Metoddiskussion

Mitt metodval visar endast vad ett fåtal lärare arbetar med för läromedel vilket kan uppfattas som låg reliabilitet. Jag hade även kunnat göra en observation i klassrummen men fann att jag inte hade tillräckligt med tid för det. Dessutom hade jag inte fått tillgång till lärarnas tankar om jag hade gjort en observation.

Jag anser utifrån mitt metodval att intervjua lärarna enskilt gav ett brett underlag för mitt resultat och en utförlig beskrivning av hur de arbetade med det materialet i läsundervisningen. Om jag skulle ha intervjuat lärarna i grupp hade jag kanske fått ett annorlunda resultat. Jag har även en känsla av att mitt resultat troligen skulle ha tagit en annan riktning om jag hade intervjuat lärare från olika skolor, av den orsaken att arbetet med läromedel kan skilja sig åt ännu mer från skola till skola. Tyvärr fann jag tiden för begränsad för att höra av mig till flera skolor och vänta på svar från dem. Därför tog jag en säkrare väg och hörde av mig till en person som jag litade på. Dock tror jag att om jag skulle ha intervjuat fler lärare från olika skolor hade det gett mig ett bredare resultat angående användningen av material.

Jag är nöjd med mitt val av metod av den anledningen att jag fick ta del av verksamma lärares tankar bakom användningen av läromedel. Därför anser jag att min insamlade empiri besvarar vad min undersökning syftar till.

5.3 Fortsatt forskning

Utifrån min studie skulle jag även vilja göra en observation i klassrummen för att få ett

bredare perspektiv på hur användningen av läromedlen utnyttjas. Något som jag är intresserad av att veta är hur väl dessa läromedel förhåller sig till styrdokumenten, eftersom jag ser det som en viktig del att ha i åtanke när man som lärare använder sig av läromedel för att uppnå kunskapskraven i årskurs 3. Av den anledningen att PISA (2012) och PIRLS (2011)

undersökningarna visar att svenska elevers läsförmåga minskar, finner jag det relevant att undersöka vad för läromedel som används i ett större perspektiv. Kan de sjunkande resultaten bero på att lärarna använder sig av läromedel som inte förhåller sig till läroplanen?

35

6. Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka vad för läromedel verksamma lärare använder sig av gällande elevers läsning i årskurs 1, samt hur lärarna använder sig av läromedel i relation till elevers läsutveckling i årskurs 1. Syftet mynnar ut i dessa tre frågeställningar:

 Vilka läromedel använder sig lärarna av i arbetet med elevers läsutveckling i årskurs 1?

 Hur har valet av läromedlet gått till?

 Vad finns det för styrkor och eventuella brister med läromedlet?

Metoden som ligger till grund för att få svar på syftet och frågeställningarna har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet inhämtades utifrån semistrukturerade intervjuer.

De läromedel som förekommer i studien är: Läsebok, kopierat material, stenciler och arbetsblad, bokstavskort, ordbilder, veckans bokstav, En läsande klass, Vov Hotell, Läsdax, material från Kiwi samt egenproducerat material.

Mitt resultat visar att urvalet av läromedel till stor del handlar om att väcka elevernas intresse för läsningen, där de får känna att det är roligt och meningsfullt att läsa. Vov Hotell är ett glädjespridande material som väcker läslusten för eleverna, dock kan det bli enformigt om man arbetar med det i för stor utsträckning. En läsande klass ger eleverna lässtrategier för att utveckla läsförståelsen och kunna ta sig an texter på olika sätt. En lärare påpekade i intervjun att en del forskare dock är kritiska mot detta läromedel. Att producera eget material är

tidskrävande och som lärare behöver man ha en del erfarenheter, men utifrån denna

arbetsform anpassas materialet utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Du som lärare kan även lättare kontrollera att du berör alla kunskapskraven i respektive kursplan i dagens läroplan.

36

Referenser

Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2001). Nya lusboken: [en bok om läsutveckling]. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

Ammert, N. (2012). Inledning. I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl., ss. 17-22). Lund: Studentlitteratur.

Ammert, N. (2012). Om läroböcker och studiet av dem. I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl., ss. 25-41). Lund: Studentlitteratur. Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bolander, I. & Boström, L. (2008). Lärstilar och läsning: så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov : [en praktisk handbok för läsundervisning]. Jönköping: Brain Books. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Englund, B. (2012). Vad gör läroböcker? I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl., ss. 279-294). Lund: Studentlitteratur.

Goswami, U. (2005). Synthetic Phonics and Learning to Read: A Cross-language Perspective. Educational Psychology in Practice, Vol. 21, No. 4, 273-282.

Kullberg, B. (1992). Vi lyssnar till barnen som lär sig läsa och skriva. Göteborg: Gothia. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (2., utök. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Längsjö, E. & Nilsson, I. (2005). Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Smith, F. (2000). Läsning. (3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl.) Stockholm: Liber. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

37

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Richgels, J. Donald. (2013). Talk, Write, And Read: A Method for Sampling Emergent Literacy Skills. The Reading Teacher, Vol.66 Issue 5, 380-389.

Selander, S. (1992). Läroboken, undervisningen och världen utanför skolan. I S. Selander (red.), Bilden av arbetsliv och näringsliv i skolans läroböcker. (1. uppl., ss. 116-123) Stockholm: Publica.

Skolverket (2011): Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Svensson, A. (2012). Hur används läroboken? I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl., ss. 295-315). Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Whitling, D. & Kågerman Hansén, M. (2012). Sedan är det väl bara att trycka? . I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik (1. uppl., ss. 87-114). Lund: Studentlitteratur.

Åge, L. (1995). Leka, läsa, skriva: en handbok om tidig läsning. Solna: Ekelund.

Elektroniska källor

Calderon. A.(2015). På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen. Hämtad 14 maj, 2015, från http://skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket-satt-kan- laromedel-styra-undervisningen-1.181693

En läsande klass.(2015). Läsförståelsestrategier. Hämtad 14 maj, 2015, från https://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

Liber.(2015). Pedagogiska tankar. Hämtad 14 maj, 2015, från https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-F-

38

Liberg. C.(2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik. Ingår i: Att erövra världen: Dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och

matematik, 26–27 november 2007, Linköpings universitet / [ed] Arne Engström, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008, 53-68. Hämtad från http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?dswid=-

252&pid=diva2%3A349639&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Caroline+Li berg+ut%C3%B6kat+l%C3%A4raruppdrag&af=[]&aq=[[]]&aq2=[[]]&aqe=[]&noOfRows=5 0&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=true&sf=all&jfwid=-252#

Sanomautbildning.(2015). Kiwi: Pedagogiska tankar. Hämtad 14 maj, 2015, från http://sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-6/Svenska/Baslaromedel1- 3/Kiwi/Pedagogiska-tankar/)

Sanomautbildning.(2015). Språkdax-Läsdax: Pedagogiska tankar. Hämtad 14 maj, 2015, från http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-6/Svenska/Baslaromedel1-

3/Sprakdax-Lasdax/Pedagogiska-tankar/

SFS 2010:800 (2010). Skollag. Hämtad 14 maj, 2015, från http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar

Skolverket.(2006). Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Hämtad från

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1640

Skolverket.(2011). PIRLS 2011: Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Hämtad 11 mars, 2015, från http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2941

Skolverket.(2012). PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Hämtad 11 mars, 2015, från http://www.skolverket.se/om-

39

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3126

Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Doktorsavhandling, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-

252&pid=diva2%3A453322&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=Marianne+s koog&af=[%22publicationTypeCode%3AmonographDoctoralThesis%22]&aq=[[]]&aq2=[[]] &aqe=[]&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=true&sf=all&jfwid=- 252

Vetenskapsrådet.(2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 11 mars, 2015, från

40

Bilaga

Presentation om mig själv och min forskning.

Först presenterar jag mig själv, vem jag är och vilken utbildning jag går, sedan lite om min forskning och dess syfte.

Informera om det grundläggande individskyddskravet från Vetenskapsrådet (2002).

Jag kommer att presentera individskyddskravet där det finns fyra huvudpunkter som man som forskare måste ta hänsyn till enligt Vetenskapsrådet (2002, s.6-14). Dessa krav kommer jag att upplysa deltagaren om innan intervjuen börjar för att hen ska få tillgång till denna information om hens rättigheter och mina skyldigheter:

Informationskravet: Informationskravet innebär att jag som forskare ska informera deltagarna om min undersökning och dess syfte.

Samtyckeskravet betyder att jag som forskare ska informera deltagarna att medverkan i min studie är frivillig, personerna får även bestämma hur länge de vill delta genom att bli upplysta om att intervjuen går att avbrytas under arbetets gång om så önskas.

Konfidentialitetskravet innebär att jag upplyste om att deltagarens personuppgifter inte kommer att gå att identifiera och att det som sägs endast kommer att användas i min undersökning. Identiteten och svaren kommer alltså att skötas på ett konfidentiellt sätt. Nyttjandekravet betyder att det insamlade materialet kommer endast att användas till min undersöknings ändamål och inte nyttjas i något annat sammanhang. Jag upplyste även deltagarna om att intervjuinspelningen kommer att förstöras efter att min uppsats är klar. Innan jag börjar intervjuen kommer jag att tillfråga om godkännande för ljudinspelning.

Intervjufrågor:

Inledningsfrågor

Hur många år har du arbetat som lärare? Hur länge har du arbetat på den här skolan?

41

Vad för pedagogisk utbildning har du? Tillämpning av läromedel

 Vad använder du för läromedel i din läsundervisning i årskurs 1?  Hur använder du läromedlet rent konkret i undervisningen?  Vilka styrkor och brister finner du att detta läromedel har? Motivering till läromedlet

 Hur har valet av läromedlet gått till?

 Hur används läromedlet i relation till planeringen av undervisningen?

Som avslutning av mina intervjuer frågade jag lärarna om de hade några frågor eller om de ville tillägga någonting.