Utmaningar som lärare anser kopplade till den muntliga engelskan

Den tredje forskningsfrågan handlade om de utmaningar lärarna ansåg vara kopplade till den muntliga engelskan. Samtliga lärare pratade under intervjuerna om diverse utmaningar utifrån deras perspektiv, och om vilka utmaningar de ansåg att deras elever har i fråga om det muntliga i ämnet. Resultatet presenteras nedan med kärnkategorin ”engelskan som världsspråk pressar läraren till en ständig uppdatering av sina engelska språkkunskaper för att stötta eleverna i deras språkutveckling i det engelska språket” med tillhörande åtta koder och de tre kategorierna:

lä-rarkompetens, språkliga misstag och strategier för att tala på det engelska språket (se Tabell

5). Kodfamiljen som lämpade sig var ”orsaker-förutsättningar-konsekvenser”.

Tabell 5: Koder och kategorier över de utmaningar som lärare anser relaterade till muntlig eng-elska

Koder: Kategorier: Kärnkategori:

Fortbildning:

Lärarnas vidareutveckling Lärarnas prestationskrav Elevernas högre kompetens Elevernas olika svårigheter i det engelska språket

Elevernas engelska språkkun-skaper – dåtid och nutid

Lärarkompetens

Engelskan som världsspråk pressar läraren till en ständig uppdatering av sina engelska språkkunskaper för att stötta eleverna i deras språk-utveckling i det engelska språket.

Felsägningar Språkliga misstag

Lärarens arbetssätt för att stötta elevernas språkutveckling i det engelska språket:

Anpassningar för elevgruppen Hjälpmedel för ökad kommu-nikation

Strategier för att tala på det engelska språket

25 4.3.1 Kategori: Lärarkompetens

En stor utmaning lärarna ansåg kopplad till den muntliga engelskan var deras egna engelska språkkunskaper. Flera upplevde en känsla av otillräcklighet i språket eftersom flera elever i de olika årskurserna ansågs ha betydligt mer kompetens i engelskan än lärarna. Eva menade att hon behövde uppdatera sina engelska språkfärdigheter av den anledning att kunna uppfylla elevernas språkkunskaper. Hon berättade att hon kände sig omsprungen av flera elever i den årskurs hon undervisade i. Hon kände sig inte uppdaterad med det aktuella språkbruket som eleverna använder sig av i engelskan, såsom uttryck och fraser. Några elever i hennes klasser använder även det engelska språket som ett gemensamt språk, trots att de inte har det språket som sitt modersmål. Eleverna kan spontant använda sig av muntlig engelska under andra lekt-ionstillfällen och inte enbart under engelskundervisningen. För att bibehålla sina egna språk-kunskaper ansåg hon att det var nödvändigt att hon använde den muntliga engelskan i så stor omfattning som möjligt i undervisningen. Samtidigt som Eva har elever med hög kompetens i det engelska språket finns det elever med svårigheter i ämnet. Eva uttryckte att det finns elever som inte ens vill höra det engelska språket och bokstavligen sitter med fingrarna i öronen under lektionen. De vill varken höra Eva eller någon annan prata engelska.

Cecilia och Fanny uttryckte att de inte är fullt bekväma med att tala det engelska språket, av den anledning att ämnet inte var deras förstahandsval när de valde läraryrket. När ämnet inte är valfritt kan det få negativa följder för lärarens entusiasm och driv till att prata engelska i klassrummet. För Fannys del är ämnet engelska något hon helst av allt vill slippa undervisa i. Eftersom hon är behörig lärare i ämnet engelska samt klasslärare ansåg skolan det nödvändigt att hon undervisar i ämnet. Fanny beskrev att hon har tudelade känslor till ämnet, men hon berättade under intervjun att hon har extremt höga krav på sig själv när det gäller att tala engelska eftersom hon vill att eleverna ska höra ett perfekt engelskt språk i undervisningen. Enligt Fanny medförde hennes prestationskrav det faktum att hon inte vågade tala så mycket engelska i klassrummet. Samtidigt som hon vill tala engelska felfritt inför eleverna, menade hon att det inte gör något att säga fel. Fanny uttryckte sig ”Jag tycker jag gör fel hela tiden. Men det gör inget att säga fel, men har för höga krav att prata korrekt. Men jag jobbar på det så jag ska bli bekväm”. Hon var medveten om att hon måste prata engelska med eleverna så de uppnår kunskapskraven i årskurs 6. Dock hade hon uppmärksammat att hennes elever i årskurs 6 inte vill prata engelska i klassrummet. Fanny menade att hon försöker prata en del engelska med de eleverna men de vägrar tala engelska. Hon var medveten om att det kan vara en konsekvens för att hon inte använder så mycket engelska i klassrummet. Svårigheterna för Fanny i och med detta är att veta varje enskild elevs kunskap i det muntliga.

Elevernas olika styrkor och svårigheter i den muntliga engelskan upplevdes till viss del som en stor utmaning enligt lärarna. Elevernas olika nivåskillnader påverkade både lärarnas och elever-nas användning av den muntliga kommunikationen i undervisningen. Eva har utmaningen i sitt klassrum att det finns elever som kan engelskan flytande, samt elever som inte vill höra språket överhuvudtaget, än mindre använda det i undervisningen. Hon påpekade att de elever som kan språket flytande inte får höra enbart det engelska språket, utan Eva behöver använda sig av svenska ord och meningar när hon har elever som har svårigheter med språket. Hon hade upp-skattat om det hade funnits ett tvålärarsystem i skolverksamheten så en lärare hade kunnat foku-sera på att endast tala engelska med dem elever med hög kompetens. Under tiden så hade den

26

andra läraren kunnat växla mellan det engelska och svenska språket för eleverna med svårig-heter.

Många lärare påpekade att deras användning av det engelska språket inte enbart handlade om att elever har svårigheter i det språket. I vissa årskurser behövde lärarna använda sig av bas-kunskaper vid muntligt så eleverna överhuvudtaget förstod vad som sades. Fanny och Cecilia menade att det är ett alldeles för stort glapp i engelska språkkunskaper mellan årskurs 3 och årskurs 4. De upplevde en svårighet med att veta hur mycket de kunde använda sig av engelskan i undervisningen så att alla elever förstod.

En intervjufråga handlade om lärarna upplevde en skillnad mellan dagens elevers engelska språkkunskaper jämfört med tidigare elever i samma ålder. Alla lärare påpekade att dagens elever har betydligt bättre språkkunskaper än elever från tidigare årskurser och år. Enligt några lärare, Eva, Cecilia och Doris, så är det lika många elever idag som inte vill prata engelska i klassrummet. Det verkar inte vara någon skillnad på den fronten. Däremot yttrade sig lärarna om att engelskans utsträckning idag, med bland annat elevernas användning av sociala medier och internet, har skapat ett större mellanrum mellan starka elever och svaga elever i ämnet. Enligt lärarna så var det en jämnare nivå mellan elevernas språkkunskaper förr om åren jämfört med idag. Av den anledningen funderade lärarna över vad de skulle lära sina elever som har goda kunskaper i engelskan. Eva menade att de elever som kan språket flytande oftast behöver träna mer på de övriga förmågorna, såsom läsa och skriva.

Lärarna menade att elevernas olika svårigheter handlar i allmänhet om att de inte vågar tala engelska i klassrummet och bland de andra eleverna. Lärarna förklarade att många elever är obekväma och de märker att det kan ta lång tid för eleverna innan de talar engelska under lektionstid. I samband till det muntliga nationella provet i ämnet brukar eleverna visa sina muntliga kunskaper. Enligt lärarna verkar eleverna förstå att det är nödvändigt för dem att visa upp sina språkkunskaper under ett sådant tillfälle. Flera av eleverna brukar överraska sina lärare med att de kan mycket mer än vad lärarna har kunskap om. Det finns också elever som lärarna har trott kan det engelska språket ypperligt, men som visar brister under det nationella provet.

4.3.2 Kategori: Språkliga misstag

Samtliga lärare ansåg att den svåraste utmaningen var att få eleverna att våga prata engelska i klassrummet, något som nämndes ovan. Lärarna upplevde många elever som osäkra och rädda för att tala engelska i klassrummet. Elevernas rädsla berodde enligt lärarna på att de inte vågar säga fel när resterande elever lyssnar. Trots det påstod alla lärare att det är acceptabelt att få säga fel och göra misstag vid muntlig kommunikation eftersom det handlar om elevernas munt-liga språkutveckling. Lärarna påpekade även att det är viktigt för eleverna att höra lärarnas språkliga misstag och när de använder sig av olika språkliga strategier. Språkliga strategier handlade om att exempelvis kunna omformulera sig när ordförrådet brister eller när lärarna behövde förklara med enklare meningar och uttryck så alla elever förstod. Det svenska språket ansågs tillåtet att tala i klassrummet, så länge eleverna vågade prata något språk. Även svengelska uppskattades av lärarna för de ansåg att det var ett steg närmare det engelska språket och gav en avslappnad inställning till engelskan.

27

4.3.3 Kategori: Strategier för att tala på det engelska språket

Lärarna berättade om en hel rad olika anpassningar de gjorde för sina elever i språkundervis-ningen. De berättade att de försökte anpassa sin egen muntliga engelska i klassrummet i relation till elevernas olika svårigheter. Lärarna brukade växla mellan det engelska och svenska eftersom många elever har svårigheter med språkförståelsen i engelskan och uttalssvårigheter. Alla lärare berättade att många elever använde svenska istället för engelska, trots att de lärarna uppmuntrade eleverna att tala engelska, men eleverna använde även svengelska uttryck. Svengelska menas med att engelska ord får en försvenskad anpassning, exempelvis ordet chilla (eng. chill). Lärarna ansåg svengelska uttryck vara en utveckling mot att våga tala engelska i undervisningen, så de accepterade elevernas val av språk. Även lärarna kunde uttrycka sig med en blandning av svenska och engelska ord i en mening under muntliga övningar. Anita berättade att hon försökte avdramatisera språkundervisningen genom att låta eleverna få spela spel eller spela teater så eleverna inte skulle behöva uppleva oro eller rädsla när de tränade på det muntliga.

För trygghetens skull brukar samtliga lärare låta eleverna arbeta i mindre grupper så de får tillfälle att öva på muntliga dialoger. Målet är att eleverna i sinom tid ska våga tala engelska i klassrummet i den större gruppen. Eleverna får arbeta med färdiga dialoger där de får öva på engelska fraser och uttryck. När eleverna arbetar i mindre grupper hinner lärarna lyssna och stötta eleverna. Om lärarna låter eleverna arbeta med en muntlig övning i helklass uppfattar lärarna oftast de elever som vågar prata engelska, medan resterande sitter tysta under övningen. Anita, Cecilia, Doris, Eva och Fanny påpekade att de behöver lägga mer tid och energi på den muntliga delen i undervisningen. Under flera observationstillfällen använde lärarna sig av språkkort som en muntlig övning. Förhoppningen lärarna hade var att om eleverna får arbeta med välbekanta teman så glömmer de prestation och spontant talar engelska i undervisningen. När lärarna anpassar den engelska undervisningen i helklass förklarade de att de försöker an-vända sig av enklare meningar så att alla elever förstår. Lärarna menade att de översatte ofta och gav förklaringar på svenska. Samtidigt ansåg några lärare att elever med goda engelska språkkunskaper inte fick utmanas i att endast höra målspråket, eftersom lärarna var tvungna att använda svenska för elever med svårigheter i språket.

Merparten av lärarna nämnde den utmaning det är att finna muntliga övningar som passar alla elevers olika nivåer. Lärarna påpekade hur viktigt det är att låta eleverna få träna den muntliga engelskan så ofta som möjligt i undervisningen med stöd av muntliga uppgifter. Dock ansåg Cecilia, Eva och Fanny att deras elever inte fick tillräckligt med tid till att tala engelska under lektionstid. Främst var anledningen att eleverna även behövde träna de andra förmågorna under lektionstid: läsa, skriva och lyssna. Eva tyckte utmaningen var att hitta muntliga övningar som fungerar och är anpassade för varje enskild elev samt för hennes specifika elevgrupp. Elevgrup-pen hon undervisar behöver mer styrda muntliga uppgifter och övningarna ska vara strukture-rade för att de ska fungera. Elevgruppen anses som en orolig grupp enligt Eva. För elevernas skull har hon använt sig av läromedel, något hon inte brukar göra förklarade hon. Läromedlets muntliga övningar är förvisso bra, men för att det ska anpassas efter elevernas nivåskillnader brukar hon välja bort vissa muntliga övningar och ändra i övningarna om det finns tillräckligt med planeringstid. Eva menar att hon inte upplever sig lyckas lösa de svårigheter som finns i

28

hennes elevgrupp relaterade till muntlig engelska, utan anser att hon skapar mer förvirring i sin undervisning. Dock nämnde hon den sorg hon kände över att den muntliga delen inte prioriteras tillräckligt mycket i undervisningen när tala är bland det viktigaste i ett språk. Läromedel i ämnet engelska var åtminstone för Beata, Eva och Fanny en trygghet och grundläggande i språkundervisningen. Fanny menade att hon inte upplevde sig trygg i sin lärarroll och av den anledningen inte hittade något annat material som skulle passa eleverna.