har lagt till i enkäten att han eller hon har ”coola kläder”. Ordet fin kan ha olika betydelse beroende på vem som tillfrågas, vilket märks i denna undersökning. Våra ordval har alltså spelat stor roll för resultatet av studien. Ett av våra mål med studien var att utgångspunkten skulle vara ur ett elevperspektiv. Empirin från enkät- och intervjuundersökningen speglar i möjligaste mån elevernas tankar. Vi är dock medvetna om att våra val av frågor och de observationer vi gjort påverkat resultatet bort från barnens perspektiv mot vårt vuxen/lärarperspektiv. Skulle vi göra en liknande studie igen skulle vi
40
vara ännu mer observanta och försiktiga när vi använder vissa ord/begrepp. Ett sätt skulle vara att tidigt kontrollera ordens innebörd med eleverna. I stort sett känner vi oss nöjda med undersökningsmetoderna.
Våra inklusionskriterier för intervjudeltagarna innebär att vi valt elever utifrån våra subjektiva uppfattningar om vilka elever som är öppna och lätta att prata med. Andra personer hade kanske gjort andra bedömningar och därmed valt andra informanter. Detta innebär, som tidigare nämnts, att den enda generalisering som är möjlig är den som Kvale (1997:210) benämner naturalistisk. Men en naturalistisk generalisering är ändå en generalisering.
Vi tycker att bortfallet var stort och detta påverkar reliabiliteten. Om det är många som svarar på frågorna, ökar tillförlitligheten. Även om vi frågat om rätt saker, det vill säga har hög validitet, kan tillförlitligheten vara låg på grund av ett stort bortfall. Detta påverkar i sin tur generaliserbarheten, då antalet medverkade i undersökningen var lågt. Reliabiliteten påverkas också av att vi genomförde intervjuerna enskilt. Hade vi genomfört intervjuerna tillsammans kunde vi efteråt diskuterat om vi uppfattat svaren på samma vis, vilket kunde ha stärkt reliabiliteten. Vi tror emellertid att vi har frågat om rätt saker. Svaren på frågeställningarna tycker vi ger en intressant belysning av området, trots bortfallet.
När vi analyserar bortfallet av informanter kommer olika aspekter fram. Vi valde de elever som hade lätt att prata, föräldrarna gjorde sin bedömning och de elever som inte kände sig bekväma med uppgiften avstod sannolikt. Kanske är det så att elever som befinner sig i den övre delen av hierarkin var överrepresenterade i vårt material. Följaktligen skulle elever med lägre status vara fler i bortfallet.
Vi har tidigare nämnt att vår upplevelse av intervjuerna ibland var att eleverna svarade på vad de trodde att vi ville höra. Kan det vara så att eleverna känner att ämnet är känsligt och något tabubelagt och att de därför inte riktigt vågar säga vad de egentligen känner. Skolbarn är i en speciell beroenderelation till sina lärare och det kan vara svårt för dem att lösgöra sig från detta. Dessutom kan det i deras ålder vara känsligt att prata om statusfrågor.
Syftet med arbetet var att belysa elevers syn på popularitet, vilka faktorer som gör att vissa elever har högre status bland klasskamraterna än andra, samt beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors syn på status. Arbetet har gett oss fördjupad kunskap om elevers
41
relationer och hierarkiska mönster i skolmiljö samt vad eleverna anser ge hög status bland såväl pojkar som flickor. Vi utgick från vårt intresse när vi formulerade vårt syfte och frågeställningar och vi menar att vi efterhand lyckats avgränsa frågeställningarna så att de blev möjliga att besvara. Kanske är det just det förhållandet att ämnet till viss del känns tabubelagt som gjort det intressant för oss att undersöka, samtidigt som det också försvårat processen. Det har också varit svårt att hitta relevant tidigare forskning.
Från början var vår tanke att jämföra de olika skolklasserna utifrån två olika bostadsområden. Enkäten utformades därför med frågor som handlade om informanternas materiella standard. Anledningen till att vi senare beslöt att inte väga in denna aspekt, var dels arbetets begränsade omfattning, dels att vi inte fann några tydliga skillnader mellan klasserna som berörde elevernas status. Det faktum att vi inte ser några anmärkningsvärda differenser mellan de båda klasserna är i sig intressant och tål att funderas över. Kanske är det en slump och beror på just de två områden vi undersökt. Kanske hade skillnaderna synts i en större undersökning.
Vidare tolkar vi resultatet som att eleverna är medvetna om att utseendet har en viss inverkan på en persons ställning i hierarkin, men att det ändå inte har avgörande betydelse. Men är det egentligen möjligt för informanterna att ställa sig dessa frågor om hur mycket till exempel utseende påverkar val av kompisar? Det är en i hög grad abstrakt fråga som är svår att besvara. Vi upplever att när våra frågorna övergår från konkret till abstrakt nivå blir sambanden svåra för eleverna att urskilja på grund av informanternas låga ålder.
Ett av svaren på frågeställningarna om vilka faktorer som ger elever hög status i skolklassen är att ha många kompisar. Vår tanke kring vad som kommer först, status eller kompisar, är att det är personens egenskaper som bidrar till om en elev är omtyckt eller ej. En person med många attraktiva egenskaper får många beundrare omkring sig och därav värvas ännu fler kompisar. Frågan är snarare cirkulär än linjär och går inte att besvara med orsak och verkan, utan snarare som en positiv spiral av bidragande faktorer där den ena ger den andra.
Under enkät- och intervjuundersökningen har eleverna svarat på hur de anser att den mest populära pojken och flickan är och vilka egenskaper som stämmer in på honom/henne. En pojke eller flicka med en viss egenskap eller som exempelvis har fina kläder, fina saker eller är bra på idrott, skulle kunna fungera som trendsättare när det gäller det han/hon har och/eller
42
är bra på. Vi tror med andra ord att det byggs upp en unik kultur i varje klass. Av denna anledning kan det vara svårt att generalisera utöver de två klasserna vi undersökt.
Vår undersökning har rört sig på individ- och gruppnivå. Ämnesområdet skulle även vara intressant att betrakta ur ett samhälls- och ideologiskt perspektiv. Vilka värderingar när det gäller kön och egenskaper premieras i olika kulturer, samhällssystem och över tid? Finns det bestående teman/roller eller förändras de ständigt? Avslutningsvis tycker vi att arbetet varit spännande och intressant att genomföra.
43
Referenser
Arnér, Elisabet & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Barnkonventionen (1998). Barnkonventionen. Rättigheter för världens barn och ungdomar. Stockholm: Rädda Barnen.
Barnombudsmannen (2004). Älskar, älskar inte. Stockholm: Barnombudsmannen. Bell, Edith (2007). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991). Lund: Studentlitteratur. Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1997). Att bli sig själv. Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000) Att förstå barns tankar: metodik
för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fichtelius, Karl-Erik & Wilsson, Lars (1999). Om människan. Jönköping: Brain Books. Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur
och Kultur.
Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater. Växjö: Växjö University Press.
Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Malmö: Studies in Educational Sciences No.35.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s
barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.
Nilzon, Kjell R. (1999). Skolårens psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Odelfors, Birgitta (1996). Att göra sig hörd och sedd. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
44
Poulsen, Arne (1995). Barnets utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Rithander, Susanne (1991). Flickor och pojkar i förskolan. Falköping: Almqvist & Wiksell.
Rubin, Zick (1981). Barns vänskap. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Sandquist, Anna-Marie (1998). Visst görs vi olika! Stockholm: Svenska Kommunförbundet, Kommentus Förlag.
Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap, om marginalisering i skolan
värld. Stockholm: Liber.
Shaffer, David (1994). Social and Personality Development. Pacific Grove: Brooks/Cole Publishing Company.
Sjölander, Sverre (2004). Vårt djuriska arv. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Svenska Akademin (2006). Svenska Akademins ordlista. Stockholm: Svenska Akademin.
Söderqvist Tralau, Marie (2009). Status. Stockholm: Nordstedts Förlagsgrupp. Volk, Eva Lena, red, (2006). Jämställdhet gör världen rikare. Sida: Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Internetadresser
Nationalencyklopedin (2009-12-03). Encyklopedi. Tillgänglig 2009- 12-03. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/
45
Enkät!
Enkät! Enkät!
Enkät!
Bilaga 1 Ringa in Ringa inRinga in
Ringa in det ord som stämmer in på dig! Du kan välja flera olika svar!
1. 1.1.
1. Är du kille eller tjej:Är du kille eller tjej:Är du kille eller tjej: Är du kille eller tjej: • Kille
• Tjej
2. 2.2.
2. Hur många syskon har du? ________Hur många syskon har du? ________Hur många syskon har du? ________ Hur många syskon har du? ________
3. 3.3.
3. Har du: Har du: Har du: Har du: • Yngre syskon • Äldre syskon
4. 4.4.
4. Vad jobbar dina föräldrar med?Vad jobbar dina föräldrar med?Vad jobbar dina föräldrar med? Vad jobbar dina föräldrar med?
• Mamma: __________________________________________________________________________
• Pappa: ____________________________________________________________________________
5. 5.5.
5. Bor dina föräldrar tilBor dina föräldrar tilBor dina föräldrar tillsammans?Bor dina föräldrar tillsammans?lsammans?lsammans? • Nej
• Ja
6. 6.6.
6. Bor du i:Bor du i:Bor du i: Bor du i: • Lägenhet • Radhus • Villa
7. 7.7.
7. Har ni bil?Har ni bil?Har ni bil? Har ni bil? • Nej • Ja, en bil • Ja, flera bilar
8. 8.8.
8. Vet du vilket märke?Vet du vilket märke?Vet du vilket märke? Vet du vilket märke? • Nej
• Ja ________________________________________________________________________________
9. 9.9.
9. Går du på några aktiviteterGår du på några aktiviteterGår du på några aktiviteter???? I så fall vilka?Går du på några aktiviteter I så fall vilka?I så fall vilka?I så fall vilka?
___________________________________________________________________________________
46
10. 10.10.
10. Vad gör du på din fritid?Vad gör du på din fritid?Vad gör du på din fritid? Vad gör du på din fritid?
______________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ 11. 11.11.
11. Har du något husdjur?Har du något husdjur?Har du något husdjur? Har du något husdjur? • Nej
• Ja, jag har:
___________________________________________________________________________________
12. 12.12.
12. Har du:Har du:Har du: Har du: • Eget rum • Egen dator • Egen mobil • Egen tv 13. 13.13.
13. Vad är viktigast att vara bra på:Vad är viktigast att vara bra på:Vad är viktigast att vara bra på: Vad är viktigast att vara bra på: • Idrott • Matte • Slöjd • Skriva • Rastlekar • Läsa • Rita • Engelska • Annat: ____________________________________________________________________________ 14. 14.14.
14. Har du varit på bio med mamma eller pappa?Har du varit på bio med mamma eller pappa?Har du varit på bio med mamma eller pappa? Har du varit på bio med mamma eller pappa? • Nej
• Ja
15. 15.15.
15. Har duHar duHar du vaHar duvavavarit på teater med mamma eller papparit på teater med mamma eller papparit på teater med mamma eller papparit på teater med mamma eller pappa???? • Nej
• Ja
16. 16.16.
16. Har du vaHar du vaHar du varit på museum med mamma eller pappaHar du varit på museum med mamma eller papparit på museum med mamma eller papparit på museum med mamma eller pappa???? • Nej
• Ja 17. 17.17.
17. Trivs du i skolan?Trivs du i skolan?Trivs du i skolan? Trivs du i skolan? • Nej
• Lite
• Mittemellan • Mycket bra
47
18. 18.18.
18. Hur många kompisar från klassen leker du med på fritiden?Hur många kompisar från klassen leker du med på fritiden?Hur många kompisar från klassen leker du med på fritiden? Hur många kompisar från klassen leker du med på fritiden? • Ingen
• En • Två
• Tre eller fler
19. 19.19.
19. Har du en Har du en Har du en bästis i klassen?Har du en bästis i klassen?bästis i klassen? bästis i klassen? • Nej
• Ja, en bästis • Ja, flera bästisar
20. 20.20.
20. Vad Vad Vad passar in på Vad passar in på passar in på passar in på DIGDIGDIG???? Är du:DIG Är du:Är du:Är du: • Tuff
• Duktig i skolan • Blyg
• Pratar mycket • Räcker upp handen • Rolig • Rättvis • Omtänksam • Ärlig • Kaxig • Modig • Artig • Snäll • Bestämmer
• Om du kommer på något annat skriv det här:
___________________________________________________________________________________
21. 21.21.
21. Hur är den mest pHur är den mest pHur är den mest populära TJEJEN i klassen? HONHur är den mest populära TJEJEN i klassen? HONopulära TJEJEN i klassen? HON:::: opulära TJEJEN i klassen? HON • är bra på idrott
• har fina saker • har fina kläder
• har många kompisar i klassen • har en bästis i klassen • har många leksaker • är söt eller snygg • är smal • är stark • är lång • är kort • Annat: ____________________________________________________________________________
48
22. 22.22.
22. Hur ärHur ärHur är den mest populära TJEJENHur ärden mest populära TJEJENden mest populära TJEJENden mest populära TJEJEN i klassen?i klassen?i klassen? HON ÄR:i klassen?HON ÄR:HON ÄR:HON ÄR: • Tuff
• Duktig i skolan • Blyg
• Pratar mycket
• Räcker upp handen ofta • Rolig • Rättvis • Omtänksam • Ärlig • Kaxig • Modig • Artig • Snäll • Bestämmer
• Om du kommer på något annat skriv det här:
___________________________________________________________________________________
23. 23.23.
23. Hur är den mest pHur är den mest pHur är den mest populära KILLEN i klassen? HANHur är den mest populära KILLEN i klassen? HANopulära KILLEN i klassen? HAN:::: opulära KILLEN i klassen? HAN • är bra på idrott
• har fina saker • har fina kläder
• har många kompisar i klassen • har en bästis i klassen • har många leksaker • är söt eller snygg • är smal • är stark • är lång • är kort • Annat: ____________________________________________________________________________ 24. 24.24.
24. Hur är den mest populära Hur är den mest populära Hur är den mest populära KILLENHur är den mest populära KILLENKILLENKILLEN i klassen?i klassen?i klassen?i klassen? HAN ÄR:HAN ÄR:HAN ÄR:HAN ÄR: • Tuff
• Duktig i skolan • Blyg
• Pratar mycket
• Räcker upp handen ofta • Rolig
• Rättvis • Omtänksam • Ärlig
49 • Kaxig • Modig • Artig • Snäll • Bestämmer
• Om du kommer på något annat skriv det här:
___________________________________________________________________________________