Belysning av ämnesområdet ger ökade kunskaper om checklistans betydelse för god
omvårdnad och förebyggande av vårdskador. Genom detta kan studien bidra till framtagande av nya checklistor.
Sedan införandet av checklistan för passtart år 2003 har den genomgått mindre utvärderingar och justeringar. Däremot har ingen ordentlig genomgång eller utvärdering genomförts, där fyller denna studie en praktisk betydelse i den kliniska verksamheten.
Studiens resultat skulle kunna bidra till säkring av checklistans validitet och reliabilitet vilket är viktigt för att säkerställa att de verktyg som används i klinisk verksamhet är tillförlitliga. Att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador är en del av vårdgivarnas ansvar enligt patientsäkerhetslagen (Socialstyrelsen, 2010). Egenkontroll av verksamheten rekommenderas av Socialstyrelsen som bland annat föreslår journal- och dokumentationsgranskning för att säkerställa verksamhetens kvalitet (Socialstyrelsen, 2011).
I likhet med tidigare forskning, som pekar på goda effekter av införandet av checklistor i vården, visar denna studie positiva resultat då brister upptäcks, korrigeringar utförs och personalen uttrycker en positiv upplevelse och erfarenhet.
Sjuksköterskorna upplevde att checklistan utgjorde ett stöd i arbetet. Studiens resultat kan få en konkret, praktisk betydelse genom att lyfta fram checklistan som stödverktyg för att reducera stress.
Samarbete mellan intensivvårdsavdelningarna på universitetssjukhuset där denna studie genomförts är mycket begränsat. NIVA är fortfarande nio år efter införandet av checklistan ensam på sjukhuset om att använda en datoriserad checklista. Detta stämmer väl överens med Hales och Pronovost (2006) fynd om att införandet av checklistor i vårdsammanhang tar
längre tid än inom andra branscher. Detta är synd då checklistan för passtart skulle kunna komma fler avdelningar och patienter till godo.
Att modifiera checklistan efter behov bör vara effektivare än att utveckla en checklista från grunden. Detta arbetssätt, där underlaget anpassas efter de egna behoven, framhävs av WHO avseende den checklista för säker kirurgi som togs fram 2009 och därefter haft stor framgång världen över (Haynes et al., 2009; Weiser et al., 2010; WHO, 2009).
4.5. Slutsats
Studien visar positiva resultat då brister upptäcks, korrigeringar utförs och personalen uttrycker en positiv upplevelse och erfarenhet avseende checklistan. Genom modifieringar skulle checklistan för passtart kunna anpassas för användning inom fler typer av
intensivvårdsavdelningar och därigenom underlätta det dagliga arbetet, säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område.
5. REFERENSER
Agarwal, S., Frankel, L., Tourner, S., McMillan, A. & Sharek, P. (2008). Improving communication in a pediatric intensive care unit using daily patient goal sheets. Journal of Critical Care (23), s. 227-235.
Avansino, J., Javid, P., Katz, C., Drugas, G. & Goldin, A. (2011). Implementation of a standardized procedural checklist in a children's hospital. The American Journal of Surgery (201), s. 660-665.
Bondegård, P. (12, 2011). Avdelningschef för NIVA (neurointensivvårdsavdelning), Uppsala Akademiska Sjukhus. (Personlig kommunikation)
Byrnes, M., Schuerer, D.J.E., Schallom, M.E., Sona, C.S., Mazuski, J.E., Taylor, B.E., …Coopersmith, C.M. (2009). Implementation of a mandatory checklist of protocols and objectives improves compliance with a wide range of evidence-based intensive care unt practices. Critical Care Medicine , 37 (10).
Chua, C., Wisniewski, T., Ramos, A., Schlepp, M., Fildes, J. & Kuhls, D. (2010).
Multidiciplinary Trauma Intensive Care Unit Checklist: Impact on Infection Rates. Journal of Trauma Nursing , 17 (3), s. 163-166.
Donchin, J., Gopher, D., Olin, M., Badihi, Y., Biesky, M., Sprung, C., …Cotev, S. (1995). A look into the nature and causes of human errors in the intensive care unit. Critical Care Medicine , 23 (2), s. 294-300.
DuBose, J., Inaba, K., Shiflett, A., Trankiem, C., Teixeira, P., Salim, A., …Belzberg, H. (2008). Measurable Outcomes of Quality Improvement in the Trauma Intensive Care Unit: The Impact of a Daily Quality Rounding Checklist. The Journal of Trauma; Injury, Infection and Critical Care (64), s. 22-29.
Fraenkel, D., Cowie, M. & Daley, P. (2003). Quality benefits of an intensive care clinical information system. Critical Care of Medicine , 31 (1).
Gawande, A. (2011). The Checklist Manifesto: How to get things right. London, England: Profile Books.
Hales, B. & Pronovost, P. (2006). The Checklist - a tool for error management and performance improvement. Journal of Critical Care (21), s. 231-235.
Hales, B., Terblanche, M., Fowler, R. & Sibbald, W. (2008). Development of medical checklists for improved quality of patient care. International Journal for Quality in Health Care , 20 (1), s. 22-30.
Hart, E. & Owen, H. (2005). Errors and Omissions in Anethesia: A Pilot Study Using a Pilot's Checklist. Anesthesia and Analgesia (101), s. 246-250.
Haynes, A., Weiser, T., Berry, W., Lipsitz, S., Breizat, A.-H., Dellinger, E., …Gawande, A. (2009). A Surgical Safety Checklist to Reduce Morbidity and Mortality in a Global
John, G., Peter, J., Chacko, B., Pichamutu, K., Rao, A., Subbalakshmi, K., …Siromoney, A. (2009). A computer-assisted recording, diagnosis and management of medically ill system for use in the intensive care unit: A preliminary report. Indian Journal of Critical Care Medicine , 13 (3), s. 136-142.
Kohn, L., Corrigan, J. & Donaldson, M. (2000). To Err is human: Building a Safer Health System. Washington, USA: National Academies Press.
Kunert, K., King, M.L. & Kolkhorst, F.W. (2007). Fatigue and Sleep Quality in Nurses. Journal of Psychosocial Nursing and Mental Health Services, 45 (8), s. 31-37.
Landstinget i Uppsala Län. (2010). Trauma - Uppdragsbeskrivning om åtgärder kring skador uppkomna genom olycksfall eller annat yttre våld. Landstinget i Uppsala län.
Lingard, L., Regehr, G., Orser, B., Reznick, R., Baker, G., Doran, D., …Whyte, S. (2008). Evaluation of a Preoperative Checklist and Team Briefing Among Surgeons, Nurses and Anesthesiologists to reduce Failors in Communication Nurses. Archives of Surgery , 143 (1), s. 12-17.
Mellergård, P. (1998). Grundläggande neurokirurgi. Lund, Sverige: Studentlitteratur. Pronovost, P., Berenholtz, S., Dorman, T., Lipsett, P., Simmonds, T. & Haraden, C. (2003). Improving Communication in the ICU Using Daily Goals. Journal of Critical Care , 18 (2), s. 71-75.
Pronovost, P., Needham, D., Berenholtz, S., Sinopoli, D., Chu, H., Cosgrove, S., …Goeschel, C. (2006). An Intervention to Decrease Catheter-Related Bloddstream Infections in the ICU. The New England Journal of Medicine , 355 (26).
Rooke, L. (1995). Omvårdnad-Teoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Stockholm, Sverige: Liber.
SFS. (2003). Etikprövningslagen (SFS 2003:460) Lag om etikpröving av forskning som avser människor. Stockholm, Sverige.
SFS. (1998). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Stockholm, Sverige.
Simpson, S., Peterson, D. & O'Brien-Ladner, A. (2007). Development and Implementation of an ICU Quality Improvement Checklist. Advanced Critical Care , 18 (2), s. 183-189.
Socialstyrelsen. (2011). Nationell tillsyn av vårdgivares ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet 2008-2011. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Riskanalys och Händelseanalys - Handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockhoplm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Stockholm, Sverige: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2005). Socialstyrelsens förskrift (2005:12 (M)) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm.
Socialstyrelsen. (2011). SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmäna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Eleonore Källstrand Nord. Stahl, K., Palileo, A., Schulman, C., Wilson, K., Augenstein, J., Kiffin, C., …McKenney, M. (2009). Enhancing Patient Safety in the Trauma/Surgical Intensive Care Unit. Journal of Trauma (67), s. 430-435.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Ursprung, R., Gray, J., Edwards, W., Horbar, J., Nickerson, J., Plsek, P., …Goldmann, D.A. (2005). Real time patient safety audits; improving safety every day. Quality and Safety in Health Care , 14, s. 284-289.
Weiser, T., Haynes, A., Lashoher, A., Dziekan, G., Boorman, D., Berry, W., …Gawande, A. (2010). Perspectives in quality: designing the WHO Surgical Safety Checklist. International Journal for Quality in Health Care, 22 (5), s. 365-370.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm, Sverige: CM-Gruppen AB. WHO. (2009). World Health Organisation. Hämtat från Patient Safety:
http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/en/
Williams, M., Hevelone, N., Alban, R., Hardy, J.P., Oxman, D.A., Garcia, E., …Rogers Jr, S.O. (2010). Measuring Communication in the Surgical ICU: Better Communication Equals Better Care. Journal of the American College of Surgeons, 210, s. 12-22.
Young, G. (1991). Checklist for brain death. Canadian Medical Association Journal (145), s. 4.
Bilaga 1