En brist med dokumentationsunderlaget är svårigheten att kontrollera antalet åtgärder i
relation till antalet funna brister. Dokumentationsunderlaget möjliggör dokumentation av flera funna brister/passtart medan antalet åtgärder i relation till antalet brister ej dokumenteras. Eventuell åtgärd fylls i som typ (vilket möjliggör maximalt tre typer av åtgärder/tillfälle) dock ej antal. Vid de 69 dokumenterade åtgärderna skedde två olika typer av korrigeringar vid samma tillfälle 18 gånger vilket innebär att korrigeringar genomfördes vid totalt 51 tillfällen. Inget tillfälle med tre typer av korrigeringar inträffade.
Denna brist i dokumentationsunderlaget medför en stor risk för att flera brister dokumenterats men endast en typ av åtgärd, denna typ av åtgärd kan dock innefatta flera åtgärder inom kategorin. Detta medför att antalet funna brister (128) inte kan ställas i rättvis relation till antalet korrigeringar. På grund av detta har antalet passtart med funna brister (89) presenterats i relation till det totala antalet genomförda korrigeringar (69) i resultatdelen.
Majoriteten av sjuksköterskorna (85,4 %) valde att inte dokumentera ställningstagande till passiv åtgärd i observationsstudien, något som gav ett väldigt stort bortfall inom denna kategori. Eventuellt kan en del sjuksköterskor ansett att dokumentation av en typ av åtgärd medfört att ställningstagande till resterande dokumentationsunderlag ej krävts. Detta gör det svårt att återge en rättvis bild av antalet korrigeringar i relation till funna brister.
Journalgranskningens brister
Brister avseende journalgranskningen involverar framförallt datasystemet QS och dess begränsningar. Eventuella tillfälliga problem med systemet skulle kunna påverka graden av dokumentation utan att detta senare upptäckts vid en journalgranskning.
Flera av passtarterna, i både observationsstudien och i journalgranskningen, kan eventuellt ha utförs av samma personer då många sjuksköterskor arbetar flera dagar i följd. Detta kan ha medfört att en individs sätt att fylla i checklistan för passtart fått orimligt stor representation i underlaget om denna person jobbade intensivt under datainsamlingsperioden. Denna
eventuella påverkan ger dock en rättvisande bild av den dagliga dokumentationen på avdelningen då detta arbetssätt även brukas under de perioder då studien ej pågått. Inga av sjuksköterskornas identiteter har kontrollerats i studien och eventuell påverkan av individuella sjuksköterskors dokumentation kan ej kontrolleras.
Enkätens utformning och dess respondenter
Urvalsgruppen i enkätstudien var begränsad till en liten personalgrupp vilket medfört att varje ifylld enkät fått stor påverkan på resultatet. En hög svarsfrekvens ger ett mer tillförlitligt resultat med ökade möjligheter till generalisering och därigenom spegling av
personalgruppens åsikter. Svarsfrekvensen 48,9 % kan anses vara något låg, dock skedde datainsamlingen under en mycket begränsad period då flera personer eventuellt kan ha varit frånvarande på grund av ledighet eller arbetat ett fåtal pass under tidsperioden.
Könsfördelningen mellan män (8,7 %) och kvinnor (91,3 %) representerade väl den könsfördelning som fanns bland sjuksköterskorna på NIVA.
Enkätens utformning påverkar resultatet av densamma. De flesta frågorna hade
kryssalternativ vilket begränsade svarsmöjligheterna jämfört med då fritextsvar kunde ges. Detta var ett medvetet val för att öka svarsfrekvensen, det är mer troligt med ett högt deltagande vid kryssfrågor jämfört med fritextfrågor. En risk med kryssfrågor är att svarsalternativen begränsas och därmed ger ett riktat resultat. För att minimera denna risk skapades breda svarsalternativ. Detta kan dock ge en lägre svarsfrekvens då respondenterna behöver ta ställning till en ansenlig mängd text. Enkäten är dessutom relativt omfattande vilket kan ha verkat avskräckande och eventuellt påverkat sjuksköterskornas deltagande.
Bortfallsanalys
I observationsstudien föreligger framför allt risk för externt bortfall genom avsaknad av motivation till deltagande i datainsamling av intensivvårdssjuksköterskorna. Denna typ av bortfall ger ett mer begränsat underlag vilket i värsta fall kan påverka resultatet genom att en generalisering ej blir rättvisande. För att undvika detta fastställdes i förväg ett minimikrav avseende underlagsstorleken, detta omfattade minst 200 passtarter.
Det interna bortfallet utgörs av att en eller flera av checklistans faktorer ej dokumenterats och därmed påverkar antalet registrerade brister och korrigeringar. Det stora bortfallet gällande korrigeringar av funna brister kan till viss del vara orsakat av dokumentationsunderlagets utformning. För att minimera denna effekt gavs information på avdelningen i både muntlig och skriftlig form, eventuell inverkan kan dock ej uteslutas.
I journalgranskningen finns inget externt bortfall att ta hänsyn till då granskningen pågick till det på förhand uppsatta minimikravet (minst 200 granskade passtarter uppfyllandes
inkluderingskriterierna) var uppnått. Även internt bortfall av betydelse saknas då eventuella inkorrekt ifyllda passtarter var en del av studiens resultat.
Det interna bortfallet i enkäten var framförallt fokuserat till fritextfrågorna, vilket var förväntat. De individer som väljer att besvara fritextfrågor är oftast de som har en bestämd åsikt angående frågan, övriga väljer ofta att ej kommentera. En möjlig effekt av detta är att åsikterna snedfördelas och ej ger en rättvisande bild vid generalisering.
Ett högt externt bortfall ger ett litet underlag och försvårar möjligheterna till generalisering av resultatet. Knappt hälften av alla sjuksköterskor besvarade enkäten vilket bör ge en rättvis bild av sjuksköterskornas generella uppfattning. Könsfördelningen var 91% kvinnor och nio % män vilket är mycket snedfördelat men representativt för könsfördelningen på avdelningen.
Orsaken till det externa bortfallet kan förklaras utifrån flera faktorer, bland annat kan en del individer ej haft någon schemalagd arbetstid under de få veckor då datainsamlingen pågick. Bristande intresse eller neutral åsikt kan påverka deltagandet negativt. Tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning, att enkäten glömdes bort etcetera är andra möjliga orsaker. Under datainsamlingens sista vecka pågick dessutom lov i skolorna vilket kan ha påverkat vilken personalgrupp som var i aktiv tjänst. För att minimera bortfallet relaterat till det pågående skollovet förlängdes insamlingsperioden med en vecka.