Resultatdiskussion

8.1.1 Flerspråkighet i förskolan – utmaningar respektive möjligheter

Pedagogerna i vår studie uttrycker att det finns utmaningar i att möta barnens olika språk, vilket ställer högre krav på pedagogerna i arbetet med de flerspråkiga barnens språkutveckling. Att det finns utmaningar med att möta barnens olika språk har även framkommit i tidigare forskning

30 (Fredriksson & Lindgren Eneflo 2019, Kullti 2012, Skans 2011). Resultatet i vår studie visar att det blir problematiskt i arbetet med det svenska språket när det finns många barn med samma modersmål, då barn som talar samma språk oftast dras till varandra. Detta fann även Kullti (2012, s. 177–178) där hon även nämner att det svenska språket används i de flesta aktiviteter och att barnets modersmål inte får lika hög status. Det kan jämföras med vårt resultat, som också pekar ut det svenska språket som normspråk.

För att undvika att barn med samma modersmål endast pratar med varandra uttrycker pedagogerna i vår studie att det blir viktigt att dela in barnen i mindre grupper. Detta betonar även Skans (2011, s. 123) och Kullti (2012, s. 167) som menar att gruppstorleken påverkar om det enskilda barnet får möjlighet att kommunicera. Vi tolkar det som att pedagogerna i vår studie vill ge de flerspråkiga barnen bättre förutsättningar att utveckla det svenska språket genom att dela in barnen i grupper så att de kan integrera med de svenska barnen. Om fokus enbart är att sära på de flerspråkiga barnen för att de ska lära sig svenska finns enligt oss risker att modersmålet åsidosätts. Läroplanen för förskolan understryker att barnen även ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål (Lpfö 18, s. 9). Vi anser därför att det är viktigt att barnen får ta stöd i sitt modersmål samt att det kan vara en fördel om flera barn har samma modersmål då de kan stötta varandra. Barnet riskerar att inte bli bekräftad om den är ensam i sitt modersmål (Fredriksson och Lindgren Eneflo 2019, s. 7–8). Detta synliggörs i vårt resultat då pedagogerna riktar störst fokus mot de barn som har arabiska som modersmål då de är majoritet. Övriga språk synliggörs inte lika tydligt vilket även Sopanen (2019, s. 10) belyser i sin artikel. Engdahl, Ärlemalm - Hagsér (2015, s. 213) menar att flerspråkiga barn som inte får använda sitt modersmål kan förlora det. Vi anser att en språklig medvetenhet blir viktigt vilket även Sopanen (2019, s. 9) belyser för att pedagogerna ska ha möjlighet att stötta barnen även i sitt modersmål. Utifrån vår studie kan det ses som att barnets modersmål mestadels används som ett stöd till det svenska språket vilket kan medföra att barnets utveckling i sitt modersmål kan bli eftersatt. Det framgår även i vår studie att flertalet pedagoger önskar en större spridning på de flerspråkiga barnen för att förhindra att alla hamnar på samma förskola vilket kan ses som att det svenska språkets status stärks ytterligare.

I vår studie framgår det att pedagogerna anser att flerspråkighet är en tillgång då vuxna och barn lär av varandra. Trots utmaningarna som har framkommit kan det ses som att pedagogerna har en vilja att alla barn ska få samma möjligheter att delta i verksamheten oavsett bakgrund. Det skapar då större möjligheter för både barn och vuxna att utbyta kunskaper med varandra

31 vilket kan bli ett lärande för alla parter. Även Kultti (2012, s. 118) och Ljunggren (2013, s. 144 - 145) poängterar att modersmålet används som en resurs och kan leda till samspel mellan individer. Vi anser att det är viktigt att de flerspråkiga barnen ska få lika mycket uppmärksamhet i alla sina språk för att de ska få samma möjligheter att utvecklas och lära på ett likvärdigt sätt.

8.1.2 Pedagogers roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling

Pedagogerna i vår studie visar intresse för barnens språk och kultur genom att använda barnens språk i till exempel sångsamlingar och att lära sig några ord på deras språk. De beskriver även att samtal och att ställa frågor är viktigt för att stötta de flerspråkiga barnen. Svensson (2005, s. 12 - 13) menar att om vuxna visar intresse för barnens olika språk och ger möjligheter till många samtal stärker det barnens språkutveckling. Detta anser vi är viktigt för att inkludera barnens språk och kulturella bakgrund i verksamheten, vilket vi kan koppla till vårt resultat där pedagogerna ser till likheterna istället för olikheter. Detta betonas även i förskolans läroplan där barnets kulturella identitet ska få utvecklas samt att de ska få möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt (Lpfö 18, s. 13 - 14). Det kan medföra att barnen känner sig betydelsefulla i den miljö de befinner sig inom. Skans (2011, s. 124) och Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019, s. 7) betonar även att pedagogernas vilja att lära sig barnens språk medför en acceptans för olika språk. En vuxen med kunskap i barnens språk beskrivs som viktigt för att trygghet ska infinna sig för barnet, vilket även medför att deras språk kan synliggöras i verksamheten. Detta framkommer även i förskolans läroplan där trygghet beskrivs som viktigt för att skapa goda relationer i gruppen (Lpfö 18, s. 15).

Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019, s. 8) och Ljunggren (2013, s. 13) menar att det kan bli en svårighet att möta de flerspråkiga barnen, både kulturellt och språkligt när pedagogerna inte har kunskaper i detta, något som även synliggörs i vårt resultat. Det framkommer i Skolinspektionens (2017, s. 5) rapport att en okunskap hos pedagogerna i barnens modersmål bidrar till en osäkerhet i arbetet med flerspråkiga barn. En pedagog i vår studie uttrycker att en specialpedagog skulle behövas som stöttning för att stärka pedagogernas roll i mötet med de flerspråkiga barnen. Vi tolkar det som att pedagogerna i vår studie behöver stöd för att de själva ska kunna stötta de flerspråkiga barnen. Björk - Willén (2019, s. 34) betonar just att om barnen får stöttning av en pedagog gynnar det barnens språkinlärning. Även Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019, s. 13) belyser att pedagoger behöver stärkas i sin roll för att kunna möta de flerspråkiga barnen. Flera pedagoger i vår studie uttrycker att de önskar fortbildning i barnens olika språk samt ett större nätverk för att ha möjlighet att utbyta kunskaper om arbetet med

32 flerspråkiga barn. Pedagogerna uttrycker även att de önskar fler pedagoger med kunskap i barnens modersmål. Även i Sopanens (2019, s. 13) artikel framgår det att pedagogerna önskar mer kompetensutveckling för att ha möjlighet att möta den språkliga mångfalden. Vi tolkar det som att en osäkerhet finns hos pedagogerna i vår studie och att kunskap om barnets språk samt kultur är en väsentlig aspekt i arbetet med flerspråkiga barn. Ljunggren (2013, s. 147–148) betonar att lyhörda pedagoger är viktigt för att en kommunikation ska ske. Kultti (2012, s. 180) och Engdahl Ärlemalm-Hagsér (2015, s. 209) lyfter stöttning och ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt som en viktig del för de flerspråkiga barnens deltagande och språkutveckling. Även Skolinspektionen (2017, s. 5) påvisar att stöttning i barnens begrepps- och språkutveckling är en viktig del i deras utveckling. Sammantaget visar det att pedagoger i dagens förskola behöver ökad kompetens genom fortbildningsinsatser för att skapa goda förutsättningar för de flerspråkiga barnens utveckling.

8.1.3 Verktyg som stöttar och inkluderar flerspråkiga barn i förskolans verksamhet

Flertalet av de intervjuade pedagogerna nämner språkstödjare som ett viktigt verktyg i de flerspråkiga barnens språkutveckling. I Kulttis (2012, s. 118) studie framkommer det att barnen behöver kunskap i det svenska språket för att få rätt stöd av en pedagog. Vi ser det som att pedagogerna i vår studie anser att språkstödjaren blir ett viktigt stöd för att ha möjlighet att inkludera de flerspråkiga barnen i verksamheten. Kullti (2012, s. 180) menar att pedagogernas intresse för barnens språk samt ett gott samarbete med modersmålslärare stärker användandet av flera språk i verksamheten. Förskolans läroplan belyser att barnen ska ges möjligheter att både inom sitt modersmål samt i det svenska språket utveckla talspråk, ordförråd samt intresse för skriftspråk (Lpfö 18, s. 13 - 14). Vi anser att språkstödjaren kan ge bättre förutsättningar för de flerspråkiga barnen att även utvecklas i sitt modersmål. Pedagogerna i vår studie uttrycker till exempel att det är svårt att veta om alla barnen förstår om pedagogerna själva inte har kunskap i barnens modersmål. På så sätt tolkar vi det som att det blir en trygghet för både barn och pedagoger om det finns tillgång till en språkstödjare i verksamheten. Detta anser även Ljunggren (2013, s. 144) och Kullti (2012, s. 118) då de lyfter att en modersmålslärare i samspel med barnen skapar förutsättningar att bekräfta barnens olika uttryck när de får möjlighet att prata sitt modersmål.

Det framkommer i Skans (2011, s. 124) studie att teckenstöd används på ett naturligt sätt i verksamheten för att inkludera barnens alla språk. I samband med vårt resultat visar det att bilder, tecken och böcker bidrar till en inkluderande miljö. Vi ser även att pedagogerna i vår studie använder språkstöd, bilder, läsnyckeln, ordlistor, sagor, pollyglutt, kroppsspråk, ritsaga

33 och tvillingböcker för att synliggöra barnens olika språk. Detta lyfts fram i Lindgren och Eneflos artikel (2019, s. 9) att olika verktyg kan stärka barnens språkutveckling då de både får tillgång till sitt modersmål och det svenska språket. Det uttrycks i vårt resultat att tydlighet är viktigt så att barnen ska förstå vad som sker i verksamheten vilket vi kan se att dessa verktyg kan bidra med. Det kan också ses som att dessa verktyg stärker de flerspråkiga barnens språkutveckling då de får höra sitt modersmål tillsammans med det svenska språket. Det framkommer i vår studie att pedagogerna använder olika sånger på barnens modersmål för att inkludera barnen vilket Kullti (2012, s. 167) lyfter fram som regelbundna aktiviteter som bidrar till en inkluderande verksamhet. Kullti (2012, s. 178) fann i sin studie en avsaknad av inkludering av barnets modersmål. Vi anser att pedagogerna i vår studie använder många olika redskap för att ha möjlighet att inkludera och kommunicera med de flerspråkiga barnen. För att ha möjlighet att inkludera barnen menar Engdahl Ärlemalm-Hagsér (2015, s. 193) att det blir viktigt att bekräfta och möta varje barns behov, vilket även stärker barnets språkutveckling.

Sammantaget visar det att alla dessa olika verktyg blir väsentligt i de flerspråkiga barnens språkutveckling. Det är omöjligt för pedagogerna att lära sig alla barnens modersmål vilket understryker vikten av verktyg som en hjälp för att inkludera de flerspråkiga barnen i förskolans verksamhet. Språkliga och kommunikativa förmågor utvecklas i sociala sammanhang där språket utmanas beroende av miljön (Bruce 2013, s. 71). Vi ser att dessa verktyg stärker förskolans miljö så att barnen har möjlighet att inkluderas och utvecklas i sitt språk. Språket är en central del i barnens utveckling av olika färdigheter och kunskapsområden (Tallberg Broman 2017, s. 116). Det visar att språket har en inkluderande funktion då språket hjälper barnen att förstå sin omvärld. Därför blir det viktigt att inkludera alla språk i förskolans verksamhet oavsett barnens tidigare erfarenheter.