Metoddiskussion, begränsningar och vidare forskning

Under avsnittet diskuteras hur undersökningens urval, metod och teori påverkat studiens utfall, studiens begränsningar samt rekommendationer om vidare forskning.

5.2.1 Metoddiskussion

Metodval får konsekvenser för hela uppsatsens utfall. Det påverkar urval, insamlingsteknik och frågeställningar (Fejes & Thornberg, 2019). För att beskriva de enskilda respondenternas upplevelser av FaR utifrån ett motivationsperspektiv ansågs det väsentligt med ett

idiografiskt perspektiv för att infånga individens behov och förutsättningar, då ordinationen bör vara anpassad efter patientens förutsättningar.

Inledningsvis är antalet deltagare i studien bristfälligt. Utgångspunkten var att mätta urvalet tills dess att inga nya subteman kunde identifieras. Med ett mättat urval stärks tidigare påståenden tills dess att ingen ny information framkommer från respondenterna. Detta hade stärkt undersökningens tillförlitlighet, men var tyvärr inte genomförbart givet

förutsättningarna. Ytterligare en faktor som hade stärkt tillförlitligheten är triangulering, som hade bidragit med en mer omfattande bild av de undersökta patienternas deltagande inom aktiviteterna. Med fler respondenter och längre tidsomfång på studien hade även jämförelse mellan olika grupper kunnat genomförts över en längre tidsperiod (Maxwell, 2013). På grund av dataskyddsförordningen GDPR kunde inte FaR-patienter rekryteras direkt till studien. Rekryteringsprocessen hade istället ett mellansteg - FaR-aktörer - som i sin tur kontaktade deras klienter om undersökningen varpå de intresserade tog kontakt med någon av författarna till studien. Mellansteget kan ha försvårat rekryteringsprocessen. Eftersom många FaR- patienter tillhör någon form av riskgrupp för covid-19-viruset fanns det svårigheter med att rekrytera deltagare via aktivitetsarrangörer p.g.a. sociala restriktioner, se fotnot 2. Många FaR-aktörers svar var just att de inte hade några FaR-patienter för tillfället, vilket var ytterligare en faktor som försvårade rekryteringsprocessen.

Eftersom studien har en deduktiv design där teori prövas i praktiken kan resultaten ha påverkats av konfirmeringsbias. Tematiseringen av de transkriberade intervjuerna kan ha påverkats av att de teman som formulerades utifrån teorin var förutbestämda (Braun & Clarke, 2006). Med annat teorival hade analysens tolkningsverktyg och därmed även

resultaten från analysen sett annorlunda ut (Fejes & Thornberg, 2019). Teorin möjliggjorde att lägga fokus på ett visst perspektiv av det empiriska underlaget. Det bidrar med en analytisk blick och sätter ramen för undersökningen (Ahrne & Svensson, 2015). Detta underlättar analysen men medför även att andra perspektiv, utöver SDTs, riskerar att missas. Ytterligare ett problem som rör metodansatsen är subjektiv bedömning. Ifall tematiseringen av intervjumaterialet genomförts av någon annan är det möjligt att de hade identifierat andra teman och tolkat det empiriska underlaget annorlunda vilket hade påverkat undersökningens resultat och slutsatser (Bryman, 2011). För att försöka undvika skevhet genomfördes

tematiseringen först individuellt för att sedan jämföras författarna emellan och fastställdes först när konsensus mellan författarna uppnåtts. Detta genomfördes för att stärka

tillförlitligheten i tolkningen, men utesluter inte subjektivitet. Studiens empiri samlades in genom intervjuer vilket skapade förutsättningar till följdfrågor. Detta underlättade för att få med det material som ansågs nödvändigt för undersökningens syfte (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2009). Respondenterna hade problem med att förstå vissa frågor och genom intervjuer så gavs möjlighet att förklara när respondenterna inte förstod någon fråga. I studien eftersträvades att belysa och diskutera respondenternas upplevelser av ordinationen vilket kvalitativ ansats och det idiografiska perspektivet möjliggjorde. Vid en enkätundersökning hade troligtvis fler personer kunnat delta i studien vilket möjligtvis medfört ökad reliabilitet och resultatet hade kunnat generaliseras över en större population FaR-patienter (Bryman, 2011).

Upplevelser från vård och behandling kan för vederbörande vara känslosamma berättelser. Patienter kan då befinna sig i en särskild sårbar situation ifall informationen skulle vara åtkomlig för utomstående, eller om utomstående har möjlighet att identifiera personerna. Därav användes pseudonymer. Deltagarnas berättelser och upplevelser från behandlingen hanterades varsamt och var oåtkåmlig för utomstående. När transkriberingsprocessen var genomförd raderades allt inspelat material från respondenterna och informationen används enbart i forskningssyfte. Under studiens gång har författarna av studien värnat om

5.2.2 Begränsningar och vidare forskning

Undersökningen har ett antal begränsningar som bör uppmärksammas då de har påverkat utfallet av studien. Författarna vill därför ställa sig kritiska till undersökningens resultat och slutsatser. En av dessa har nämnts tidigare och rör antalet deltagare i studien. Endast fyra respondenter rekryterades vilket innebär att generalisering av resultatet till andra populationer inte är möjligt (Bryman, 2011). Resultaten från studien innefattar därav enbart de intervjuade personerna. De respondenter som kontaktade författarna för intervju upplevdes även inneha en positiv upplevelse av FaR, vilket kan ha påverkat resultaten. För att bredda perspektivet hade det varit intressant att även inkludera patienter med sämre upplevelse av ordinationen och undersöka om detta var ett resultat av att SDT:s psykologiska behov inte blivit

tillfredsställda i deras genomförande av FaR. Detta hade kunnat stärka SDT:s antaganden om tillfredsställelse av de psykologiska behovens betydelse för motivationen ytterligare.

Intervjuerna genomfördes via röstsamtal och videosamtal vilket kändes klokast givet covid- 19-viruset. Detta kan dock ge en skevhet i svaren då ansiktsuttryck och agerande från respondenterna när frågorna ställs inte framkommer via röstsamtal (Bryman, 2011).

Forskning kring motivation och fysisk aktivitet är omfattande, däremot är forskning om FaR i Sverige begränsat vilket medför att det blir svårt att jämföra resultaten. Resultaten bör således snarare ses som en utgångspunkt för vidare forskning på fältet. Framtida forskning bör ha ett större urval och även undersöka motivation till fysisk aktivitet hos FaR-patienter över en längre tidsperiod. En longitudinell studie hade försett undersökningen med en mer korrekt bild av deltagarnas motivation till utförande av aktiviteten då motivation påverkas över tid, i sammanhanget från de mer yttre- till de mer inre regleringarna. Det hade även givit en större insikt i hur en hållbar inre motivation skapas och bibehålls. Deltagarna i denna studie utövade förvisso aktiviteten från aktivitetsstart tills dess att intervjuerna ägde rum, däremot saknas information huruvida de fortsätter med aktiviteten över en längre tidsperiod p.g.a. studiens korta tidsomfång. Detta medför svårigheter med att diskutera hållbarheten kring motivationen hos de inkluderade deltagarna. Framtida forskning bör även inkludera hälso- och

sjukvårdspersonal samt aktivitetsledare för att undersöka deras syn på motivationsfaktorer hos FaR-patienter. Inkluderandet av aktivitetsledare samt hälso- och sjukvårdspersonal hade genererat en djupare förståelse kring FaR-patienters motivation till utövande.

6. Referenslista