Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen är uppdelad i tre avsnitt utifrån studiens syfte och frågeställningar. 5.1.1 Lärares användning av läromedel

I min studie har det tydligt framkommit olika läromedel som lärarna använder till elevers läsutveckling: En läsande klass, Kiwi, Läsdax, Vov Hotell och egenproducerat material. Dock är Kiwi och Läsdax läromedel som inte kommer att diskuteras mer ingående eftersom lärarna i intervjuerna la mer vikt vid att prata om En läsande klass, Vov Hotell och egenproducerat material.

Utifrån intervjuerna framkom det att Alexandra och Diana, som arbetar med Vov Hotell, tillämpar ett arbetssätt som liknar en syntetisk läsinlärningsmetod eller så kallad bottom-up- process, eftersom de arbetar strukturerat där de utgår från bokstaven för att sedan gå vidare till korta ord. Enligt Berg (2007, s. 36) och Liberg (2006, s 16) går denna inlärningsmetod ut på att eleven går från delarna till helheten, alltså från arbetet med bokstäverna till ord. Alexandra sa under intervjun att i början av läsinlärningen är det viktigast att eleverna lär sig hur

bokstäverna låter. Att använda sig av ljudningsmetoden anser jag är en betydelsefull arbetsform, eftersom alla elever kommer till skolan i olika stadier i läsutvecklingen.

Ljudningsetoden som lärarna använder i arbetet med Vov Hotell ser jag som en påbyggnad till preläsandet och situationsläsandet, som enligt Liberg (2006, s. 43,46) är barnets första stadier i läsningen.

När Alexandra och Diana arbetar i Kiwi och Läsdax med bildpromenader, får eleverna använda sina förkunskaper. Då får eleverna titta på bilderna och läraren ställer frågor utifrån dessa. Ett exempel är när Diana för en diskussion med eleverna om hur de tolkar att kossan känner sig när den darrar. Att återkoppla till elevernas erfarenheter och förkunskaper är något som jag anser behöver tas tillvara på i varje klassrum, för att eleverna ska utvecklas till goda läsare. Detta framhåller även Smith (2000, s. 186) när han skriver att det blir ett mer

31

föra fram utifrån detta arbetssätt är att eleverna inte alltid behöver vara bekanta med de texter som de möter. Jag anser att eleverna får möjlighet att bilda en förståelse utifrån textsamtalen med sina klasskamrater och läraren.

Cecilia arbetar med En läsande klass som ger eleverna olika lässtrategier för att utveckla läsförståelsen, vilket enligt henne påverkar elevernas läsutveckling på ett positivt sätt och bidrar till en djupare förståelse för hur man använder sig av dessa lässtrategier. Detta kan anses vara är en bra metod, eftersom materialet speglar vad det innebär att vara en god läsare. En god läsare är någon som inte tänker på vad och hur man läser en text, utan det sker per automatik. Som det framgått upplyser denna undervisningsmetod även hur viktigt det är att presentera dessa lässtrategier för att eleverna ska lära sig att hantera texter på olika sätt. Birgitta använder inte något specifikt läromedel i sin undervisning utan använder sig av egenproducerat material och äldre material, hon hade inte så mycket att säga om hur hon använder sina läromedel. Hon berättade att eftersom alfabetet och ordklasser alltid kommer att beröras i början av elevernas läsundervisning, anser hon att det då går att använda äldre

material. Att använda äldre material är något som Åge (1995, s. 70-71) inte förespråkar. Hon menar att dessa ofta går ut på att kopiera eller repetera ord, vilket många elever finner tråkigt och ostimulerande.

5.1.2 Lärares urval av läromedel

Enligt Alexandra, som utifrån ett tips från en kollega använder läromedlet Vov Hotell, har valet av läromedel en stor betydelse för planeringen av undervisningen. Detta tror jag kan vara anledningen till att hon i stor utsträckning förlitar sig på läromedlet under lektionerna. Hon förklarar även att det är många faktorer som spelar in i valet av läromedel. Det ska både passa henne och hennes barngrupp, samt förhålla sig till läroplanen. Att det är viktigt att välja läromedel som är passande vidhåller även Reichenberg (2014, s. 15). Enligt henne är det viktigt för elevernas långsiktiga lärande. Även Skolverket (2006, s. 10) tar upp att läromedlet ska väljas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Alexandra påpekar att det tar tid att sätta sig in i ett nytt läromedel och hon förespråkar att du som lärare inte byter läromedel alltför ofta. Om du som lärare funnit ett läromedel som är bra, anser jag att det är onödigt att byta eftersom det, precis som Alexandra beskriver, är tidskrävande.

Diana, som även hon använder Vov Hotell som läromedel, är väldigt nöjd med sitt val av läromedel. I valet av läromedel anser hon att bokens utseende och uppbyggnad är en viktig

32

faktor. Diana påpekar att det är viktigt att du som lärare granskar läromedlen innan du gör ditt val. Enligt Ammert (2012, s. 17) granskades läromedlen förr av statliga organ, men att den granskningen upphörde år 1991. Reichenberg (2014, s. 15) skriver att i dag ligger ansvaret att granska och analyser läromedlen på lärarna själva. Jag tror att granskningen av läromedel ofta blir åsidosatt eftersom lärarna har en hög arbetsbelastning. Detta är tråkigt eftersom

läromedlet har en stor roll i undervisningen, vilket även Ammert (2011, s. 26) menar.

Birgitta använder sig inte av något specifikt läromedel i sin undervisning. Hon förlitar sig till egenproducerat material, stenciler och äldre material från till exempel läroböcker. Detta material hämtar hon från olika läromedel, men även från nätet. När man som lärare har skaffat sig erfarenhet inom läraryrket och har en god kunskap om barns läsutveckling, kan man producera eget material som Birgitta. Även Berg (2011, s. 68) tar upp egenproducerat material som en variant av läromedel. Birgitta menar dock att som nybliven lärare bör man utgå från ett färdigt läromedel. Birgitta har valt detta arbetssätt eftersom det är stor spridning på gruppens läsutveckling. Hon får då en frihet att individanpassa materialet utifrån varje elevs förutsättningar. Jag tycker att det är bra att eleverna får individanpassat material eftersom läraren då möter och utmanar eleverna där de befinner sig i sin läsutveckling, men jag tror att det är väldigt tidskrävande. Att ta hänsyn till elevers olika behov är även något som Skollagen (SFS 2010:800) skriver om.

Cecilia arbetar med En läsande klass samt material som hon hämtar från nätet. Läromedlet En läsande klass blev hon tipsad om av en kollega. Detta material innehåller färdiga lektioner, vilket betyder att ingen ytterligare planering behövs. För en nybliven lärare är det mycket att tänka på, därför kan det passa att arbeta med En läsande klass i början av sin karriär som lärare, eftersom det är ett färdigt läromedel.

Samtliga lärare svarade att det är av vikt att läromedlet är engagerande och intressant för eleverna. Betydelsen av detta tar även dagens läroplan upp där det står att undervisningen ska bidra till att väcka och stimulera elevernas intresse för läsning (Skolverket, 2011, s. 222). Två av lärarna påpekade även att valet av läromedel styrs av skolans ekonomiska resurser. Detta tar även Skolverket (2006, s. 10) upp som en faktor som påverkar lärarnas val av läromedel. 5.1.3 Läromedlets styrkor och brister

Den främsta styrkan med Vov Hotell är enligt Alexandra att läromedlet får med hela klassen. Hon berättade inte direkt hur detta gick till, men jag tror att hon syftar till samtalen om

33

texterna, som även förekommer i bildpromenaderna med Läsdax, som bidrar till att få med alla elever. Hon anser även att Vov Hotell är en spännande berättelse som engagerar eleverna. Lundberg och Herrlin (2005, s. 16) belyser vikten av att läromedel innehåller spänning för att väcka elevernas lust att läsa. Alexandra sa att det var svårt att finna brister med Vov Hotell. Det enda negativa med läromedlet är att läslärorna redan är nivåanpassade. Hon tycker att det är svårt att veta vilken nivå eleverna befinner sig på innan hon lärt känna dem. Utifrån vad Alexandra berättar om Vov Hotell kan man dock dra slutsatsen att det verkar vara ett bra läromedel, då det är viktigt att få med alla elever.

Diana, som även hon använder Vov Hotell, tycker även hon att det är ett bra och spännande läromedel. Läromedlets största styrka enligt henne är att den har väckt så stort engagemang hos eleverna. Berättelsen är verklighetsanknuten och bilderna fint illustrerade. Att läromedlet är verklighetsknutet ser jag som en stor fördel när det gäller deras förståelse av texten. Smith (2000, s. 186) skriver att undervisningen blir meningsfull om läromedlet är förankrat i vardagliga händelser. Det negativa med läromedlet anser Diana är att eleverna nästan blir för engagerade i karaktärerna, vilket enligt henne leder till att det kan bli tjatigt.

Styrkan i Birgittas egenproducerade material, är enligt henne att hon själv kan styra över innehållet. På så sätt har hon koll på vilka av kunskapskraven i dagens läroplan hon berör och utifrån detta anpassa sin undervisning. Hon påpekar att trots att dagens läromedel ska utgå från läroplanen, behöver du som lärare granska läromedlet för att vara säker på att alla

kunskapskrav behandlas. Calderon (2015) skriver att man inte kan vara säker på att läromedel följer målen för respektive kursplan. Svårigheten med att använda sig av egenproducerat material är enligt Birgitta att det är tidskrävande och fordrar erfarenhet. Calderon (2015) påpekar även han att det är tidskrävande att utforma eget material.

Enligt Cecilia är styrkorna med hennes läromedel, En läsande klass, bland annat att det gynnar de svagaste eleverna genom att de får arbeta med olika texter. Hon sa att eleverna har börjat prata om och ifrågasätta texterna. Här ser jag en koppling till det sociokulturella perspektivet som menar att lärande sker genom kommunikation och samspel med andra människor (Skoog, 2012, s. 26; Säljö, 2000, s. 9). Cecilia berättade även att hon märkt att eleverna blivit bättre på att läsa genom arbetet med läsfixarna. En god läsförmåga är enligt Reichenberg (2014, s. 7) väldigt betydelsefullt för elevens fortsatta lärande i skolan. Cecilia tar upp att det finns forskare som är kritiska till En läsande klass. Jag tror att det kan bero på att läromedlet är så pass nytt att det inte finns någon forskning om dess effekter.

34