Här beskrivs och motiveras min valda metod, kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, samt hur jag gått tillväga vid genomförandet av intervjuerna. Här presenteras upplägget för studien, forskningsmetod, urval, genomförande, bearbetning samt forskningsetiska principer. Genom att använda mig av intervjuer kan ett bra samtal kring ämnet genomföras. Jag får även möjlighet och möjlighet till att ställa följdfrågor och att be informanten att förklara sig ytterligare om oklarheter finns också. (Loseke, 2017). I min studie vill jag ta del av pedagogers uppfattningar om och i så fall hur en tillgänglig lärmiljö anpassas och tillgängliggörs för grundsärskolans elever placerade i grundskolan.
6.1 Forskningsmetod
Syftet med denna studie är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om och i så fall hur lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever inkluderade i grundskolan. För att kunna besvara denna frågeställning har användes semistrukturerade intervjuer för att samla information om pedagogers egna tankar, uppfattningar och erfarenheter inom undersökningens ämne, tillgänglig lärmiljö.
Kvale och Brinkman (2014) skriver att en intervjuundersökning utförs i sju steg, tematisering, planering, intervjutillfället, utskrift, analys, verifiering samt rapportering. ”Ju bättre man förbereder en intervju desto högre blir kvaliteten på den kunskap som produceras i intervjuinteraktionen, och desto bättre blir förutsättningarna för den behandling som sker av det insamlade intervjumaterialet” (Kvale & Brinkman, 2014, s. 141)
Vid studiens genomförande användes en kvalitativ metod, intervjuer. En kvalitativ metod kan sammanfattas i att samla på mjuka data, som exempelvis observationer, intervjuer eller olika typer av textanalyser som inte kan mätas med statistiska metoder eller verktyg (Ahrne & Svensson, 2015) Enligt Groth (föreläsning 21 oktober 2019) innebär en kvalitativ metod att få en djupare kunskap i ämnet, att analysera och förstå. Inom ramen för den kvalitativa forskningen är det forskaren själv som är det främsta instrumentet genom att samla in data samt analysera dessa.
Denna metod valdes eftersom den troligen skulle få det bästa resultatet genom semistrukturerade intervjuer utifrån studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna är förutbestämda och frågorna kan med fördel ställas till samtliga informanter i samma följd. Därefter väljer forskaren själv följdfrågor utifrån det som informanterna berättar. Alla informanter får alltså samma huvudfrågor, samtidigt som intervjun formas utifrån de svar informanterna ger. Genom att använda intervjuer ett bra samtal kring ämnet uppkomma samt möjligheten till att ställa följdfrågor eller be informanten att förklara sig ytterligare om oklarheter finns (Loseke, 2017)
Intervjuer är vanligt förekommande i studenters undersökande då det handlar om att intresset riktas mot informanternas upplevelser och erfarenheter (Nilholm, 2016). Vid intervjuer är det viktigt att ta god tid på sig att formulera frågorna så att informanten vet vad den ska svara på. Ofta kan personer svara det de tror att forskaren vill att de ska svara. I en intervju kan du också ställa följdfrågor för att fördjupa det du vill ha svar på. Nackdelen med intervju kan vara att du som forskare blir så vänligt inställd mot informanten att intervjun inte blir objektiv, samt att det tar mycket tid att transkribera allt material. Ahrne & Svensson (2015) menar att vid kvalitativa intervjuer finns olika tillvägagångssätt bland annat genom att variera hur många fasta frågeställningar forskaren vill ha och hur man vill komplettera med öppna frågor. Det finns också en möjlighet att välja i vilken ordning som frågorna ställs samt fördelen med att kunna anpassa frågorna. Med hjälp av detta kan forskaren få en bredare bild och fler nyanser än om hen bara använder sig av standardiserade frågor. Framgångsrika intervjuer innebär att forskaren ställer vänliga frågor, främst i inledningen av intervjun samt tydliggöra att man är intresserad av den intervjuades synpunkter och olika erfarenheter. Det kan också finnas tillfällen där svaren behöver förklaras och forskaren kan då behöva ställa kompletterande eller omformulerande frågor.
6.2 Urval och genomförande
De sex informanterna i studien är fem pedagoger inom grundskolans låg och mellanstadium som har eller nyligen har haft elever från grundsärskola, helt eller delvis inkluderade i sin grundskoleklass. En informant arbetar som resurspedagog till en grundsärskoleinkluderad elev på mellanstadiet. Ett kriterium i valet av informanter var att de skulle ha erfarenhet av att arbeta med inkluderade grundsärskoleelever.
Informanter Årskurs Utbildning
Informant 1 Åk 1 Förskollärare, pedagog mot yngre åldrar
Informant 2 Åk 4 Förskollärare, pedagog mot yngre åldrar
Informant 3 Åk 5 Pedagog mot yngre åldrar
Informant 4 Åk 5 Barnskötare
Informant 5 Åk 1 Pedagog mot yngre åldrar
Arbetet inleddes med att läsa litteratur samt relevant forskning för det valda område, samt formulera ett syfte för studien.
Utifrån syftet med studien planerades undersökningen och valet föll på intervjuer av pedagoger som har eller nyligen haft grundsärskoleelever placerade i grundskoleklass. Därefter utformades intervjufrågor till informanterna. Informanterna valdes genom att ta kontaktmed olika skolor, både via mail men också personliga möten, och ställa frågan om det fanns inkluderade grundsärskoleelever i grundskoleklasser på skolan och i vilka klasser. Utifrån svaren skickades missivbrev ut (bilaga 1) där syftet med studien, tillvägagångssätt samt kontaktuppgifter och intervjufrågor förklarades (bilaga 2). Informanterna fick ta del av intervjufrågorna innan intervjun på grund av att det kunde bidra till att lättare få positiv respons på att delta då informanten vet vad som förväntas. En annan anledning var att informanten kan behöva fundera på vad frågorna innebär. På så sätt kunde intervjuerna bli mer utförliga samt få mer genomtänkta svar.
Via telefon och mail togs kontakt med de olika informanterna och tillsammans gjordes det upp tid och plats för intervjutillfället. Innan det första intervjutillfället testades diktafonen för att säkerställa både funktionen samt handhavande. Informanten blev informerad om studien syfte samt de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017). Informanten informerades också att endast forskaren har tillgång till det inspelade materialet, varav detta kommer att raderas när studien är godkänd. Intervjuerna spelades in med diktafon.
Då intervjuerna har skett på två olika skolor har platsen varit olika men platsen har varit lärarens klassrum eller ett tillhörande grupprum på skolan för att inte bli störda under intervjutillfället. Intervjuerna har skett under en fem-veckors period och intervjun har varierat från 25-56 minuter. En semistrukturerad intervju med en färdig frågeguide, (bilaga 3) med utrymme för att ställa olika följdfrågor har använts. För att kunna vara så engagerad som möjligt under själva intervjutillfället spelades intervjuerna in, men syftet var också att kunna gå tillbaka till olika delar i intervjun vid själva transkriberingen samt vid analysen. Samtliga informanter gav medgivande att ta kontakt under senare tillfälle om eventuella funderingar eller frågor dyker upp under sammanställningen. Detta har dock inte blivit aktuellt. Transkribering skedde i anslutning till intervjuerna för att ha intervjun så färsk som möjligt i minnet.
Då syftet med denna studie är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om och i så fall hur lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever placerade i grundskolan, valdes det i analysen att markera i de olika intervjuerna efter rubrikerna tillgänglig lärmiljö, inkludering, arbetssätt och förutsättningar.
6.3 Bearbetning och analys
Materialet transkriberades i anslutning till intervjun för att ha denna så färsk som möjligt i minnet. Intervjun spelades upp i korta sekvenser, samtidigt som det skrevs ner vad som sagts. Det inspelade materialet lyssnades igenom vid flera tillfällen för att transkriberingen skulle bli korrekt. Pauser eller olika tonlägen har valts bort då det inte anses ha någon betydelse för studiens resultat. Det empiriska materialet i en intervjustudie är enligt Ahrne och Svensson (2015) den inspelade ljudupptagningen och transkribering bör ske i så nära anslutning till intervjutillfället som möjligt.
Det transkriberade materialet skrevs ut och utifrån frågeställningarna letades samband bland svaren efter olika kategorier. De olika frågeställningarna fick varsin färgkod med olikfärgade överstrykningspennor för att kunna hitta likheter eller olikheter bland svaren. Efter att de olika svaren markerats med färgkoder skrevs de olika svaren ned under rubrikerna tillgänglig lärmiljö, inkludering, arbetssätt och förutsättningar. Därefter noterades hur många av informanterna som svarat samma eller liktydiga svar.
6.4 Tillförlitlighet och giltighet
Studien bygger på kvalitativ forskning. Genom att visa sin trovärdighet i forskningen kan det innebära att den får ett större genomslag i både samhälle och bland forskare (Ahrne & Svensson, 2015). I denna studie, för att ta reda på om och hur pedagoger anpassar och tillgängliggör lärmiljön för inkluderade grundsärskoleelever, fick informanterna ta del av intervjufrågorna innan själva intervjun. Genom att ta del av frågorna kunde informanten få möjlighet att fundera på vad frågorna innebär. På så sätt var tanken att få mer utförliga samt mer genomtänkta svar än om oförberedda frågor ställdes och informanterna vid det intervjutillfället skulle tänka på vad de gör i klassrummet och vad de anser om tillgänglighet, inkludering samt metoder och arbetssätt.
Varje informant fick välja tid och plats där de känner sig bekväma och trygga inför intervjusituationen (Kvale & Brinkman, 2014). Då studien utgick från att få reda på pedagogers uppfattningar om inkluderade grundsärskoleelevers tillgängliga lärmiljö valdes informanterna ut utifrån kravet att ha, eller nyligen ha haft, placerade grundsärskoleelever i sin grundskoleklass. Genom att göra intervjufrågorna tillgängliga för informanterna i förväg kunde informanterna förbereda sig, och detta kan ha påverkat svaren, så att de anpassats efter frågorna (Kvale & Brinkman, 2014). Samtidigt kan svaren också ha fått mer tyngd genom att informanterna har hunnit tänka igenom svaren noga och på så sätt fundera ordentligt på vad pedagogen gör och på vilket sätt pedagogen arbetar för att tillgängliggöra lärmiljön.
6.5 Forskningsetiska principer
Forskare har en stor frihet inom sitt forskningsarbete, och detta regleras inom högskolelagen, där det framgår att forskare har rätt att själv välja sina forskningsproblem, vilka metoder forskaren vill använda samt att publicera sina forskningsresultat. Trots detta finns vissa begränsningar, som bland annat att människor som deltar i forskningen ska skyddas samt det okränkbara människovärdet alltid ska respekteras (Ahlberg, 2009). Jag informerade informanterna om vilka regler och riktlinjer som skulle följas.
En god relation mellan den som intervjuar samt de som intervjuas är central (Ahrne & Svensson, 2015). En god intervjuare kan liknas med en guide eller handledare som är genuint intresserad och som inte tar kontrollen över det som berättas. Det viktigaste är att den som intervjuar vet vad hon vill med samtalet – vad den är ute efter. Intervjuaren behöver ha klart för sig vad som ska frågas och hur frågan ska ställas. Det kan också behöva ställas följdfrågor, för att kunna föra berättelsen vidare. Som forskare handlar en del av den rollen om att vara human, sensitiv, empatisk och förstående.
Under genomförandet av denna studie utgick jag från Vetenskapsrådets (2002) fyra grundläggande individskyddskrav. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: Detta krav innebär att forskaren måste informera informanterna vad studien innebär samt villkor för deras deltagande. Deltagandet är frivilligt och de kan när som helst avbryta sin medverkan. Det är också av vikt att informera informanterna att uppgifterna bara samlas in i forskningssyfte. Denna information stod i det brev som skickades ut till informanterna och jag talade också om det vid själva intervjutillfället. Informanterna fick information om att det färdiga resultatet kommer att läggas ut på DIVA-portalen som examensuppsats.
Samtyckeskravet: För att informanterna ska kunna delta i studien behöver jag få samtycke. I informationsbrevet som skickades ut medföljde även ett papper om samtycke att skriva under till att de deltar i studien.
Konfidentialitetskravet: Alla som deltar i olika forskningsstudier ska ges största konfidentialitetoch få information om att all personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan få tillgång till dessa. Detta informeras om i både informationsbrev samt inför intervjustart. Det är av stor vikt att alla som deltar är avidentifierade i studien. För att säkerställa detta har jag valt att förvara samtyckesblanketter samt diktafonen med det inspelade materialet i ett låst utrymme där endast jag har tillgång till nyckel. Det transkriberade materialet är inte namngett och finns sparat på ett USB-minne, tillsammans med det utskrivna transkriberade materialet, på samma ställe.
Nyttjandekravet: Insamlade uppgifter får endast användas inom ramen för studien. Detta framgick i informationsbrevetsamt att jag informerade vid intervjustart att dessa uppgifter kommer att raderas efter studiens godkännande.