Metoddiskussion

Den här delen inleds med att beskriva förberedelserna inför studien innan diskussion om metod-valen tas vid.

5.1.1 Förberedelser inför studien

Det informationsmail jag skickade ut till lärarna inför studien hade information om att studie-syftet var att studera lärarattityder till den muntliga förmågan i ämnet engelska. Efter pilotstu-dien ändrades syftet till att studera lärares motivation till att använda den muntliga engelskan. De medverkande lärarna fick veta om förändringen innan observationstillfället. Lärarattityd fick därmed ett mindre fokus, men eftersom motivation och attityd är sammankopplade är det därmed inte uteslutet ur min studie.

Urvalet till den här studien blev ett bekvämlighetsurval som egentligen ingår i den kvantitativa forskningen (Bryman, 2018, s. 243–244). Ett bekvämlighetsurval passade den här studien på grund av att de medverkande personerna kan vara personer som finns i ens närhet. Eftersom studien är utförd i glesbygden i norra Sverige fick jag ha ett bredare perspektiv på vilka lärare som kunde kvalificeras till studien i ämnet engelska, än om jag hade valt ett målstyrt urval (Bryman, 2018, s. 496) som ingår i den kvalitativa forskningen. Det är ovisst om studien hade kunnat genomföras om jag hade använt målstyrt urval och endast hade sökt specifika lärare, exempel endast ämneslärare i ämnet engelska eller endast behöriga lärare i årskurs 6 i relation till forskningsfrågorna. Däremot är jag medveten om att det hade kunnat ge studien andra resultat än de resultat jag har fått fram. Vissa lärare i den här studien hade jag kännedom om sedan tidigare och andra var främmande för mig. Med anledning av att jag kände några av lärarna kan det ha varit positivt för studien. De lärarna kan ha känt sig mer bekväma med att jag observerade dem i deras klassrum jämfört med de okända lärarna. Dock anser jag att min bekantskap med dessa lärare har en märkbar liten påverkan på studiens resultat eftersom jag inte varit i kontakt med någon av dem annat än under datainsamlingen. Däremot hade jag ingen koppling till någon av de årskurser de medverkande lärarna undervisade och jag visste heller inte på förhand vilka årskurser lärarna undervisade i engelska.

På grund av valet av bekvämlighetsurval och vissheten om att det kan vara problematiskt att få tag på specifika lärare blev det även en spridning bland årskurserna. De lärare som observerades undervisade i alla de olika årskurserna i 4–6. Jag fick vara observatör i ämnet engelska i tre elevgrupper för årskurs 4, två elevgrupper i årskurs 6 och en elevgrupp i årskurs 5. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om jag endast hade fått observera lärare i årskurs 4, eller observerat lärare i någon annan årskurs. När alla årskurser blev involverade i studien blev det också fler faktorer som behövdes ta i beaktning i resultatet.

31

Med anledning av de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002) fick alla de med-verkande lärarna veta om de etiska ställningstagandena inför studien och de blev påminda om dem innan intervjun. I början av den här studien informerade jag endast lärarna och fick deras godkännande att få observera i klassrummet och bli intervjuade. Med anledning av samtyck-eskravet var det även nödvändigt att informera samtliga vårdnadshavare om att jag behövde observera lärarnas undervisning under ett lektionstillfälle när eleverna var närvarande under lektionstid. Vårdnadshavarna blev informerade via lärarna/pilotläraren. Dock hann jag ha en observation utan att ha gett information till de berörda vårdnadshavarna. De fick veta om min observation direkt efter observationstillfället och godkände min observation av läraren under den lektionen med eleverna. Vid en liknande studie i framtiden är det därför nödvändigt att ta det säkra före det osäkra och informera samtliga berörda i en klassrumsobservation, oavsett om fokuset är på läraren och/eller elever. Alla de övriga lärarna informerade sina elevers vårdnadshavare om min studie. Samtliga vårdnadshavare godkände min närvaro i klassrummet för observation av läraren.

5.1.2 Pilotstudien

Den här studien hade fördelen med att ha en pilotstudie. Det gav ett ypperligt tillfälle att få testa studien i sin helhet för att se om några förändringar behövde göras, något som Bryman föresprå-kar (2018, s. 332). Tack vare pilotstudien, med det dåvarande studiesyftet om att föresprå-kartlägga lära-res attityder till den muntliga förmågan i det engelska språket, fick studien en syftesförändring till att kartlägga lärares motivation till den muntliga engelskan i klassrummet. Denna förändring kan ha påverkat studiens kvalitet till det bättre. Observationstillfället gav insikten om att obser-vationssyftet var att se lärares användning av den muntliga engelskan i klassrummet och i vilken utsträckning de använde språket. Dörnyei och Ushioda (2011) skriver att motivation inte är observerbart och i och med det fick lärarmotivationen undersökas via intervjuer.

Pilotstudiens intervjutillfälle gav insikten om att vissa frågeställningar i frågeschemat, som jag hade skapat, behövde ändras så frågorna blev tydligare och att frågorna fick ett större fokus på studiens syfte. De förändringar som skedde i intervjufrågorna (se Bilaga 2 och Bilaga 3) utfor-mades till nya frågeställningar och omarbetade frågor. Till exempel utforutfor-mades fler följdfrågor som stöd till den reviderade intervjun. Intervjufrågorna under pilotstudien var formulerade uti-från det dåvarande syftet. De reviderade intervjufrågorna blev mer strukturerade med följdfrå-gor, men fortsatt indelade i de två olika kategorierna: bakgrund och muntlig för-måga/motivation. Intervjun skedde direkt efter observationen eftersom Petra hade planeringstid efter lektionen med tid för intervjun. Däremot fick inte pilotläraren medverka i forskningsstu-dien eftersom det kunde påverka resultatet enligt Bryman (2018, s. 332).

5.1.3 Observationer

Vid observationerna studerades lärarnas användning av den muntliga engelskan i klassrummet. Majoriteten av lärarna undervisade i engelska i fler årskurser än en. Jag valde därför att endast observera lärarna under ett enda undervisningstillfälle i en årskurs. För att lärarna inte skulle ha

32

möjlighet att påverka resultatet fick de inte veta för mycket om studiens syfte i informations-mailet, ej heller när syftet förändrades i studien. Dock var det tvunget att informera om att studien fokuserade på lärares användning av det engelska språket. Det var betydelsefullt att få studera muntliga inslag i undervisningen under observationen, annars hade det inte gett relevant data för studien och ej heller tillräckligt med empiriskt material.

Att använda observationer i den här studien var till en viss del en problematisk metod. För det första var det svårt att finna tider för observationerna med tanke på de långa avstånden mellan de olika skolorna och lärarnas respektive schema eftersom observationerna skulle ske under ett lektionstillfälle i ämnet engelska med de utvalda årskurserna. För det andra fanns medveten-heten om att lärarna kunde tala mer engelska än vad de brukade göra under en ordinarie lektion. En lärare nämnde under intervjutillfället om studiens önskemål om muntliga inslag i undervis-ningen och hon var tvungen att planera in det under den lektionen så jag fick tillfälle att se hur de arbetade med det muntliga, vilket fick mig att spekulera om hur mycket den läraren använder det engelska språket i klassrummet. Jag uppmärksammade dock inte att någon av eleverna som deltog under lektionen ifrågasatte lärarens val av undervisningsspråk. Det fanns alltså inget som tydde på att så var fallet.

Trots att jag försökte ha en ”osynlig” plats i klassrummet under observationerna påverkade min närvaro undervisningen. Jag upplevde att några lärare var nervösa under observationerna, me-dan hälften var relativt avslappnade. Valet av observationsmetod blev Eliassons (2018) den renodlade observatören som skulle inta den ”osynliga” platsen längst bak i klassrummet för distansering till läraren. Brymans (2018) variant av observatör, den icke-deltagande ob-servatören lämpade inte den här studien med anledning av att den obob-servatören kan vara del-aktig med deltagarna, något som jag inte tyckte passade till den här studiens observationssyfte.

5.1.4 Intervjuer

Problematiken vid intervjuer är medvetenheten om att intervjupersonerna inte är fullkomligt ärliga (Bryman, 2018). Det finns alltid en möjlighet att personen i fråga svarar på ett sätt som de tror gynnar studien (s. 561–564). För en mer avslappnad intervju valde jag att inleda med bakgrundsfrågor där de fick svara på frågor om ålder, utbildning och verksamma yrkesår som lärare och dylikt, innan frågeställningarna om muntlig förmåga/motivation blev aktuella. Intervjuerna skedde efter observationerna, antingen direkt efteråt eller under ett senare tillfälle. I början var tanken att ha intervjuerna innan observationerna, men då hade resultatet blivit an-norlunda eftersom lärarna hade haft vetskap om vad jag ville se under observationerna. Under de två första intervjuerna upplevde jag en viss nervositet hos mig själv och jag upptäckte att jag fokuserade alltför mycket på mitt frågeschema och tittade ner i mina papper för att inte missa någon fråga, samtidigt som jag försökte vara en aktiv lyssnare för att inte missa något intressant som lärarna berättade. Ju fler lärare som intervjuades, ju mer avslappnad blev jag som intervjuare. Intervjuer var en intressant metod som datainsamling då de gav möjligheter till betydelsefulla samtal. Lärarna fick berätta om sina upplevelser och tankar kring undervisningen och om deras motivation till den muntliga engelskan. Bryman (2018, s. 567) skriver om de olika kriterierna för en framgångsrik intervjuare och så här i efterhand hade jag

33

kunnat ändra vissa frågeställningar och lagt till mer specifika frågor för att bli en mer fram-gångsrik intervjuare.

Telefonintervjuer kan upplevas mer avslappnad än vanliga intervjuer för de inblandade enligt Bryman (2018). Vid en sådan intervju behöver inte forskaren och den intervjuade se varandra och det är ett ypperligt tillfälle för forskaren att ställa känsliga frågor eftersom intervjun sker på distans (s. 582–584). Hälften av intervjuerna skedde öga mot öga med läraren, medan res-terande intervjuer var via telefon/videosamtal. Jag kan till viss del hålla med Bryman om för-delen med telefonintervju, speciellt efter intervjun med Fanny vilken skedde via telefon. Hon delade med sig mer än vad jag kunde ana under intervjutillfället. Hon berättade om sina fun-deringar kring sin lärarroll och undervisning. Det är jag oerhört tacksam för. Däremot upplevde jag att de lärare jag intervjuade öga mot öga, berättade mer fritt kring frågeställningarna och kunde göra avstickare som ändå var relevanta för studien. Tankarna går specifikt till samtalet med Eva som berättade mycket om sina olika utmaningar i klassrummet.

Bryman (2018) skriver om hur tidskrävande transkribering är och inte enbart på grund av att skriva ner ordagrant, utan även proceduren med att spola tillbaka i inspelningen för att lyssna och skriva ner samtalet. Jag upptäckte under transkriberingens gång hur tidskrävande det fak-tiskt var. Den lärdomen gav mig insikten vara mer tystlåten under intervjuerna eftersom det tog mycket längre tid att transkribera en intervju om det inte sades onödiga ord och kommentarer. I stället försökte jag aktivt lyssna och inflika när det uppstod tillfällen då samtalet kunde föras vidare med eventuella följdfrågor.

Under vissa intervjuer upplevdes inspelningsapparaten som ett störande objekt. Den var tvungen att vara nära mig och den berörda läraren för så bra inspelningskvalitet som möjligt till den kommande transkriberingen. Bryman (2018) nämner att en inspelningsapparat kan ge problem när den som blir intervjuad blir medveten om att samtalet blir inspelat. Som tur var så var det ingen av de här lärarna som avböjde intervjun trots inspelning. Det positiva vid in-spelningen av intervjuer var att jag inte behövde anteckna frenetiskt under intervjuns gång, utan valde att endast anteckna några få rader under varje intervju. Hade någon av lärarna avböjt en inspelning hade hela samtalet fått antecknas för en så bra kvalitativ som möjligt. Det hade varit bättre att fortsätta med den planerade intervjun istället för att avboka den (Bryman, 2018).

5.1.5 Analysdiskussion

Metodansatsen grundad teori, GT, valdes främst för att metodansatsen lämpar sig när en forsk-ningsstudie inte har en grundläggande teori, utan underlaget är empiriskt material. För det andra valdes GT för att det empiriska materialet ska tolkas förutsättningslöst utan att ens egna åsikter ska prägla resultatet. För det tredje valdes GT på grund av metodvalen observation och intervju (Forslund Frykedal & Thornberg, 2019). Metodansatsen fenomenologi skulle också ha kunnat vara en användbar metodansats eftersom ansatsen analyserar empiriskt material och analyspro-cessen är snarlik GT, men observationer är inte ett metodval inom fenomenologi. De metodval som ingår i fenomenologi är kvalitativa intervjuer och självrapporter (Szklarski, 2019, s. 148– 164). Av de här anledningarna anser jag att GT var rätt metodansats för den här studien.

34

Vid analysprocessen påbörjade jag kodningen utav det empiriska materialet, fältanteckningarna och transkriberingen av intervjuerna. Tabeller skapades för att få en översikt av det observerade och över intervjuernas frågeställningar. Tabellerna gav en sammanfattning av det empiriska materialet och det underlättade kodandet av betydande ord och meningar för den senare katego-riseringen av koderna. Det skapades inte något observationsschema, ej heller några anteckningar om vad som skulle observeras under lektionstillfället. Det enda som var nerskrivet var forskningsfråga nummer ett och vetskapen om att observera lärarens användning av den muntliga engelskan i klassrummet, både när de talade det engelska språket och om de talade i interaktion med eleverna. Därefter tolkades fältanteckningarna objektivt i enlighet med GT. Under intervjuerna hade jag färdiga frågeställningar med följdfrågor som jag utgick ifrån. Jag lyssnade aktivt på den berörda läraren och visade ett genuint intresse om det läraren berättade. Med anledning av frågeställningarna kunde jag återgå till frågorna för att styra samtalet till det jag behövde få veta till studiens ändamål. Forslund Frykedal och Thornberg (2019) påpekar att resultatet brukar resultera i en teoretisk modell eller en teoretisk berättelse. Eftersom denna studie har tre forskningsfrågor och inte en öppen forskningsfråga är det svårare med en teoretisk modell. Resultatet presenteras därför som en teoretisk berättelse där varje kärnkategori beskrivs med tillhörande kategorier och koder.

5.1.6 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet handlar om mätningarnas noggrannhet vid datainsamlingen för att stärka pålitligheten i studien. Termerna lämpar sig mest i kvantitativ forskning än i kvalitativa studier menar Bryman (2018) och förklarar att det finns olika uppfattningar om hur reliabilitet och validitet ska lämpas i kvalitativ forskning. Bryman menar att det finns olika kriterier en kvalitativ forskningsstudie kan tillämpa, nämligen tillförlitlighet. En studies tillförlitlighet om-fattar fyra kriterier som ska stärka studiens reliabilitet och validitet. De fyra kriterierna är:

tro-värdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (s. 467–470). I

den här studien har jag använt mig av de fyra kriterierna för att stärka reliabiliteten och validite-ten i min studie.

Det första kriteriet trovärdighet gäller studiens syfte om syftets trovärdighet är i relation till metodvalen och de resultat forskaren har kommit fram till vid analyserandet av det empiriska materialet (Bryman, 2018, s. 467). För att stärka trovärdigheten i den här studien så har jag använt mig av triangulering (s. 468). Bryman (2018, s. 468) skriver att ”triangulering innebär att man använder mer än en metod eller datakälla vid studiet av sociala företeelser”. Med an-ledning av trianguleringens syfte har jag förklarat samt beskrivit analysen av det empiriska materialet och skrivit om eventuella brister i studien. Triangulering anses tillhöra både den kvantitativa såsom kvalitativa forskningen, och på så sätt stärka studiens validitet.

I kvalitativa studier handlar överförbarhet om forskarens intresse av att få ett djup i stället för bredd (Bryman, 2018), men svårigheten med ett djup är att det uppstår problem med att få samma resultat om studien hade genomförts igen. Bryman skriver att beskrivningarna ska vara detaljrika så att om någon annan forskare vill göra en liknande studie kan ta del av den kultur den här forskningen har, samt ta ställning till om den här studiens resultat är överförbar till den miljö den forskaren vill studera inom (s. 467–468). Jag har i den här studien beskrivit detaljrikt

35

tillvägagångssättet och vad som har skett under observationerna samt lärarnas åsikter och utsa-gor. Jag har även beskrivit eventuella brister i min studie för att visa på faktorer som kan ha påverkat överförbarheten.

Pålitligheten är reliabilitetens motsvarighet menar Bryman (2018). Alla delar i

forskningspro-cessen ska vara tydliga och redogöras så de personer som tar del av studien kan värdera studiens kvalitet (s. 468). I den här studien har jag förklarat och beskrivit mina val och tillvägagångssätt, samt vilka brister min studie har för att stärka pålitligheten. I studien valde jag att endast obser-vera läraren under ett lektionstillfälle, men under intervjun diskuterade jag och de medverkande lärarna om deras allmänna inställning till den muntliga engelskan. Vi diskuterade också om utmaningar som de ansåg finnas i den årskurs observationstillfället förekom, men även utma-ningar i de övriga årskurser de undervisade i ämnet, samt deras tidigare klasser. Jag hade kunnat ändra i forskningsfrågorna så intervjufrågorna endast hade relaterats till lärarens elevgrupp som jag fick träffa, men jag ville ha en helhetsbild över de utmaningar läraren ansåg kopplade till den muntliga engelskan och jämföra med tidigare årskurser och de andra årskurserna läraren undervisade i ämnet.

Det fjärde och sista kriteriet är en möjlighet att styrka och konfirmera. Forskaren ska ha förstå-else kring att det inte går att vara fullständigt objektiv när det handlar om samhällelig forskning (Bryman, 2018, s. 470). Jag har förklarat och redogjort för de faktorer som kan ha påverkat min objektivitet i den här studien. Exempelvis så har jag redogjort att jag hade kännedom om vissa av de medverkande lärarna, samt en relation till pilotläraren och den elevgruppen. Jag har be-skrivit analysens tillvägagångssätt och tolkat det empiriska materialet förutsättningslöst, samt återvänt till det empiriska materialet gång på gång för att garantera att analysresultatet har tol-kats så objektivt som möjligt.