Metoddiskussion

Valet av enkät som metod för studien grundades i enkätens möjlighet att nå ut till många respondenter på kort tid, vilket nämns av Björkdahl Ordell (2007) och Ejlertsson (2019). Enkäten skickades ut till rektorer runt om i landet som i sin tur vidarebefordrade enkäten till lågstadielärare på skolan. Tyvärr nåddes inte det krav på antal respondenter som var uppsatt för studien på detta sätt, vilket bidrog till att enkäten även delades i fem Facebook-grupper (se bilaga 3). Tillsammans resulterade det i att 104 respondenter besvarade enkäten och på så vis deltog i studien.

Det sätt som urvalet gjordes på är av vikt att diskutera då snöbollsurval och självselektion inte är slumpmässiga urval, vilket innebär att en generalisering i strikt bemärkelse inte är möjligt (Patel & Davidsson, 2019). Anledningen till att generalisering inte är möjligt beror enligt Bryman (2018) på att metoden som urvalet gjordes på inte med säkerhet kan sägas vara representativt för den population som studien riktar sig mot. Ett väl utfört urval kan ändå vara representativt för den större populationen lågstadielärare som finns i riket (se Hagevi & Viscovi, 2016). Att en del av respondenterna tillkom genom självselektion kan ses som problematiskt för generaliseringsmöjligheterna och studiens relevans och trovärdighet, eftersom man vid självselektion inte har möjlighet att kontrollera vem som väljer att besvara enkäten enligt Hagevi & Viscovi (2016). Enkäten delades i Facebookgrupper för lärare och troligt är att de som kände sig mest manade valde att delta i studien. Trots nackdelarna med självselektion var det lösningen för att i denna studie nå ut till så många respondenter som krävdes, vilket lyfts som en god anledning till att använda självselektion av Hagevi och Viscovi (2016). Trots att inget slumpmässigt urval gjorts har urvalet skett med god kontroll då de kontaktade är rektorer och lärare som är verksamma i skolan och spridda över landet.

Även om svaren från enkäten inte kan generaliseras, medför det inte att en studie med urvalsmetod likt den föreliggande studien blir direkt ointressant menar Björkdahl Ordell (2007). Hon förklarar att en studie, där urval görs på samma sätt som i denna studie, blir intressant i förhållande till andra liknande studier samt för den grupp som deltagit. På så vis är bristen på generaliserbarhet visserligen en brist i studien, men valet av att använda snöbollsurval och självselektion vägs upp av att urvalsmetoderna möjliggjorde att tillräckligt mycket tillförlitlig data kunde samlas in.

47 Antalet behöriga lärare i skolan är 70 procent sett över riket (Skolverket 2020a). Det innebär att studiens urval skiljer sig från riket i stort när det gäller andel behöriga eftersom 96 procent av respondenterna i studien är behöriga. Det ger en indikation på att den grupp obehöriga lärare som undervisar runt om i landet inte är representerade i den här studien. Att icke behöriga lärare är underrepresenterade kan ses som en brist i studiens trovärdighet, då det i riket är cirka 30 procent (Skolverket, 2020a) av de verksamma lärarna som inte har någon lärarlegitimation. Det är inte osannolikt att obehöriga har en delvis annan syn på och kunskap om matematikuppgifters potential och funktion i undervisningen.

Studiens reliabilitet och validitet stärktes genom att enkätfrågorna granskades av en vetenskapligt skolad person, genom en pilotstudie samt genom granskning av bortfall. Eftersom enkäten utformades och genomfördes av två studenter stärktes reliabiliteten. Vid frågekonstruktionen behövdes därmed kompromisser göras för att enkäten skulle passa till de båda studiernas syfte och frågeställningar. En kompromiss var att de matematiska uppgifter som avses i enkäten benämndes för ”uppgifter av problemlösande karaktär”, vilka innefattade problemlösningsuppgifter, öppna matematiska uppgifter samt rika matematiska uppgifter. Detta tydliggjordes för respondenterna i missivbrevet samt den inledande informationen till enkäten.

Ett ytterligare sätt att stärka studiens reliabilitet och validitet hade varit genom att komplettera enkäten med intervjuer. På så vis skulle följdfrågor kunnat ställas vilket i sin tur antagligen hade lett till ett större djup i studien. Anledningen till att de båda metoderna enkät och intervju inte kombinerades berodde på den tidsram som var satt för genomförandet av studien. Björkdahl Ordell (2007) menar att möjligheten att kombinera metoder i ett examensarbete är ganska begränsat just på grund av den förutbestämda tidsramen och detta gäller även för föreliggande studie. Det krävs mycket tid för att analysera både enkätresultat och intervjuinnehåll. Dessutom omfattas enkät och intervju av två olika metodologiska ansatser. Enkätens grund är att den används för att mäta och kvantifiera data, intresset ligger i att ta reda på hur vanligt förekommande något är, medan intervju för det mesta används för att identifiera och förstå företeelser och deras egenskaper (Kihlström, 2007). Utifrån ovan beskrivet tydliggörs valet av enkät och dess fördelar för den föreliggande studien då en av studiens frågeställningar syftar till att ta reda på hur ofta öppna matematiska uppgifter används, det vill säga hur frekvent användningen är. Den andra forskningsfrågan har inte lika tydligt kvantitativt syfte, men frågorna

48 konstruerades på ett sådant sätt att jag genom enkäten kunde få svar att dels kvantifiera, men också att göra en djupare innehållsanalys på. Det innebär att en blandning av kvantitativ och kvalitativ datainsamling genomfördes. Om valet hade landat i att kombinera enkät och intervju är det troligt att en högre validitet hade kunnat nås, eftersom då samma sak studeras med olika metoder menar Kihlström (2007).

Under arbetet med studien uppmärksammades flertalet fördelar med internetenkäten. Framförallt var att det var tidseffektivt och enkelt att konstruera enkäten i enkätprogrammet Survey & Report, som vi valde att använda. Dessutom innebar det inga kostnader att konstruera eller dela enkäten. Enkäterna nådde ut till många respondenter, vilket är en fördel med enkäter enligt Ejlertsson (2019). Det var enkelt att ha kontroll på hur många som besvarat enkäten samt vad de hade svarat. Dessutom innebar enkäten att det inte fanns någon risk att respondenten skulle kunna bli påverkade av oss som skapat frågorna, den risken är högre vid en intervju (se Patel & Davidsson, 2019). Vidare kunde vi till stor del säkerställa risken för internt bortfall som förelåg, då enkäten var konstruerad så att inga obligatoriska frågor kunde lämnas obesvarade. Att minimera risken för internt bortfall innebär en minskning av osäkerhet vid tolkning av resultaten enligt Ejlertsson (2014). Det i sin tur innebär att en högre validitet kan nås (Kihlström, 2007).

Naturligtvis uppmärksammades även en del nackdelar med att välja enkät som metod. En av nackdelarna var att sättet vi delat enkäten på, det vill säga en publik enkät som vem som helst kunde besvara. Det innebar att det inte var möjligt att veta vem som hade besvarat enkäten. Detta ledde till att påminnelser skickades ut till alla rektorer och lärare, även de som redan besvarat enkäten. Ett sjuttiotal lågstadielärare hade besvarat enkäten innan den delades i Facebook-grupper. Av de svar som kom in efter att enkäten delades på Facebook är det omöjligt att veta om respondenter är lärare som sett enkäten där eller om det är lärare som fått enkäten från sin rektor eller lärarkollega. Trots att enkäten testades i en pilotstudie samt kontrollerades av en vetenskapligt skolad person upptäcktes brister i efterhand, vilket till viss del var en nackdel i analysarbetet. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att valet av metod för genomförandet av studien var adekvat utifrån studiens syfte och frågeställningar. Under arbetets gång synliggjordes fördelar med metodvalet men också nackdelar. Dock besvarar enkäten inte hur lärare faktiskt gör i klassrummet. Det blir därmed

49 tydligt att resultaten skulle kunna vara mer tillförlitliga om olika metoder hade kombinerats.