Vilken roll anser sig pedagogerna själva ha i de flerspråkiga barnens språkutveckling?

7.3.1 Resultat: Pedagogernas konkreta insatser idag

De flesta pedagoger uttrycker att det är viktigt att visa intresse för barnens olika språk och kulturer genom att samtala mycket och ställa frågor.Maria betonar:

Ja, men det är väl att man ser dem och att man visar intresse för dem och frågar, frågar dem om, det kan ju vara om allt möjligt hur de brukar göra, jag tänker på att det är en annan kultur och … ja, vad de äter, att man är intresserad av dem som personer. Det är väl det att man behandlar dem som man behandlar alla (Maria).

Sara betonar vikten av att ofta läsa böcker för barnen både på svenska och på deras modersmål. Hon nämner även att det är viktigt att benämna olika begrepp samt att hålla koll på barnets munmotorik så att uttalen är rätt på både svenskan och på deras modersmål. Oscar och Marcus belyser att det är viktigt att lära sig ord på barnets modersmål för att ha möjlighet att möta barnens olika uttryck. Lisa menar att tydlighet är viktigt och att lägga sig på en lägre nivå i mötet med de flerspråkiga barnen. Lisa beskriver:

Så man får ju lägga på en, ja lite lägre nivå, en annan nivå för att de ska bli ja vad ska man säga som en annan, ja vad ska man säga man får ju ta böcker för lite yngre och så (Lisa).

7.3.2 Resultat: Utvecklingsmöjligheter

Linda uttrycker att hon vill utveckla arbetet med flerspråkiga barn genom att samarbeta med fler pedagoger som behärskar barnets modersmål. De flesta pedagoger uttrycker att de skulle behöva mer verktyg och material för att kunna utmana och möta barnen bättre i deras språk. Marcus uttrycker:

Jag skulle vilja ha lite mer verktyg och tips för att det borde finnas mer verktyg än vad vi har idag tycker jag. Det skulle vara tacksamt (Marcus).

Marcus och Lisa beskriver att de skulle behöva mer tid för att kunna sitta enskilt med vissa barn som är i behov av detta. Sara menar att hon vill synliggöra de olika språken ännu mer genom att även ha bilder och bokstäver utomhus. Två pedagoger från varje förskola berättar att de skulle vilja att kommunen sprider ut barnen mer på olika förskolor då de menar att det är en tillgång och att barnen har möjlighet att utveckla det svenska språket bättre. Maria förklarar:

Jag tycker det är lite negativt men det är i kommunen, det är att det är en sån snedfördelning. Det är bara två förskolor här som har barn med flera språk och det beror ju mycket på att de här föräldrarna eller vårdnadshavare vill ju kanske komma dit där de har vänner och släkt, att de kommer på samma men det blir väldigt snett, att en del inte har några. Då tycker jag man missar lite grann, att det faktiskt är en tillgång att ha en större bredd på barnen (Maria).

27 Lisa säger att hon önskar ett större nätverk och Oscar önskar fortbildning för att kunna utbyta erfarenheter och få mer kunskap om hur arbetet med flerspråkiga barn kan utvecklas. Linda uttrycker ett behov av en specialpedagog för att få mer kunskap om vart barnet ligger språkmässigt samt för att få mer stöd i arbetet med de flerspråkiga barnen. Lisa menar att det också är viktigt med pedagoger som talar korrekt svenska för att de flerspråkiga barnen ska lära sig rätt uttal.

7.3.3 Analys

Pedagogerna uttrycker att det är viktigt att visa intresse för barns olika språk samt att lära sig några ord på barnets modersmål. Det betonas att det är viktigt att pedagogerna benämner olika begrepp samt att vara medveten om barnets munmotorik i olika samtalssituationer. Det visar att pedagogerna har en viktig roll i barnens lärande där kommunikation och språk är en viktig del i det sociala sammanhanget. I dessa situationer kan det ses som att pedagogerna använder sig av scaffolding, för att de flerspråkiga barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt språk och även nå sin proximala utvecklingszon. En pedagog uttrycker att det är viktigt att lägga sig på en lägre nivå i mötet med de flerspråkiga barnen. Resonemanget kan ses som förståeligt då pedagogen vill kommunicera på barnets språkliga nivå. Det kan också bli en svårighet för barnen att nå sin

proximala utvecklingszon om språket hela tiden förenklas. Flera pedagoger menar att det är

viktigt att möta barnen utifrån sina egna språkliga förutsättningar genom att lära sig olika ord på deras språk. Det betonas som viktigt att alla barnen ska behandlas lika oavsett språkliga kunskaper. Detta kan tolkas som att pedagogerna ser till den unika individens behov oberoende av barnets tidigare erfarenheter. Vi kopplar det till att pedagogernas roll blir viktig i arbetet för att inkludera alla barn i verksamheten.

Pedagogerna uttrycker att de vill ha fler verktyg och material för att ha möjlighet att möta de flerspråkiga barnen. Det kan ses som att pedagogerna ser de medierande redskapen och

artefakterna som viktigt i arbetet för att stärka sin egen roll i mötet med de flerspråkiga barnen.

Flera pedagoger betonar även att fortbildning och utbyte av erfarenheter är en viktig del i arbetet vilket kan ses som att pedagogerna vill appropriera nya kunskaper för att kunna möta barnens alla språk. Det visar att pedagogerna anser att det är viktigt att utbyta erfarenheter tillsammans med andra vilket är en central del i det sociokulturella perspektivet. Vi kan också se att pedagogens kompetens och kunskaper är viktiga faktorer som påverkar möjligheten att skapa ett mer inkluderande klimat, vilket kan kopplas till pedagogernas vilja att utveckla nya kunskaper. Pedagogerna önskar mer tid för att kunna fokusera på det enskilda barnet. Det tolkar

28 vi som att pedagogerna vill anpassa olika situationer utifrån det unika barnet vilket kan kopplas till Edfelts perspektiv på inkludering.

Flertalet pedagoger uttrycker att kommunen skulle behöva göra en mer jämn fördelning av de flerspråkiga barnen för att undvika att alla dessa barn hamnar på specifika förskolor. Det kan ses som att pedagogerna är i behov av mer stöd från rektorn för att ett inkluderingsarbete ska kunna utvecklas på förskolan. Lindqvist och Rodell (2015, s. 116) belyser just detta och menar att rektorns engagemang är viktigt för att kunna arbeta mot en mer inkluderande verksamhet.

Linda menar att en specialpedagog skulle behövas för att få mer stöd i arbetet med de flerspråkiga barnen. Det kan vi se som att pedagogen ser att lösningen ligger hos specialpedagogen, vilket kan tolkas utifrån ett kategoriskt perspektiv där fokus hamnar på den specifika individens brister istället för de brister som finns i omgivningen. Vi kan även se det utifrån ett relationellt perspektiv att specialpedagogen kan ge materiella artefakter och stöd för att utveckla den omgivande miljön som omger barnet. På så sätt kan specialpedagogen underlätta pedagogernas arbetssätt och kan då bli ett redskap för vidare utveckling och lärande. Pedagogerna har då möjlighet att appropriera nya kunskaper i samspel med tidigare erfarenheter.

Lisa och Linda uttrycker att det är viktigt med pedagoger som talar korrekt svenska samt att verksamheten behöver utvecklas med fler pedagoger som talar barnets modersmål. Det tolkar vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktigt i barnens språkutveckling. Det kan ses som att pedagogernas egen språkliga förmåga blir ett viktigt

medierande redskap i samspelet med de flerspråkiga barnen.

7.3.4 Sammanfattning av resultat

Syftet med studien var att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta språkutvecklande och inkluderande med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. I resultatet synliggörs språket som det viktigaste redskapet i samspel och kommunikation med andra. Även medierande redskap och artefakter ses som en viktig del i samspelet mellan barn och pedagog. För att öka barnens förståelse för sin omvärld och att de ska få möjlighet att appropriera nya kunskaper används exempelvis bilder, tecken, böcker och kroppsspråk. Språkstödjare nämns även som ett viktigt redskap för både barn och pedagoger då barnen får stöd i både sitt modersmål och i det svenska språket. Mindre grupper framhålls av pedagogerna som viktigt för att tillgodose varje barns behov vilket bidrar till en inkluderande

29 miljö. Det blir också viktigt att dela in barnen i mindre grupper för att de flerspråkiga barnen ska få möjlighet att integrera med de svensktalande barnen. Kommunikation, språk och samspel ses som en central del i barnens utveckling där pedagogerna använder scaffolding för att barnen ska nå sin proximala utvecklingszon. Pedagogerna anser att det är viktigt att behandla alla barn lika oavsett kulturell bakgrund vilket bidrar till en inkluderande atmosfär. Det framgår att pedagogerna visar intresse för de flerspråkiga barnen genom att ställa frågor samt att de har en vilja att lära sig några ord på deras modersmål. Genom detta arbetssätt anser pedagogerna att de kan möta de flerspråkiga barnen på ett bättre sätt. Det synliggörs även att pedagogerna vill öka sin egen kunskap för att öka förutsättningarna för de flerspråkiga barnens språkutveckling.