Resultatet synliggör de beskrivningar som framkom utifrån studiens syfte med de teoretiska begreppen normer och makt, vilket resulterade i följande teman:
Representation, Barnens val som ett sätt välja, Variation i val av
barnlitteratur och Mångkulturalitet: barnlitteratur och förhållningsätt.
5.1. Representation
I denna del av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar om representation i barnlitteratur som en påverkande aspekt i deras val av barnlitteratur. Mer specifikt innebär detta representation genom böckers handling.
Förskollärarna uttryckte att barnen på avdelningen skulle kunna känna igen sig i boken som ett viktigt perspektiv när de väljer barnlitteratur till avdelning.
Amina beskrev hur det viktigaste för henne är att barnen kan känna igen sig i olika situationer i böckerna, att böckerna ligger nära dem igenkänningsmässigt för att de ska kunna leva sig in i böckerna. Hon nämnde ett exempel om vardagssituationer där ett barn vill leka med sin pappa men att han ibland måste hålla på med sin telefon för att ringa samtal. Detta upplevde hon liknar många situationer i Alfons Åberg. Fia berättade om igenkännande på
förskolan. En situation hon beskrev är vid gungorna och att alla inte alltid får plats där. När de större barnen kommer och tar plats, backar de mindre barnen undan och går iväg istället. Fia beskrev att en liknande situation fanns i boken Dom som bestämmer4 som är populär på avdelningen.
4 Lisen Adbåge (2018)
17 Förskollärarna uttryckte sig kring vikten av igenkännande i böckerna, men i olika mängd. De nämnde olika saker som var gemensamma referensramar för barnen i barnlitteraturen. Utöver ovanstående exempel beskrevs även att börja i förskoleklass som en gemensam referensram. Några av förskollärarna nämnde dessutom igenkänning i böcker som ett sätt att bearbeta barnens erfarenheter eller som ett hjälpmedel till specifika situationer.
… visst har vi haft samtal om till exempel näsblodet då för vi har en tjej som får väldigt mycket näsblod och barnen tycker det är
jätteotäckt. Och då kan man koppla det här till att hon har ju näsblod ibland men hon har ju inte petat upp en kniv i näsan. Utan det kan liksom komma ändå och då gör det inte ont (Fia)
… Man kan se när man läser en bok, så kan man också se, oj, här har jag Lisa. Den tysta tillbakadragna Lisa som jag läser med fast de framhävs i boken som något positivt. Och det kan också stärka det barn som faktiskt är tyst och tillbakadragen att man ser men. Hon vågar faktiskt. Jag kanske ska våga med. (Sofia)
I förskollärares val av barnlitteratur var representation en betydande aspekt, detta eftersom de kunde bearbeta olika situationer med böcker som ett verktyg. Likaledes för att förskollärarna upplevde att barnen uppskattade de böcker som de kunde känna igen sig i mer.
5.2. Barnens val som ett sätt att välja
I denna del av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar av barns delaktighet i valet av barnlitteratur.
I intervjuerna berättade förskollärarna att de låter barnen välja barnlitteraturen för att de ska få vara delaktiga i valet av böcker. Vissa förklarade att det ställningstagandet tas vid bibliotekssituationer och vissa vid lässituationer på förskolan när ett urval redan gjorts i förväg. Maria berättade om en situation
18 när hon gick med bara två barn till biblioteket. När de var så få upplevde hon att hon hann lägga tid på att vara med barnen och läsa tillsammans där samt att barnen fick välja böcker själva. Fia berättade om hennes observation av en bok som inte de vuxna valt men som de sett att barnen väljer. När de ska läsa boken vill flera välja just den. Sofia problematiserade att låta barnen välja helt själva, eftersom böckerna barnen väljer kan krocka med andra syften eller att hon ej vet om boken är lämplig. Samtidigt poängterade hon vikten i att barnen ska vara delaktiga i valet av barnlitteratur.
Förskollärarna förklarade att i sina val av barnlitteratur är det barnens intressen i litteratur som ligger till grund. De väljer ibland böcker som inte attraherar förskollärarna själva men som de tror lockar barnen att läsa baserat på deras relation till dem. Amina berättade att “...Jag tror att jag känner mina barn, att jag vet vad det är de tycker om. Och jag utgår ifrån det. Jag tror att de tycker om.”
… Men jag vet inte på något vis så man har ju väldigt makt. Det är klart det är jag som väljer alltså vad jag tror eller tänker kan va en bra bok eller vad som attraherar barnen så där, men ibland kan jag tänka att man får välja lite andra böcker också och inte bara eget så där utan faktiskt ibland plocka in en annan bok. För det är ju det kan ju vara att det är någon som tycker att den är jättebra eller jättefin, eller? (Jenny)
I alla intervjuer av förskollärarna framkom det att de tycker att barnen ska vara en del av valet av barnlitteratur till avdelningen. Barnens val blir ett sätt för förskollärarna att välja barnlitteraturen.
5.3. Variation i val av barnlitteratur
Genom intervjuerna framkom beskrivningar om vikten av att ha en bredd och variation i sitt sortiment av barnlitteratur på förskolan. Förskollärarna
berättade även om praktiska begränsningar i valet av barnlitteratur. Maria
19 förklarade att det ska finnas en bredd i texten för att kunna utmana barnen på den nivå de befinner sig på. Hon nämnde även böcker helt utan text, där bilderna är i fokus. Sofia berättade om en variation av handlingen i böckerna.
… sen måste man ju ha böcker som är liksom, ganska många böcker som har ett brett sortiment, för de ska ju också vara, liksom innehålla många olika områden. Ja, det ska ju vara liksom det här, det klassiska här nu då med spänning och magi där, men det ska också finnas den här som pratar mycket om vänskap på sitt sätt (Sofia)
I Jennys intervju berättade hon om vikten av att ha en bredd för att erbjuda valmöjligheter utifrån syftet att locka barnen till läsning.
…Vem är vi att sålla bort så mycket för de här yngsta barnen så tidigt innan de ens vet... Vad det finns att välja liksom förstår du alltså. De måste ju få en chans att få pröva och se om man är intresserade av något innan man ens vet om man är det eller inte (Jenny)
En annan påverkan i val av barnlitteratur för förskollärarna var praktiska begränsningar, så som storlek och hållbarhet. Fia berättade att hon upplever att vissa barn tycker om att välja en stor bok för att den ska vara stor i storleken. Likaså att ett lite mindre barn kan tycka det är jobbigt med en stor bok i stället av samma anledning. Därför vill hon ha en variation i böckernas fysiska utseende exempelvis innehavet av tjocka, tunna och smala böcker.
Jenny förklarade att böckers hållbarhet kan vara begränsad, böcker med tjockpärm kan vara att föredra för att de håller bättre när barnen läser eller har med dem i leken.
Förskollärarna nämnde att de vill ha en bredd i sitt sortiment, exempelvis bredd i användningsområden och bredd för att kunna locka barn till läsning med olika innehåll samt böckernas olika fysiska egenskaper. Deras val av böcker sker även utifrån olika syften som faktaböcker, temaarbeten och språkligt utmanade böcker.
20
5.4. Mångkulturalitet, barnlitteratur och förhållningssätt
I den sista delen av resultatet presenteras förskollärarnas beskrivningar av hur deras val av barnlitteratur påverkas utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Här framkommer det dels hur förskollärarna förhåller sig utifrån mångkulturalitet som ett förhållningsätt, dels det praktiska arbetet med flerspråkighet.
Förskollärarna upplevde att utbudet av mångkulturell barnlitteratur har ökat de sista åren, men förskollärare beskrev en saknad av böcker som innehöll
familjekonstellationer som ej är kärnfamiljer. Sofia berättade om vikten av att lyfta olika typer av familjekonstellationer. Hon beskrev att kärnfamiljen är det som synliggörs mest i litteraturen men det saknas barnlitteratur som innehåller andra typer av familjer. Amina förklarade att hon upplever att det kommer mer och mer av mångkulturell barnlitteratur, men det är fortfarande en brist.
Fia pratade mycket om mångkulturalitet som ett förhållningssätt, att det handlade om att vara nyfiken på andra och att vara nyfiken på deras kultur som de har med sig. Hon beskrev sin yrkesroll som förskollärare som en person som ska hjälpa nya in i förskolans kultur men samtidigt värdesätta barnens egen kultur.
… hon hade ju aldrig vart på biblioteket på “området“ så jag tog med henne till hörnan och då fick hon syn på arabiska […] och bara titta de är ju jättemycket böcker på arabiska. Ja så ta med mamma å pappa (Fia)
Maria berättade om hur de arbetade med flerspråkighet på avdelningen genom att involvera vårdnadshavarna. Ett sätt de gjorde detta på var att ha
diskussioner med vårdnadshavare för att belysa vikten av det flerspråkiga arbetet.
En del föräldrar tycker kanske så här att nej, men jag vill att den ska...
mitt barn ska läsa böcker på svenska och då försöker vi ju ändå putta
21 på liksom att ja, men det är jättebra om han eller hon får den här boken på arabiska också, då vi har det språket exempelvis, så får de på båda.
Hemma får den på erat modersmål och här på förskolan får den på svenska så barnet lär sig parallellt […] Då får de liksom... om de nu inte förstår något som vi läser här på svenska, men då kanske mamma och pappa läser (visar att man förstår) jaha! Det är det ordet (Maria)
Maria förklarade vidare om hur de mer praktiskt arbetar med flerspråkighet.
De har bland annat läst in böcker på olika språk som funnits i arbetslaget, som arabiska och somalisk. Det engagerade sedan vårdnadshavarna att delta med sina språkliga kompetenser.
Genom intervjuerna framkom beskrivningar om förskolans samverkan med familjer samt allas lika värde i detta. I anslutning till dessa beskrivningar framkom det hur förskollärarna resonerar om mångkulturalitet i förhållande till sitt uppdrag och vilken påverkan detta får i deras val av barnlitteratur.
22