I metodens början presenteras studiens valda metod och tillvägagångsätt i urval av intervjusubjekt. Därefter följer genomförande och databearbetning samt analys. Avslutningsvis presenteras hur etiska aspekter och tillförlitlighet tillämpats i studien.
4.1 Val av metod
Studien är kvalitativ och genomfördes med enskilda semistrukturerade intervjuer använts för datainsamlingen. Med anledning av studiens syfte att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar gav semistrukturerade intervjuer förutsättningar att kunna besvara studiens frågeställning. Under intervjuerna användes en intervjuguide med studiens frågeställning och intervjufrågor som tog avstamp i frågeställningen, se bilaga 2.
Semistrukturerade intervjuer beskriver Dalen (2015) består av en blandning av standardiserade frågor som är förutbestämda och mer öppna frågor som kan leda in på andra aspekter att diskutera än vad som bestäms i förväg. Under intervjuerna ställdes dessutom följdfrågor, exempelvis för att utveckla svar eller för att leda intervjun närmare frågeställningarna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar att med öppna frågor skapas det möjligheter för bredare svar.
4.2. Urval
I studien ingår fem förskollärare, dessa valdes utifrån ett målstyrt urval, vilket Bryman (2016) definierar som att deltagarna väljs ut på ett strategiskt sätt där deltagarna är relevanta för forskningsfrågorna som formulerats. Således utfördes urvalet i studien utifrån förskollärare med förskoledidaktisk kompetens för att bredda studien ytterligare intervjuades förskollärare från
11 olika avdelningar och verksamma på olika förskolor. Urvalet bestod av fem intervjuer för att kunna få ett överskådligt material i förhållande till studiens tidsåtgång och syfte samt för att kunna uppnå en mättnad. För att uppnå en mättnad menar Zetterquist och Ahrne (2015) att studenten behöver känna igen svarsmönstren som uppkommer genom intervjuerna.
4.3. Genomförande
I denna studie kontaktades först rektorer via telefonsamtal med information kring studien, sedan mejlades ett informationsbrev med samtyckesblankett, se bilaga 1. Efter rektorernas godkännande kontaktades sedan förskollärarna via telefonsamtal med information och sedan med samma informationsbrev.
Informationsbrevet förklarade att det var enskilda intervjuer och att de skulle avsätta en timme. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver 45–60 minuter som vanligast vid enskilda intervjuer. Intervjuerna utfördes i de olika förskolornas lokaler på avskilda platser för att undvika störningsmoment, exempelvis mötesrum eller kontor. Detta beslut togs även ur en
bekvämlighetsaspekt, då förskollärarnas deltagande underlättades av att de inte behövde avsätta mer tid än nödvändigt, men även för att skapa en trygg samtalsmiljö. Tidsåtgången på intervjuerna var mellan 30–50 minuter där framförallt den första blev något kort på grund av oerfarenhet och nervositet.
Vid alla intervjuer användes en mobil för att spela in samtalen, ljudfilerna fördes sedan över till dator och raderades från den mobila enheten ur ett säkerhetsperspektiv. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att teknik som används för inspelning av intervjuer främst måste vara säker och enkel.
Vid intervjuerna deltog vi båda, en hade rollen som intervjuledare som ställde frågor utifrån en intervjuguide (se bilaga 2). Den andra förde
minnesanteckningar och säkerställde att intressanta följdfrågor följdes upp, dessa roller byttes mellan de olika intervjuerna. Under intervjuerna försökte vi hålla oss objektiva och inte delge egna åsikter. För att försöka säkerställa att vi
12 inte påverkade resultatet av intervjuerna. Detta med hänsyn till att Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att intervjuaren inte ska framhäva auktoritet, eller ge råd och moraliska uppmaningar. Efter varje avslutad intervju pratade vi med förskollärarna för att besvara eventuella frågor samt för att säkerställa att förskollärarna var nöjda med sitt deltagande.
4.4. Databearbetning och analys
Efter varje avslutad intervju påbörjades transkriberingsarbetet, vilket möjliggjorde att vi kom ihåg viss mimik. För att ytterligare underlätta vid transkriberingen fördes minnesanteckningar om vad de sa under intervjuerna och vid transkriberingen använde vi oss av words transkriberingsprogram.
Vidare gjordes en grundlig kontroll av dessa för att säkerställa att texten som blev av words program stämde överens med vad som sagts i intervjun. Detta eftersom vi tidigare har erfarit att det kan bli en del tolkningsfel om personer har dialekt eller liknande av Word. Fördelen med att använda programmet är att vi sparade tid i transkriberingsarbetet.
Redan innan transkriberingsarbetet slutfördes framkom vissa mönster genom de olika intervjuerna, vi valde därför en tematisk analysmetod. Bryman (2016) beskriver tematisk analysmetod som att det uppstår genom en omsorgsfull granskning av det insamlade materialet och det gäller att finna vad som är viktigt för intervjusubjekten. Fortsättningsvis beskrivs det att tematisk analys innebär att det bildas gemensamma nämnare i empirin. I analysen av
materialet har vi strävat efter att läsa empirin utifrån olika synvinklar med avstamp i studiens teoretiska begrepp normer och makt utifrån Foucault.
Efter att transkriberingen var klar lästes materialet enskilt med en strategi där vi turades om med transkriberingarna och bytte med varandra för att försöka se på det utifrån olika synvinklar som nämnt ovan. Med hänsyn till att Rennstam och Wästerfors (2015) redogör för att den som utför
13 materialinsamlingen ska försöka säkerställa en god överblickbarhet av
materialet. Därefter använde vi oss av samma strategi med olika synvinklar, fast vi läste tillsammans. Detta redogör Rennstam och Wästerfors (2015) som nödvändigt för att kunna bli förtrogen med materialet som samlats in,
eftersom det krävs att materialet blir läst flera gånger för att en förtrogenhet ska kunna skapas. Under läsningen skrev vi ned kommentarer i marginalerna, dessa kommentarer kunde vara våra tankar eller mönster vi såg. Detta menar Rennstam och Wästerfors (2015) är viktigt för att analytikern ska kunna befinna sig nära materialet, kommentarerna som görs i marginalerna översätter eller sammanfattar delar av utskrifterna. Vi använde sedan
överstrykningspennor i olika färger där varje färg representerade ett mönster för att tydliggöra ytterligare. I detta stadie av analysen hade vi funnit flera gemensamma nämnare som skapade flera mönster. Sedan parade vi ihop mönstren och det gav oss flertalet olika mindre teman relevanta för studiens syfte och frågeställning. Därefter reflekterade vi kritiskt över dessa för att komma fram till vilka som passade ihop för att bilda mer övergripande teman och vilka som kunde ställas i kontrast till varandra i resultatet. Kontraster beskriver Rennstam och Wästerfors (2015) som något att lyfta i sin text för att visa på vad som gör att mönstren bryts. Slutligen använde vi bläckpennor vid de delar vi ville använda som citat och strök under dem. Genom de olika faserna av analysen lades vikt i att försöka tolka förskollärarnas beskrivningar på ett trovärdigt sätt.
4.5. Etiska aspekter
Studien har förhållit sig till de tre forskningsetiska principerna, dessa förklarar Svensson och Ahrne (2015) som informerat samtycke, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För studien innebar detta att förskollärarna som
medverkat i studien har informerats om vad deras medverkan innebär, för att sedan besluta om medverkan. Förskollärarna fick först information via
14 telefonsamtal, sedan med ytterligare information genom ett missivbrev som innehöll till exempel kontaktuppgifter. Deltagarna kunde därmed veta vart de kunde vända sig om de ville avsluta sitt deltagande eller hade frågor. I
informationsbrevet ingick även samtyckes underskrift i enlighet med principen om informerat samtycke.
Förskollärarna som deltagit i studien har avidentifierats vilket innebar att namn och orter på deltagarna bytts ut i enlighet med konfidentialitetskravet som Svensson och Ahrne (2015) beskriver. Förskollärarna kommer att kallas Jenny, Sofia, Amina, Maria och Fia.
Empirin som är insamlad kommer raderas efter studien är klar för att ingen annan ska kunna komma åt det och empirin är bara använd till studien i enlighet med nyttjandekravet som Svensson och Ahrne (2015) beskriver.
4.6. Tillförlitlighet
För att säkerställa en tillförlitlighet förhåller sig studien till Brymans (2016) definition av trovärdighet genom att följa de regler som finns under insamling av data.
Studien undersöker enskilda förskollärares beskrivningar av val kring
barnlitteratur, därmed kan det vara möjligt att vissa skillnader uppstår i svaren om en likande studie genomförs. Däremot skulle det kunna tänkas att med samma frågeställningar inom ett liknande geografiskt område skulle ett liknande resultat kunna uppstå. Ett begrepp kopplat till detta förklara Bryman (2016) som överförbarhet vilket innebär att göra en tät databas med
information som går att överföra till en annan kontext.
Genomförande och övriga delar av studien är framskrivna på ett så transparant sätt som möjligt, för att någon annan ska kunna granska studien och förstå varje steg. Enligt Bryman (2016) är begreppet pålitlighet en del av
15 tillförlitlighet för en studie och det innebär att det görs en fullständig
beskrivning av varje del av studien för att det ska kunna granskas på ett transparant sätt. Vidare genom hela studiens process har vi försökt vara objektiva, för att ej påverka resultatet med egna åsikter eller tankar. Sista begreppen enligt Bryman (2016) för tillförlitlighet i forskning, är att kunna styrka och konfirmera. Det innebär att det ska vara tydligt att den som utfört forskningen inte låtit resultatet eller slutsatsen ha påverkats av personliga värderingar eller teoretiska ingångar.
16