I följande avsnitt beskrivs studiens forskningsdesign, urval, datainsamlingsmetod, och samtliga steg i studiens genomförande. Vi diskuterar även studiens kvalitet och redogör för hur vi tagit de etiska aspekterna i beaktande.
3.1 Forskningsdesign
Studien har utgått från en kvalitativ ansats vid insamling av data. Bryman (2018) skriver att forskaren i en kvalitativ ansats försöker få en förståelse av hur deltagarna i studien uppfattar och tolkar den sociala verkligheten och att tyngdpunkten ligger på ord snarare än siffror. En kvalitativ ansats har valts eftersom vi vill undersöka deltagarnas perspektiv på en specifik del av den sociala verkligheten, vilket i denna studie är hur nationella minoriteter kan synliggöras i förskolans utbildning. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som insamlingsmetod. Anledningen till
valet av semistrukturerade intervjuer var att försöka få syn på deltagarnas perspektiv genom att de fick uttrycka svaren med egna ord. Semistrukturerade intervjuer ska, enligt Bryman (2018), fokusera på deltagarnas perspektiv och tolkningar av något specifikt.
3.2 Urval
Urvalet består av rektorer i förskolan eftersom det är rektorers perspektiv på hur nationella minoriteter kan synliggöras i förskolan som undersöks i studien. Att arbeta som rektor i förskolan var därför ett kriterium för vårt val av deltagare. Detta innebär att vi har utgått från ett målinriktat urval, vilket innebär att strategiskt välja deltagare som är relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018).
Urvalsstorlek var åtta rektorer, vilka var mellan 40 och 64 år och hade arbetat som rektorer mellan 4 och 30 år. Rektorerna hade arbetat mellan 16 och 44 år i förskola eller skola. De hade alla i grunden en förskollärar- eller lärarutbildning och flera av dem hade även genomfört olika fortbildnings- eller ledarskapskurser för att
komplettera sin utbildning. Rektorerna som deltog i studien arbetade i kommunala förskolor eller på föräldrakooperativ och var rektorer för 1–2 förskolor. En del av rektorerna tillfrågades eftersom de ansvarade för förskolor med finsk inriktning.
Förskolorna var alla belägna i en mellanstor svensk kommun.
3.3 Procedur
Femton rektorer tillfrågades genom mejl eller telefon om de ville delta i studien. Nio rektorer svarade att de ville delta och till dessa skickades missivbrev (se bilaga 1) och intervjuguide (se bilaga 2) via mejl. Anledningen till att intervjuguiden skickades i förväg var att deltagarna skulle få möjlighet att förbereda sig inför intervjun om de så önskade. Deltagarna fick själva välja om intervjun skulle genomföras fysiskt eller via Zoom. Fem rektorer valde att genomföra intervjun fysiskt och tre rektorer valde att genomföra intervjun via Zoom. I de fall där deltagarna valde att intervjun skulle ske fysiskt fick de själva välja plats för intervjun. Anledningen till att deltagarna själva fick bestämma plats för intervjun var att vi ville att de skulle känna sig avslappnade under intervjusituationen. En deltagare var tvungen att avbryta sitt deltagande, vilket resulterade i att totalt åtta intervjuer genomfördes. Under intervjuerna deltog vi båda för att kunna få en samstämmig bild av vad som sagts under intervjun och det var också något som deltagarna informerades om i missivbrevet. Under en intervju var det emellertid enbart en av oss som deltog. Innan intervjuerna frågade vi deltagarna om de hade läst missivbrevet, informerade deltagarna att de fick avbryta intervjun när de ville utan närmare motivering och påminde deltagarna om att intervjuerna skulle komma att spelas in. En fördel med semistrukturerade intervjuer är att det finns utrymme för en flexibilitet under intervjun (Bryman, 2018). Under intervjuerna utgick vi från en intervjuguide (se bilaga 2) men frågorna i intervjuguiden följdes inte till punkt och pricka utan vi omformulerade frågor, ställde följdfrågor och hoppade över frågor som deltagarna redan besvarat. Det innebär att frågorna till viss del har skiljt sig åt mellan de olika intervjuerna även om grundstrukturen har varit
densamma. Intervjuerna tog mellan 18 och 33 minuter att genomföra. Intervjuerna spelades in och dessa inspelningar transkriberades sedan ordagrant.
3.4 Databearbetning
För att bearbeta insamlade data genomfördes en kvalitativ dataanalys med
utgångspunkt i grundad teori, där kodning är en central process för att kunna bryta ner insamlade data och finna mönster (Bryman, 2018). Databearbetningen inleddes med en noggrann genomläsning av samtliga transkriptioner. Därefter markerades de meningsbärande delar som var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Efter det läste vi igenom de markerade delarna och genomförde en initial
kodning genom att i marginalen skriva ett ord eller en mening som sammanfattade det meningsbärande i respektive mening eller stycke. Initial kodning innebär att med ett öppet sinne identifiera ett flertal olika koder för att få ett sammanfattande intryck över insamlade data (Bryman, 2018). Sedan genomfördes en fokuserad kodning där de vanligast förekommande koderna identifierades. Utifrån dessa koder kunde tre huvudkategorier identifieras, vilka är kopplade till studiens syfte och frågeställningar.
Kategorierna som identifierades är: Synliggörande av nationella minoriteter i det praktiska arbetet, Utmaningar i arbetet att synliggöra nationella minoriteter och Vad som krävs för att kunna synliggöra nationella minoriteter i förskolans
utbildning. Fokuserad kodning innebär att försöka få syn på de vanligaste
förekommande koderna men även reducera koder och hitta nya koder genom att kombinera flera närliggande koder (Bryman, 2018). Efter resultatet sammanställts under respektive kategori påbörjades arbetet att analysera resultatet. Vi genomförde en teoretisk kodning och kunde därigenom identifiera två teman, medvetenhet och osynliggörande, som var relevanta för att kunna sätta resultatet i ett teoretiskt perspektiv. Initial och fokuserad kodning genererar koder som är relativt nära kopplade till insamlade data. Teoretisk kodning ligger närmare det teoretiska perspektivet och möjliggör skapandet av kategorier som är nära länkade till teorin (Bryman, 2018).
3.5 Studiens kvalitet
För att säkerhetsställa studiens kvalitet har vi utgått från Brymans (2018)
kvalitetskriterium tillförlitlighet. Bryman (2018) skriver att kriteriet tillförlitlighet består av fyra underkategorier vilka är pålitlighet, överförbarhet, trovärdighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Enligt Bryman stärks studiens pålitlighet
genom att det görs en noggrann redogörelse för studiens alla faser. Vi har därför varit noggranna med att ge en detaljerad beskrivning för studiens alla moment. Bryman skriver vidare om överförbarhet som innebär att ge en detaljerad beskrivning av deltagarna samt kontexten för att läsaren ska kunna göra en bedömning om resultatet kan appliceras i andra kontexter. Vi har försökt ge en transparent
beskrivning av studiens deltagare, var intervjuerna ägt rum och hur de genomförts eftersom det stärker studiens överförbarhet. Bryman skriver att trovärdighet innebär att deltagarna får ta del av resultaten med syftet att bekräfta att deras utsagor har blivit korrekt tolkade. Med anledning av den begränsade tiden att slutföra studien har deltagarna inte fått möjlighet att ta del av resultatet. Men för att öka trovärdigheten ställde vi under intervjuerna öppna frågor (se bilaga 2) och försökte säkerhetsställa om vi hade tolkat deltagarna rätt genom att ställa frågan ”Har jag tolkat dig rätt när jag säger…”. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär, enligt Bryman, att
forskaren försökt säkerhetsställa att det inte finns värderingar inbäddade i resultaten.
Vi har varit så neutrala som möjligt när vi tagit del av och sammanfattat forskning samt under resultatbearbetningen för att säkerhetsställa att inga värderingar påverkat resultatbeskrivningen. För att ytterligare stärka studiens kvalitet har vi deltagit i en grupphandledning där vårt arbete har fått kamratrespons, vilket har bidragit till att synliggöra utvecklingsområden i arbetet. Dessa utvecklingsområden har sedan bearbetats.
3.6 Etiska övervägande
I studien tog vi hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska aspekter som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002; Vetenskapsrådet, 2017). Informationskravet innebär att deltagarna informeras om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt och att de under datainsamlingen har möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan utan att ange varför (Bryman, 2018). Vi tog hänsyn till informationskravet genom att vi i missivbrevet informerade om att deltagande i vår undersökning var frivilligt och att deltagarna hade rätt att när som helst under datainsamlingen avbryta sitt deltagande utan närmare motivering. Vi informerade också i missivbrevet om studiens syfte, att deras svar enbart används i denna studie och att den färdiga uppsatsen publiceras på DiVA. Innan respektive intervju påminde vi också deltagarna om att intervjun skulle komma att spelas in samt att de fick avbryta intervjun om de så önskade utan
närmare motivering. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma om de vill delta eller inte (Bryman, 2018). Samtyckeskravet tog vi hänsyn till genom att tillfråga rektorerna om de ville delta och att deltagandet var frivilligt. För att
deltagarna skulle kunna ta ett beslut huruvida de vill delta informerade vi om att vi skulle vara två under intervjutillfället, hur lång tid intervjun beräknades ta, att de själva fick välja om intervjun skulle ske fysiskt eller via zoom och att intervjuerna skulle komma att spelas in med ljudinspelning. Konfidentialitetskravet innebär att personliga uppgifter om deltagarna behandlas med konfidentialitet, vilket innebär att de förvaras så att inte obehöriga kan komma åt dem (Bryman, 2018).
Konfidentialitetskravet tog vi hänsyn till genom att vi i missivbrevet informerade om att ljudfil och det transkriberade materialet skulle komma att förvaras för att ingen obehörig skulle få tillgång till dem och att detta material raderas när studien
godkänts. Vi informerade även om att deras personliga uppgifter behandlas konfidentiellt och enbart hanteras av oss. I det färdiga arbetet har personliga uppgifter såsom namn och arbetsplats anonymiserats. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som samlas in enbart används i ändamålet för studien (Bryman, 2018).
Nyttjandekravet tog vi hänsyn till genom att informera deltagarna om att insamlad data enbart används i detta arbete.