Metoddiskussion

I föreliggande uppsats genomfördes en kvalitativ studie med individuella intervjuer. Det föll sig naturligt att anta en kvalitativ ansats då studiens syfte var att undersöka ledarnas erfarenheter av arbetet med föräldrastöd. Om syftet istället hade handlat om att undersöka programmets utformning eller mer specifikt vad och hur nyanlända och asylsökande föräldrar diskuterar föräldraskap så hade en alternativ (och dessutom intressant) insamlingsmetod exempelvis kunnat vara att göra observationer av kursträffarna. Men med tanke på hur känsliga en del ämnen beskrivs vara i föreliggande resultat, så kan det dock antas att den typen av insamlingsmetod hade kunnat begränsa föräldrarnas samtal och därmed också begränsa empirin. Det kan tänkas att föräldrarna inte hade känt sig bekväma i att prata om alla ämnen som rör föräldraskap om det hade funnits en utomstående observatör i rummet. Om så hade blivit fallet, så hade dessutom studien bidragit till att begränsa föräldrarnas deltagande i kursen och deras utrymme att få prata om ämnen som många (enligt ledarna i föreliggande studie) faktiskt har behov av att få prata om. Med det sagt så hade det ändå varit intressant att genomföra intervjuer med föräldrarna, men då i syftet att låta dem själva beskriva och sätta ord på vad de tänker om föräldrastödet. Det är relevant med tanke på att en tänkbar svaghet med studien kan vara hur den tredje frågeställningen är formulerad, och huruvida empirin i studien

35 egentligen kan besvara den frågan: ”På vilket sätt kan denna typ av verksamhet ha betydelse för dessa föräldrars (och deras barns) hälsa och framtida liv i Sverige?”. Det är naturligtvis svårt för ledarna att svara upp mot denna fråga då den syftar till huruvida föräldrastödet kan ha betydelse för en tredje person (föräldrarna). Läsaren måste ha i beaktning att det är just ledarnas beskrivningar som lyfts fram i föreliggande studie och inte föräldrarnas. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse föräldrastödet kan ha för målgruppen, men för att få veta vilken betydelse det faktiskt har för just nyanlända och asylsökande föräldrar så krävs en studie där föräldrarna själva ges möjlighet att uttrycka detta.

En annan viktig aspekt som bör diskuteras är den förförståelse som författaren besitter gällande nyanlända och asylsökandes situation och vardagsliv i Sverige. Malterud (2011) menar att både kvalitativa och kvantitativa studier påverkas av forskarens intresseområden eftersom det i sig ofta bidrar till att ta fram vad som ska undersökas och hur det ska undersökas. I föreliggande studie är det därför av vikt att nämna att författaren själv har erfarenhet av frivilligt arbete och är engagerad i en internationell kvinnogrupp för nyanlända och asylsökande kvinnor sedan tre år tillbaka. Därmed är det troligt att anta att en viss förförståelse och förutfattade meningar har präglat arbetet vilken skulle kunna ses som en annan svaghet. Författaren har dock varit medveten om detta under arbetets gång och har hela tiden strävat efter att vara så objektiv som möjligt. Det kan också diskuteras att denna förförståelse å andra sidan skulle kunna ses som en enorm styrka då författaren är insatt i ämnet och besitter mycket kunskap. Detta har bidragit till att författaren kunnat ställa relevanta frågor under intervjuerna, samt att författaren kunnat (och vågat) ställa vissa följdfrågor, även i de samtalen där det uppkommit ämnen som barnaga och antiagalagen vilket inte var förväntat från början.

Några viktiga aspekter att belysa vidare är den aktuella studiens validitet då validiteten bidrar till att stärka studiens trovärdighet. Validitet handlar om studiens giltighet och kvalitet vilket syftar till huruvida forskaren mäter det som ska mätas och fångar ett fenomen som är av intresse för den aktuella studien (Kvale & Brinkman, 2009). Detta kallas för intern validitet (Malterud, 2011). Syftet var att undersöka ledares erfarenheter av föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar varpå just ledare i en förening som arbetar med detta har intervjuats. För att säkra en viss tids erfarenhet så gjordes ett inkluderingskriterium som säkerställde att ledarna hade varit aktiva och verksamma i föräldragrupperna under åtminstone 4 månaders tid. För att säkerställa att det som skulle mätas faktiskt också mättes så skapades en intervjuguide. Intervjuguiden var ett uppskattat stöd och fungerade som vägledning under alla intervjuer. Författaren lade dock vikt vid att inte låsa fast sig vid frågorna i intervjuguiden utan att ”känna

36 in”, ställa följdfrågor och vara beredd att be deltagarna att berätta mer under intervjuernas gång (Dahlin-Ivanhoff & Holmgren, 2017). Tack vare intervjuguiden kunde författaren hålla sig inom ämnet även om samtalen blev unika.

Inför den första intervjun genomfördes en pilotintervju vilket ses som en styrka då författaren fick möjlighet att testa att samtala kring frågorna i intervjuguiden och försäkra sig om att de bidrog till ett samtal och inte enbart en intervju. Genom pilotintervjun kunde också tidsåtgången för samtalet kontrolleras och inspelningsfunktionen på mobilen kunde testas (Patel & Davidsson, 2011). Inspelningen fungerade bra och pilotintervjun omfattade drygt 45 minuter vilket var förväntat från författarens sida. Frågorna uppfattades som lättförståeliga och det blev ett bra flyt i samtalet varpå frågorna inte ändrades nämnvärt utan kunde behållas så som de var tänkta från början.

Tillförlitlighet och trovärdighet är ytterligare några viktiga aspekter för att säkra validiteten.

Tillförlitlighet handlar till stor del om stabilitet och upprepbarhet. Skulle studien kunna generera samma resultat ifall den skulle göras om? Detta kallas för den externa validiteten (Malterud, 2011). Vetenskapsrådet (2017) skriver att ett empiriskt material ska präglas av en systematisk och kritisk analys av ett noggrant insamlat material för att öka validiteten på studien. I föreliggande undersökning har författaren redovisat hur den kvalitativa innehållsanalysens alla steg har följts och tydligt skrivit ut det i metodavsnittet om databearbetning. Där finns även ett utdrag ur innehållsanalysen (Tabell 1) där läsaren kan se exempel på hur meningsbärande enheter mynnat ut i kategorier och teman för att ytterligare visa transparens. Vidare presenteras en tydlig översikt över resultatets teman, kategorier och subkategorier (Tabell 2) inledningsvis i resultatavsnittet. Begreppet överförbarhet syftar till huruvida resultaten är tillämpbara i andra situationer. I kvantitativ forskning diskuteras huruvida ett resultat kan generaliseras till liknande grupper av människor (Hassmén & Hassmén, 2008). Den kvalitativa intervjun är som ett samtal och varje intervju blir unik. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledarnas erfarenheter, det vill säga vad som är unikt i just denna kontext. Resultaten kan därför inte tillämpas på befolkningen i stort (Malterud, 2011). Eventuellt skulle delar av den kunskap som framkommer i föreliggande studie kunna överföras till andra ideella verksamheter och organisationer, men det får bli upp till läsaren att avgöra.

Under arbetets gång har ett gediget material samlats in i form av ljudfiler (inspelade intervjuer), transkriberade intervjuer, utskriva transkriberingar, analyser och samtyckesblanketter. Författaren har därför noga tagit hänsyn till de etiska övervägandena (Vetenskapsrådet, 2017).

37 Deltagarna i föreliggande studie fick såväl skriftlig som muntlig information om forskaren, studiens syfte och vilken metod som skulle användas. De fick också veta att deltagandet var frivilligt samt att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan att ange orsak. Det framgick att intervjuerna kommer att raderas och makuleras efter kursens avslut och att allt de berättade skulle förbli konfidentiellt. Det skulle dock inte kunna bli anonymt i och med att författaren träffade deltagarna fysiskt. Författaren var noga med att klargöra att inga obehöriga skulle kunna få tillgång till materialet. Detta var särskilt viktigt då några av ledarna delat med sig av personliga upplevelser så som sin egen flykt eller erfarenhet av kroppslig bestraffning, vilket kan vara väldigt känsliga ämnen. Det framgick dessutom att det inte skulle vara möjligt att utläsa vilken ledare som sagt vad eller vilken förening de arbetar inom.

För att ytterligare skydda deltagarna så har allt material behandlats varsamt genom hela processen. De inspelade intervjuerna från mobiltelefonens röstmemo raderades så snart de hade lagts över på en dator. I transkriberingarna framgår inga personuppgifter och varje intervju är kodad med en siffra mellan 1-6 för att inte avslöja några namn. Det är också dessa siffror som förklarar vilken utsaga som kommer från vilken intervju de utvalda citaten i resultatdelen. Ljudfiler, transkriberade intervjuer och innehållsanalyser har sparats i en separat mapp på en lösenordskyddad dator. De transkriberade intervjuerna skrevs ut i pappersformat för att författaren skulle kunna läsa igenom dem flera gånger och samtidigt göra anteckningar. Samtliga utskrivna intervjuer har tillsammans med signerade samtyckesblanketter förvarats i en mapp på ett ställe där inga obehöriga har tillgång. Så snart kursen är slut så kommer dessa dokument att makuleras och allt material på den lösenordskyddade datorn kommer att raderas.