Här uppföljs de metoder som gruppen har använt sig av under projektet.
6.2.1 Arbetsmetod
Under projektet har gruppen använt sig utav Scrumban som arbetsmetod, med Trellokort motsvarande post-it lappar. Metoden har fungerat bra under hela projektet, och gruppen har lyckats delat upp arbetet i självständiga moduler som inte överlappar varandra. Detta har gjort att det alltid har funnits arbete att utföra, samtidigt som risken att utvecklarna förstör någon annans arbete eller skapar kodkonflikter minimeras.
För att upprätthålla en bra gruppkontakt har gruppen använt sig av Slack. Detta har lett till att gruppen enkelt kan få tag i varandra samt meddela övriga medlemmar om viktig information. Alternativa kommunikationsmedel som gruppen funderat över en kort period innan projektstarten var en Facebook Messenger grupp eller sms-grupp, men dessa alternativ var inga attraktiva val. Detta eftersom alla medlemmar såg Slack som klart överlägsen och enklare att använda.
6.2.2 Utvecklingsmetod
Gruppen har under projektets gång utfört workshops med hela gruppen, i den takt som behövts för att alla gruppmedlemmar ska kunna hänga med. Detta har medfört att alla gruppmedlemmar har kommit igång med sitt arbete och därmed kortat ner inlärningskurvan i början av projektet. Anledningen till att gruppen inte valde endast individuell instudering var att vid workshops kunde gruppmedlemmarnas erfarenheter tas upp och delas mellan medlemmar. Workshops skapade även en samhörighet mellan gruppmedlemmarna och fick medlemmarna att jobba mer.
6 DISKUSSION
Vid utveckling har gruppen använt sig av både parprogrammering och individuell programmering, totalt utfördes det mer individuell programmering än parprogrammering. I början av projektet jobbade gruppen i par, men ändrade arbetssätt till individuell programmering när gruppen splittrades i två. Vid detta skede blev kontakten mellan de två grupperna dålig. När WordPress- gruppen blev klar med webbplatsen slogs grupperna ihop och parprogrammering infördes igen. Varje WordPress-medlem parades ihop med en av Pythonmedlemmarna för att underlätta övergången från WordPress till Python. Vid sammanslagningen utav de två grupperna blev gemenskapen genast bättre och inlärningen för WordPress-gruppen underlättades.
Gruppen har inte lagt någon större ansträngning på testning. Gruppen har en testplan som följdes, men denna är ganska liten. Den saknar information om exempelvis hur integrationstester ska gå till, vad kraven för enhetstester är, och vad för grundläggande säkerhetstester som borde utföras. Gruppen kunde med fördel ha gjort en testplan med fler detaljer kring hur saker ska testas. Det kan dock påpekas att den testning gruppen har gjort har fungerat väl, och de aktiviteter gruppen valde att beskriva i testplanen var tydligt definierade.
6.2.3 Utvecklingsverktyg
Git (på GitLab) har använts för versionshantering av projektet, vilket har resulterat i att alla gruppmedlemmar har kunnat arbetat samtidigt. Vid ett tillfälle under projektets gång råkade en utav gruppmedlemmarna ta bort hela projektet från GitLab. Detta är ett exempel på hur viktigt det är att versionshantera sin kod, för tack vare GitLabs versionshantering lyckades gruppen återställa projektet.
PyCharm underlättade skrivandet av koden i Flask-hemsidan på ett flertal olika punkter. Det gjorde det lätt att installera nya bibliotek eftersom det kunde göras direkt i IDE:n. Den inbyggda kontrollen för PEP8 gjorde det lättare att upptäcka fel mot standarden vilket ökar kvaliteten på koden. Verktyget för att visa innehåll i en databas gjorde det enkelt att se att det som förväntas finnas i databasen faktiskt är där. Det gjorde det också lätta att redigera innehållet de gånger innehållet i databasen inte var det önskade. En av de problem gruppen stötte på med PyCharm var att den ibland markerade inkluderade paket som ”inte använd” trots att de användes i koden. Trello upplevdes professionellt och smidigt eftersom gruppen visuellt har kunnat lista upp arbeten i kort som skulle göras. Detta verktyget har haft en stor inverkan och bidragit till mer ordning och reda eftersom medlemmarna skrev upp sig på det kort de ville arbeta med. Detta sätt har lett till att konflikter i arbete och arbetsuppdelning undvikits. Med Trello kunde gruppen även få en blick över arbetsflödet och hela tiden se vad som skulle göras, på så sätt hittas arbete smidigt vilket bidrog till effektivitet. Trello redigeras och uppdateras i varje startsprintsmöte där gruppen lägger till nya kort. Till början så lades alla kort som skulle göras upp på en och samma gång, detta gjorde det rörigt och skapade förvirring. Senare in i projektet bestämde gruppen för att istället lägga upp allt på en gång och samma gång, kunde gruppen istället lägga upp några kort i taget, alltså under varje startsprintsmöte.
WordPress visade sig vara ett ganska bra verktyg för att skapa webbplatser. WordPress har varit enkelt att använda och det fanns mycket information på internet när det uppstod problem. Det var mer eller mindre ”straightforward” att få igång en webbplats och väldigt lite programmering krävdes för att ha någonting att börja med. Webbhotellet som Musikaliska konstföreningen använder hade även endast stöd för PHP-sidor, vilket var bra eftersom det inkluderar WordPress- sidor. I början av projektet trodde gruppen dock att en WordPress-sida inte skulle vara tillräckligt med arbete för åtta personer, eftersom det hade varit svårt att dela ut arbetsuppgifter som skulle
6 DISKUSSION
räcka till alla. Det var bra att gruppen delade upp sig istället för att hela gruppen skulle arbeta med WordPress, för det hade bara krånglat till det.
6.2.4 Dokumenteringsmetod
Dokument har skrivits i LATEX, dessa dokument har sedan versionshanterats med Git där varje
kapitel har delats upp i separata filer med kort på Trello. Detta har lett till att gruppen enkelt kunnat arbeta på dokumenten samtidigt utan att riskera kodkonflikter. I början av projektet funderade gruppen på att använda sig utav ShareLaTeX för hantering av dokument, men efter en demokratisk röstning beslutade gruppen att LATEX och Git skulle användas.
Att jobba i ShareLaTeX kan leda till problem när man arbetar i en större grupp, det blir enkelt så att man jobbar ”på varandra”. Det fungerar relativt bra när man sitter tillsammans och arbetar då man enkelt kan diskutera sitt arbete, men jobbar man på olika håll kan detta bli ett problem. Det är inte ett problem om man använder sig utav LATEX och Git då det är enklare att dela upp i
enskilda kapitel. Däremot är kombinationen av LATEX och Git irriterande utefter det faktum att
man ständigt måste byta gren när man ska byta dokument. Detta leder även till väldigt många
commits samt onödig tid vid byte av dokument. Det hade kanske varit bättre att inte ha en
enskild branch för varje dokument utan istället ha alla dokument i en och samma branch.
6.2.5 Metod för att fånga erfarenheter
Vid slutet av varje veckomöte har alla gruppmedlemmar fått berätta om sina erfarenheter från den gångna veckan. Detta har genomförts med tanken att gruppen ska kunna följa upp gruppens utveckling. Tyvärr har detta inte riktigt följts upp under projektets gång, utan det är först vid skrivandet av denna kandidatrapport gruppen sammanfattat resultatet. Vid flera tillfällen har gruppmedlemmar haft svårt att formulera vad de har lärt sig under en arbetsvecka. Om en gruppmedlem exempelvis skrivit dokument en hel vecka har hen inte lärt sig att skriva dokument, det kunde ju hen innan. Svaret på frågan vad har du lärt dig under veckan blir då ”ingenting”.