I detta kapitel redovisas den metod vi valt för denna studie. Sedan går vi igenom det material vi använt, vilket urval och vårt tillvägagångssätt för hur vi samlade in materialet. Därefter diskuteras studiens validitet och reliabilitet och slutligen redogörs för de etiska övervägande vi varit tvungna att ta hänsyn till i vår studie.
Denna uppsats har formen av en kvalitativ multipel fallstudie där vi använder oss av kritisk diskursanalys för att analysera nyhetsartiklar rörande tre misstänkta våldtäktsfall där kända idrottsmän anklagats. Som ram för detta arbete kommer vi använda oss av de riktlinjer som presenteras av Hansen och Machin i Media and communication research methods (2019) samt av Fairclough i Methods of critical discourse analysis (2001). Huvudfokus för analysen kommer som tidigare nämnt att vara de ordval som görs i texten i förhållande till begreppen monstering och våldtäktsmyter.
5.1 Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys är en kvalitativ metod för att undersöka hur mening konstrueras i tal och skrift. Genom en kritisk diskursanalys kan de åsikter och värderingar som ligger bakom orden och som inte är uppenbara vid en enkel genomläsning upptäckas. I denna studie kommer vi fokusera på den första nivån av Fairclough tredimensionella analysmodell som är den lingvistiska textanalysen. Det är i texten och bredare sett språket som diskurser och ideologier tydligast gör sig synliga (Hansen och Machin, 2019, 120). Övriga delar av Faircloughs tredimensionella modell kommer att fungera som utgångspunkt för diskussionen i kapitlet Slutsats, diskussion och framtida forskning.
Som ramverk för analysen kommer vi applicera våra forskningsfrågor, kompletterade med underfrågor baserade på genomgången av monstering och våldtäktsmyter i teoridelen. Frågorna som vägleder analysen är följande:
Hur uttrycks monstering i artiklar om kända idrottsmän misstänkta för våldtäkt? ● Beskrivs den anklagade som avvikande?
● Hur beskrivs den misstänkta våldtäkten?
Hur uttrycks våldtäktsmyter i artiklar om kända idrottsmän misstänkta för våldtäkt? ● Hur beskrivs offrets person?
● Hur beskrivs offrets aktiviteter/ sambandet mellan offret och brottet? ● Hur beskrivs förövarens person?
● Hur beskrivs sambandet mellan förövare och brott?
Efter en första genomläsning av materialet kommer vi att sålla bort de artiklar som inte berör vårt ämne eller på annat sätt inte är relevanta att studera. Sedan genomförs en närläsning och kodning av materialet som sedan tematiseras.
5.2 Kodning och tematisering
Här beskrivs hur vår kritiska diskursanalys av textnivån i den tredimensionella modellen, det vill säga artiklarna, kommer att sammanställas i hanterbara teman. Utformningen av vår analys utgår från den metod för kodning och tematisering som presenteras i Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) som kallas “the constant comparative method”. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) skriver att namnet refererar “till hur forskaren i analysprocessen ständigt jämför de mönster som han eller hon hittills har hittat med nya data som bearbetas, och också med tidigare forskning på området samt med sina teoretiska perspektiv”. Denna metod kommer endast att användas som en ram för sammanställandet av de uttryck för monstering och våldtäktsmyter som förekommer i materialet till teman. Förenklat sett har detta arbete tre nivåer:
1. Reduktion av data (kodning) 2. Presentation av data (tematisering) 3. Slutsatser och verifiering (summering)
Arbetet följer nödvändigtvis inte strikt denna struktur uppifrån och ner utan kodning, tematisering och summering sker parallellt och växelvis genom hela arbetet.
Den första nivån handlar om att hitta mönster i materialet och reducera dessa mönster till hanterbara koder med målet att i slutändan identifiera de mest centrala dragen i materialet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Eftersom kvalitativ forskning till naturen är iterativ utformas koderna utefter vad vi finner i materialet och kan ändras under arbetets gång. När vi nått en mättnad i kodningen kommer våra utarbetade koder att ordnas in i lämpliga teman utefter mönster i kodningen. Tematiseringen kommer att redogöras för i resultatdelen och fungera som utgångspunkt för vår analys och våra slutsatser.
5.3 Urval och Material
Till vår studie har tagit fram 30 nyhetsartiklar där det är 10per fall. 15 artiklar hämtades från Aftonbladet och 15 från Expressen. Vi har valt att avgränsa oss till Aftonbladet och Expressens sportsidor eftersom de är två av Sveriges största nyhetstidningar vilket innebär att de når ut till ett stort antal människor som kan influeras av innehållet. Vi har valt att avgränsa oss till artiklar och sållat bort krönikor, ledare och andra varianter för på bästa sätt kunna utföra en så rättvis analys som möjligt. I vårt insamlade material sållades även artiklar som nästintill bara bestod av citat bort eftersom de blir irrelevanta när vi gör en kritisk diskursanalys eftersom vi inte vill analysera citat från enskilda aktörer utan undersöka om det finns eventuella gömda åsikter i artiklarnas språk. Vi är medvetna att dessa tre olika fall är svåra att jämföra då de innefattar olika tidsperioder, olika idrottsmän, olika medieintresse (exempelvis är det skillnad på Ronaldo som är världskänd och Sarfo som mest är känd inom Sverige). Men huvudfokus ligger i att undersöka vilka diskurser som används i Aftonbladet och Expressens nyhetsartiklar gällande rapporteringen kring dessa fall och genomskåda hur artiklarna uttrycker monstering respektive våldtäktsmyter, vilket är våra frågeställningar.
Vi har använt oss av ett målstyrt urval där urvalet väljs ut med utgångspunkten att kunna göra en kritisk diskursanalys på nyhetsartiklar om tre fall där kända idrottsmän är anklagade för våldtäkt (Bryman, 2011). Vi kan inte använda oss av slumpmässigt urval eller någon annan urvalsmetod eftersom vi är beroende av ett specifikt material för att kunna genomföra vår studie. Med tanke på att vi valt ut artiklarna själva så finns det en risk att vårt insamlade material inte redogör för alla aspekter i frågan. Vi har valt att avgränsa vår studie till från det att fallen
blev uppmärksammade i svensk media och ett år framåt, Tre kronor fallet 2005, Ronaldo fallet 2018och Sarfo fallet 2017.
Valet av de tre fall vi undersöker grundar sig i flera faktorer. Till att börja med är det tre fall som fått stor medial uppmärksamhet i Sverige och således genererat ett stort antal artiklar att analysera. Alla de anklagade idrottsmännen är dessutom kända personer inom sportvärlden. De tre fallen skiljer sig däremot åt i när de inträffade och vem den anklagade är. Vår tanke med detta är att resultatet således kan ge en bredare och mer översiktlig bild av kvällstidningarnas rapportering om fall som dessa men även som utgångspunkt för en jämförelse av rapporteringen över tid. Det finns andra liknande fall men med tanke på arbetets omfattning har vi valt att endast fokusera på dessa tre.
I och med att det är tre olika fall som ägt rum i olika tidsperioder så kan det ha betydelse på hur texten och ordvalen är konstruerade och formulerade. Nilsson (2019) som gjort en liknande undersökning påpekar att kvällstidningar som dessa kan antas lägga extra tyngd på bevakning av våldtäkt. Dessutom är det värt att poängtera att den bilden som framkommer i kvällstidningar, vilken kan vara mer sensationell, inte behöver överensstämma med bilden som förmedlas i andra tidningar.
5.4 Materialinsamling
Det insamlade materialet hämtades genom Mediearkivet retriever där specifika sökord användes för de olika fallen. Media Retriever är en databas som samlar samtlig svensk tryckt press samt artiklar publicerade på tidningars webbsidor. Sökningarna gjordes flera gånger och förfinades allt eftersom när vi såg mönster i vilka ord som förekom och vilka som inte förekom. Detta var nödvändigt eftersom de misstänkta våldtäktsmännen ofta inte benämndes med namn och det misstänkta brottet kan benämnas på olika sätt. Eftersom dessa fall inträffade i olika tidsperioder fanns det varierande mycket material på respektive fall. Samtliga sökningar begränsades till Aftonbladet och Expressen samt deras respektive sportsidor.
För artiklar om Sarfo-fallet användes följande söksträng: våldtäkt AND (Sarfo OR MFF-spelar* OR misstänkt OR förundersökning). Sökningen begränsades till artiklar publicerade
innan sista oktober 2018 och resulterade i 1 297 träffar som sorterades med senaste först. Artiklarna sträckte sig mellan första oktober 2017 och 29 augusti 2018
För artiklar om Tre kronor - fallet användes följande söksträng: “Huselius” AND “Lilja” AND “Tallinder”. Vi valde att söka på de tre spelarnas efternamn eftersom de offentliggjordes direkt när historien nådde pressen. Sökningen begränsades till träffar efter 10 februari 2005. Sökningen resulterade i 269 träffar och sorterades med äldsta publiceringsdatum först. 10 artiklar valdes ut för analys.
För artiklar om Ronaldo - fallet användes följande söksträng: “Ronaldo” AND (“Mayorga” OR våldt* OR las vegas OR förlikning). Vi valde att söka på Ronaldo och kvinnans namn då händelsen blivit världskänd och dessa sökord var tillräckliga. Sökningen begränsades till artiklar som publiceras från 2017-04-01. Sökningen resulterade i 114 träffar.
5.5 Validitet
Validitet är ett av det svåraste och möjligen det mest centrala problemet när det kommer till empirisk samhällsvetenskap (Esaiasson, 2017, sid 58). När man pratar om validitet i forskning så vill man försäkra om studien undersöker det som det som studien säger att den ska undersöka i frågeställningarna. Det är vanligt att frågorna och problemen uttrycks genom den teoretiska nivån under tiden undersökningarna verkställs på den operationella nivån. (Esaiasson, 2017, sid 58). Är man inte uppmärksam när man utför sin studie finns risken att man inte håller en röd tråd, vilket i sin tur kan påverka studiens resultat och ge felaktiga slutsatser i relation till sina frågeställningar.
Därför har vi varit noggranna när vi gjorde vår kodning och tematisering. Vi arbetade igenom kodningen ett flertal gånger för att säkerställa att vi inte missat något och gick igenom tematiseringen åtskilliga gånger för att även där säkerhetsställa att vi noggrant analyserat och funnit de teman som vårt insamlade material påvisat. När vi arbetat med vår studie har vi ständigt haft våra teoretiska utgångspunkter i åtanke för att kunna upprätthålla en röd tråd genom hela forskningen för att försäkra om att vi undersöker det som våra frågeställningar
indikerar. För att ge större validitet till vår studie har vi klivit in i en forskarroll och genomgående strävat efter att vara så transparenta som möjligt. Eftersom vi valt att använda oss av kritisk diskursanalys, där man går in med målet att synliggöra ojämlika maktförhållanden, är det av största vikt att vi är transparenta eftersom vi inte kan vara opartiska gentemot det material vi arbetar med. Vi har även redovisat studiens olika delar tydligt så att forskningen kan upprepas.
5.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet har format 8 generella riktlinjer som omfattar god forskningsetik. I dessa riktlinjer ingår bland annat att tala sanning i sin forskning, redovisa metoder och resultat, att hålla god ordning på sin forskning och att granska och redovisa utgångspunkterna för sin studie. (Vetenskapsrådet, 2017, s. 8) Dessa punkter har vi följt strikt under hela arbetet för att ge vår studie transparens och validitet. I och med att denna studie använder sig av en kritisk diskursanalys är det väldigt viktigt att vi genomgående upprätthåller transparens i vår studie och talar sanning om vår forskning och inte försöker fabricera resultat som inte finns. Detta kommer vi göra genom att uppvisa en tydlig och noggrann dokumentering av arbetet samt genom att tydligt befästa vår analys i valda metoder, tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter och redovisa dessa noggrant.
De artiklarna som vi analyserat är offentliga och publicerade för allmänheten vilket innebär att vi kan gå ut med fullständiga namn och inte behöver anonymisera huvudpersonerna i fallen. Eftersom vi använt oss av kritisk diskursanalys som metod så finns det en risk att man överanalyserar texten och skapar föreställningar som inte existerar. Därför har vi varit noga med att inte dra för stora slutsatser av smågrejer utan det vi analyserar ska vara väl förankrat i materialet.
Kommenterad [TE1]: Upprepning i slutet, gå igenom om tid finns