Metoddiskussion

Studiens syfte var att bidra med kunskaper om några uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta språkutvecklande och inkluderande med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Vi ville uppnå syftet genom att intervjua sex förskolepedagoger för att synliggöra deras tankar om flerspråkighet i förskolan. Att vi valde endast sex förskolepedagoger berodde på att vi hade en bestämd tidsram att förhålla oss till. Vi ansåg dock att antalet pedagoger bidrog till ett relevant innehåll. Vi valde att använda oss av kvalitativ forskningsintervju. Kvale och Brinkmann (2014, s. 17) menar att den kvalitativa forskningsintervjun används för att skapa sig

34 en förståelse för en annan individs perspektiv. Forskningsintervjun beskrivs som en metod där utbyte av kunskaper sker i samspel mellan individer (Kvale & Brinkmann 2014, s. 18). Vi ansåg att denna metod passade vårt syfte med studien.

Urvalet av förskolepedagoger ville vi komma igång med tidigt för att uppnå ett så bra underlag som möjligt. Därför kontaktade vi rektorn i kommunen redan i början av arbetsprocessen för att hinna med att hitta lämpliga förskolepedagoger. Detta underlättade vårt arbete med att förbereda oss inför intervjuerna. Vi ville ha pedagoger vi inte hade någon relation till sedan tidigare vilket Kihlström (2007, s. 50) beskriver kan påverka resultatet negativt. Vi skickade ut informationsbrevet i ett tidigt skede till samtliga deltagare för att deltagarna skulle bli införstådda med studiens syfte. I samband med intervjuerna informerade vi igen om att deltagandet var frivilligt samt att de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande. Vi poängterade även att intervjun skulle spelas in. Detta upplevde vi skapade ett bra samtalsklimat mellan oss intervjuare och deltagare. Vi ville även med detta säkerställa att alla deltagare var införstådda i syftet med intervjun enligt Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer. Genom att vi spelade in varje intervju fick vi med allt som sades och på så sätt kunde vi fokusera helt på intervjusituationen. Detta menar Kihlström (2007, s. 232) kan stärka studiens reliabilitet.

Vi förberedde en intervjuguide utifrån våra frågeställningar (Bilaga2). Vi valde att inte ge ut frågorna i förväg till deltagarna. Vi var medvetna om att detta kunde påverka hur deltagarna hade möjlighet att tänka efter hur de verkligen arbetar. Vi valde ändå att inte ge frågorna i förväg för att deltagarna inte skulle påverka varandra då vi ville ha den enskilde pedagogens erfarenheter. Vi ansåg att detta var det bästa sättet för att öka studiens tillförlitlighet då det inte fanns möjlighet att prata ihop sig om frågorna. På så sätt ansåg vi att det skulle förhindra förutbestämda svar. Nackdelen med att inte deltagarna fick frågorna i förväg upplevde vi bidrog till att deltagarna var mer nervösa i början. En annan orsak till deltagarnas nervositet i början kan ha varit att vi genomförde intervjuerna digitalt vilket kräver vissa tekniska kunskaper av deltagarna. Detta kan ha bidragit till en osäkerhet hos deltagarna då det krävs att tekniken fungerar för att kunna delta vid intervjun. Vi hade förberett oss på detta genom att vi hade planerat några inledande frågor vilket Kihlström (2007, s. 52) menar är bra för att skapa ett lugnare klimat. Vi valde att delta båda två vid intervjuerna för att säkerställa studiens kvalité. Fördelen med att vi var två som deltog vid intervjuerna ansåg vi var att en kunde fokusera på frågorna och den andre på situationen samt vara ett stöd i eventuella följdfrågor. Till en början hade vi bestämt att en av oss skulle vara ansvarig med att ställa alla frågor och den andre skulle

35 vara ett stöd. När den första intervjun genomförts insåg vi att detta arbetssätt inte var optimalt. Vi upplevde att den som inte intervjuade och intervjupersonen blev obekväma i situationen. Vi bestämde därför till nästa intervjutillfälle att delta båda två genom att ställa varannan fråga till deltagaren. Detta upplevde vi skapade ett mer positivt samtalsklimat från båda håll. Vi ansåg ändå att vi kunde vara med att observera och vara ett stöd när den andre ställde frågor.

Det vi upplevde som en utmaning var att hålla tillbaka våra egna tankar inom området i samband med intervjuerna vilket Kihlström (2007, s. 53) menar endast kan utvecklas genom övning. Vi upplevde att vi inte hann med att öva på själva intervjutekniken utan vi fokuserade istället på hur frågorna skulle ställas till deltagarna. Detta kan ha haft en påverkan på om några ledande frågor ställdes. Kihlström (2007, s. 53) poängterar att just detta kan bli ett problem då respondenten kan ledas till ett svar som redan är uttänkt från början. Vi var dock medvetna om detta och försökte stötta varandra genom intervjuerna. Vi använde även ljudinspelning vilket Kihlström (2007, s. 232) menar är bra för att kunna höra om några ledande frågor har ställts. Vi upplevde att några få ledande frågor ställdes i samband med en ny fråga som hade en koppling till frågan innan utifrån vår intervjuguide (Bilaga2). Vi anser dock att det inte påverkade resultatet i stort.

Efter varje intervju transkriberades allt material där vi valde att använda oss av fingerade namn för att hanteringen skulle bli så etisk som möjligt, vilket står i relation till konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 12).

Studiens resultat går inte att generaliseras då den är kvalitativ vilket Kihlström (2007, s. 232 - 233) menar utgår från människors individuella erfarenheter och tankar. Kihlström menar att flera perspektiv måste tas i beaktande för att skapa sig en förståelse för en annan individs tankar. I och med detta kan inte vår studie täcka in alla pedagogers erfarenheter och tankar men vi anser att med denna metod kan vår studie bidra med nya kunskaper om flerspråkighet i förskolans verksamhet.

8.3 Slutsats

Syftet med studien var att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta språkutvecklande och inkluderande med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Vår studie visar att arbetet på en flerspråkig förskola, både

36 språkutvecklande och inkluderande är komplext. Det tyder på att kunskap om flerspråkighet är av stor vikt för att kunna bemöta de flerspråkiga barnen i verksamheten. Språkstödjare har visat sig vara en central del i de flerspråkiga barnens språkutveckling då de får möjlighet att använda både sitt modersmål samt det svenska språket. Det underlättar även arbetet för de övriga pedagogerna när en språkstödjare finns till hands. Språkstödjaren kan även påverka att vårdnadshavarna med annat modersmål inkluderas i verksamheten.

Det framgår att pedagogerna ser en utmaning i att möta de flerspråkiga barnen när de inte har kunskap i deras modersmål.Detta har vi även sett i den forskning vi studerat vilket visar att det blir en utmaning att möta barns flerspråkighet då de både ska få möjlighet att utvecklas i sitt modersmål samt i det svenska språket. Eftersom pedagogerna inte har möjlighet att lära sig alla barnens språk så blir det viktigt att ha ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Det innebär att pedagogerna behöver ha ett stort engagemang samt intresse för barnens olika språk vilket har synliggjorts i vår studie. Det har dock visats att det är det svenska språket som mestadels är i fokus. Pedagogerna behöver då arbeta inkluderande genom att synliggöra barnens alla språk samt att skapa möjligheter för barnen att även utvecklas i sitt modersmål.

Vår studie kan ses som ett bidrag för att skapa sig en större förståelse för några olika uppfattningar förskolepedagoger har om flerspråkighet i förskolan. Att inta flera olika perspektiv kan skapa nya reflekterande tankar som i sin tur kan bidra med nya kunskaper.

9. Vidare forskning

Vår studie har bidragit med några förskolepedagogers uppfattningar om att arbeta språkutvecklande och inkluderande med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i de utmaningar som har framkommit i vår studie samt tidigare forskning. En uppföljande studie skulle då kunna vara att intervjua ansvariga inom kommunen samt rektorer, hur de ser på organiseringen kring flerspråkiga barn på förskolorna. Resultatet skulle kunna bidra med att synliggöra kunskaper om flerspråkighet i ett större perspektiv samt att säkerställa att arbetet går i enlighet med förskolans läroplan.

37

10. Källförteckning

Björk-Willén, Polly (2019). Flerspråkiga förskolebarns språkande i teori och praktik. I: Norling, Martina och Magnusson, Maria (red). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan-

flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber, s. 29 – 40.

Bruce, Barbro (2013). Språkutveckling genom dialogsamspel. I: Pramling Samuelsson, Ingrid och Tallberg Broman, Ingegerd (red). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund:

Studentlitteratur, s. 69 - 90.

Bruce, Barbro (2017). Förskolläraren som professionell samtalspartner i barns språk- och kunskapsutveckling. I: Pramling Samuelsson, Ingrid och Jonsson, Agneta (red). Förskolans

yngsta barn- ett perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber, s. 261–277.

Calderon, Lena (2006). Komma till tals/Flerspråkiga barn i förskolan. Myndighet för skolutveckling.

https://forskoleforum.se/sites/forskoleforum.se/files/article/flersprakighet_i_forskolan.pdf [2020-11-10].

SFS 2018:2019. Dataskyddsförordningen (2018).

https://www.datainspektionen.se/globalassets/dokument/forordning-med-kompletterande- bestammelser-till-eus-dataskyddsforordning.pdf. Stockholm: Dataskyddsförordningen [2020- 11-20].

Edfelt, David (2016). Utmaningar i förskolan. Att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Engdahl, Ingrid och Ärlemalm - Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad

komplexitet. (red). Stockholm: Liber.

Fredriksson, Maria och Lindgren Eneflo, Elisabet (2019). Man blir lite osäker på om man gör

rätt - En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Falun: Högskolan

38 Hjalmarsson, Maria (2014). Enkäter till förskollärare. I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria och Franzén, Karin (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, s. 157 – 165.

Johansson, Eva (2017). Pedagogisk dialog i förskolan – en demokratifråga. I: Pramling Samuelsson, Ingrid och Jonsson, Agneta (red). Förskolans yngsta barn – perspektiv på

omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber, s. 103 – 119.

Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare. Att

utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Liber, s. 47 – 69.

Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen- examensarbetet. I: Dimenäs, Jörgen (red). Lära till

lärare. Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber, s. 226 – 246.

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf. Hämtad 2020-11- 09.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla och Rodell, Annica (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera

särskilda insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Ljunggren, Åsa (2013). Barns kommunikation och förskolans erbjudande. I: Pramling Samuelsson, Ingrid och Tallberg Broman, Ingegerd (red). Barndom, lärande och

ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur, s. 91 – 105.

Ljunggren, Åsa (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola. Fria och

riktade handlingsområden. Malmö: Malmö Högskola.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15895/Ljunggren%20Lic%20MUEP.pdf?sequence =5&isAllowed=y. Hämtad 2020-11-11.

39 Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I: I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria och Franzén, Karin (red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, s. 144 – 156.

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik. Malmö: Malmö Högskola.

https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404567/FULLTEXT01.pdf. Hämtad 2020-11-

09.

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

Kvalitetsgranskning 2017. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2017/forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-

sprakutveckling/rapport-forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling- uppdaterad-version.pdf [2020-11-09].

Sopanen, Pauliina (2019). Språkmedvetenhet i småbarnspedagogiskt arbete- Finländska

daghemspedagogers reflektioner. Jyväskylä universitet, Finland.

https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/65167/sopanen.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad: 2020-11-09.

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd (2017). Att forskningsbasera förskolan - språk, matematik, naturvetenskap. I: Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd och Vallberg Roth, Ann-Christine (red). Professionell yrkesutövning i förskola. Kontinuitet och förändring. Lund: Studentlitteratur, s. 111 - 130.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

40 Wedin, Åsa, Pettersson, Marianne och Warström, Jennie (2019). Lek med skrift i förskolan- flerspråkighet som kommunikativ resurs. I: Norling, Martina och Magnusson, Maria (red). Att

möta barns sociala språkmiljö i förskolan- flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber, s.

41

11. Bilaga1

Förfrågan om deltagande

Under höstterminen 2020 ska vi Angelica Kersten och Karolina Söderqvist skriva ett

examensarbete på förskollärarprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen kommer handla om pedagogers syn på flerspråkiga barn i förskolan och hur de inkluderas i

verksamheten. Vi kommer att använda oss av intervju som metod för datainsamling. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Undersökningens syfte och innehåll

Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om pedagogernas syn på flerspråkighet i förskolan. Området är viktigt att undersöka då pedagogernas förhållningssätt är en central del i barns språkutveckling. Enligt läroplanen för förskolan ska barnen ges möjlighet att utveckla det svenska språket och deras modersmål.

Genomförande

Vi har planerat att intervjua sex pedagoger. Deltagandet kommer att innebära en intervju som kommer att spelas in med ljudupptagning. Intervjun kommer att ta ca 30 – 45 min per

pedagog. Intervjun kommer att transkriberas och materialet kommer att bearbetas innan det presenteras. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats som ventileras vid Högskolan Dalarna. Deltagarna kommer att kunna ta del av studiens resultat i form av en rapport i slutet av januari 2021. Det insamlade materialet kommer att bearbetas av oss och vår handledare. Din identitet som deltagare kommer inte att synliggöras, inte heller vilken

förskola undersökningen har behandlat. Personer som på något sätt nämns i studien kommer att avidentifieras. Insamlandet av data kommer att förvaras på ett säkert ställe där obehöriga inte kommer att ha tillgång till det. Allt insamlat material kommer att tas bort i samband med att examensarbetet är godkänt och klart. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering genom mejl eller telefon.

Om du som är tillfrågad avstår från att delta eller avbryter ditt deltagande så kommer detta inte att påverka det fortsatta arbetet med undersökningen. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Student: Student:

42 Handledare:

Solveig Ahlin

Jag tackar ja till deltagande i ovan nämnda intervjustudie:

Namn: __________________________________________ Ort: ______________________ Datum: _____________

43

12. Bilaga2

Intervjuguide

Inledande frågor

● Vilken befattning har du inom förskolan? Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet?

● Hur ser barngruppen ut i relation till flerspråkighet? Vilka olika språk pratas i barngruppen?

● Har du kunskap i något språk som barnen talar? Används andra språk än svenska när ni integrerar med barnen?

Hur upplever de tillfrågade pedagogerna flerspråkighet i förskolan? ● Hur ser du på flerspråkighet i förskolan?

● Hur upplever du arbetet med flerspråkiga barn?

- Möjligheter? – Hinder? Vad tycker du är svårt? Stimulerande? Har du ändrat din uppfattning något under årens lopp?

Hur beskriver pedagogerna arbetet (förskolans och det egna) att inkludera flerspråkiga barn i förskolans verksamhet?

● Hur ser arbetet ut här på förskolan för att inkludera de flerspråkiga barnen i verksamheten?

- Hur gör du? Ge gärna något exempel

● Hur arbetar ni på er förskola för att främja de flerspråkiga barnens språkutveckling? - Hur gör du? Kan du ge något konkret exempel?

● Tror du att de flerspråkiga barnen känner att deras språk får ta plats i verksamheten? I så fall på vilket sätt?

● Hur kan en kommunikation se ut? Vilka olika ”språk” tar ni hjälp av? Vilka andra hjälpmedel använder ni för att ni och barnen ska förstå varandra?

44 ● Hur ser du på din egen roll för att inkludera flerspråkiga barn och för att de ska

utvecklas i sitt språk? Vad är särskilt viktigt och betydelsefullt anser du?

● Är det något du skulle vilja utveckla i arbetet med flerspråkighet?

● Är det något du saknar? Något du ser skulle kunna utveckla och stärka de flerspråkiga barnens möjligheter till inkludering och stärkt språkutveckling?

Avslutning

- Kan vi återkomma om det är något som vi undrar över och vill få förtydligat? - Är det något mer du vill tillägga om det vi har pratat om?