Teoretisk tolkning av resultat

Ett salutogent perspektiv handlar om att se tillgångar och värden som olika människor har och att ta till vara på det som fungerar. Antonovsky (2005) menar att människan behöver känna en känsla av sammanhang. I en tillgänglig lärmiljö innebär att skolan anpassar miljön så att den är tillgänglig för alla elever utifrån deras olika förutsättningar.

7.6.1 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

Antonovsky (2005) menar att människan behöver kunna strukturera både inre och yttre stimuli. Pedagogerna beskriver att de har ett arbetssätt där de använder sig av olika strukturer för att göra dagarna och lektioner så likvärdiga som möjligt. De använder sig bland annat av en stödstruktur på hur dagen ser ut samt hur lektionen ser ut med hjälp av olika bildstöd. På detta sätt anser man att alla elever får chansen att veta vad som ska ske, vad som ska göras och på vilket sätt. Alla behöver inte denna struktur men pedagogerna menar att alla kan gynnas av det. På så sätt får eleverna också lära sig att vi är olika och att vi tar del av undervisningen och omvärlden på olika sätt. Flera forskare menar att dessa strategier är användbara för att inkludera elever och skapa tillgänglighet (Blecker & Boakes, 2010; Navarro, Zervas, Gesa, & Sampson, 2016; Nilholm & Alm, 2010; Buli-Holmberg, 2016).

Antonovsky (2005)menar att begriplighet innebär förutsägbarhet och att omgivningen förstår att olika individer behöver olika arbetssätt och strategier för att kunna påverka vår förmåga att uppfatta det som sker. Att använda sig av olika undervisningsmetoder samt att anpassa eller använda olika material till eleverna är ett annat arbetssätt som pedagogerna använder sig av. Elever med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med att ta in och bearbeta kunskap och behöver hjälp och stöttning i hur kunskaperna ska användas. Genom att anpassa materialet eller använda annat material som förenklat kan de hjälpa de elever som behöver mer tid eller stöttning i att nå sina mål. Buli-Holmberg (2016) menar att pedagoger behöver anpassa undervisning samt hjälpa eleverna i processen genom att använda olika läromedel, hjälpmedel samt arbetssätt för att bemöta elevernas olika behov. Pedagogerna i studien menar att det är viktigt att anpassa på olika sätt. Det kan vara allt från att förenkla material, få tillgång till digitala hjälpmedel, tillgång till praktiska hjälpmedel eller till att få sitta på en speciell plats i klassrummet.

Antonovsky (2005) menar också att människan behöver olika hjälp och resurser av omgivningen. Det är viktigt att få vara aktiv och delaktig samt att få vara med och påverka på olika sätt och att kraven ska utgå från individens förmåga. Pedagogerna talar om vikten av att vara delaktig i ett socialt sammanhang samt att lära av varandra. Samtliga pedagoger anser att skolan ska vara en plats där alla ska få chansen att lyckas och få möjligheten att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar, vilket också är lärarens uppdrag. (SFS, 2010:800; Skolverket, 2019; Skolverket, 2018) Även här bidrar struktur på dagen samt lektionsstrukturen till att alla elever ska få chansen att hantera vad som kommer att ske och på vilket sätt. Många

använder dessutom olika hjälpmedel, till exempel en time-timer som visar hur lång tid lektionen är och hur mycket tid som är kvar. Ett par pedagoger nämner att de anser att skolan lokaler inte är anpassade, vilket Schürer (2006) påtalar är en faktor som kan medföra hinder i skolan. Hanterbarhet innebär att elever får förutsättningar för att klara av att delta. Buller och höga ljud är ofta faktorer som elever i behov av särskilt stöd nämner som en faktor som stör (Westling Allodi, 2002).

Pedagogerna nämner att se saknar att vara fler vuxna i klassrummet eller hjälp och stöttning av resurserpedagoger, vilket skulle kunna hjälpa elever att få stöttning att möta olika krav eller stimuli som eleven möter vilket även forskningen nämner (Ineland, 2015). För att eleverna ska få förutsättningar för hanterbarhet behövs ibland, som en av pedagogerna uttrycker sig, ett extra jag bakom ryggen. Pedagogen menar också att risken är att resurser plockas bort i arbetet med tillgänglighet och menar att faran med det är att eleverna förlorar känslan av att hantera sin situation. Nilholm och Alm (2010) och Webster (2014) menar att en vinnande faktor för inkludering är två pedagoger i klassrummet.

Meningsfullhet är enligt Antonovsky (2005) en väsentlig motivationsfaktor och drivkraft. För att människan ska känna att det är värt att lägga energi på de saker som är viktiga behöver hon känna meningsfullhet och intresse för situationen. Detta innebär bland annat att hon behöver en trygg miljö, men även att ha människans intressen och olika förmågor som utgångspunkt. Samtliga pedagoger tycker att det är viktigt att skapa goda relationer med eleverna och att eleverna ska känna sig trygga är en viktig del i skolans värld. Som tidigare nämnts säger en av pedagogerna :

Barn lär sig inte om de känner sig otrygga i skolan. (informant 5)

Pedagogerna nämner också bland annat faktorer som brister som tillexempel brist på kompetensutveckling, tid för samplanering, brist på tid för att anpassa och hitta rätt material, brist på möjlighet att vara fler pedagoger i klassrummet och brist på grupprum kan påverka möjligheten att skapa en tillgänglig lärmiljö och kan påverka elevernas möjligheter till delaktighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Tre av pedagogerna uttrycker att ämneslärarsystemet kan vara utmanande för eleverna. Ur ett salutogent perspektiv behöver personer ha en känsla av sammanhang, vilket kan vara svårt för elever med intellektuell funktionsnedsättning vid många byten av lärare och pedagoger, som framförallt sker på mellanstadiet. Detta innebär att det kan finnas svårigheter att skapa relationer med eleverna och att göra lektionerna så lika som möjligt. Att just skapa relationer med eleverna anses som en viktig faktor i den tillgängliga lärmiljön. Pedagogerna beskriver att samtliga använder sig av dagsstruktur och lektionsstruktur, vilket är positivt för eleverna då lektionerna är uppbyggda på samma sätt, men eleverna möter många vuxna som de ska skapa relationer till.

Två av pedagogerna belyser vikten av ett tillåtande klimat som en av grundfaktorerna i lärmiljön. Genom att skapa goda relationer, gemenskap och social delaktighet får

eleven/eleverna möjligheten att uppleva sin skolvardag som meningsfull. Alla elever behöver känna att de är en del i ett sammanhang och att det finns en begriplighet, en struktur och en mening. På vilket sätt eleverna känner meningsfullhet, har en bred betydelse, där fysiska, psykiska och sociala faktorer samspelar och att eleven ses som en helhet (Antonovsky, 2005). Resultat i studien visar bland annat att organisatoriska förutsättningar samt personalens inställning har en stor inverkan på elevernas möjligheter till tillgänglig lärmiljö.

Utifrån att den tillgängliga lärmiljön görs hanterbar och begriplig för eleverna, får eleverna en chans att uppleva skolan som begriplig, hanterbar och meningsfull.