Metoddiskussion

Eftersom magisteruppsatsen handlar om att beskriva individuella erfarenheter och inte om kvantifierbar data var den kvalitativa metoden passande i enlighet med Dahlberg (2014) då intervjuer ger möjligheter att samla in data om hur sjuksköterskor erfar informellt tvång. Styrkan med den valda datainsamlingsmetoden som är baserade på semistrukturerade intervjuer är enligt Barker (2009) dess okomplicerade karaktär vilket tillåter intervjuaren att omformulera frågorna om oklarheter uppstår. En svårighet kunde vara att

forskningspersonerna inte höll sig till ämnet och att irrelevant information framkom. Författarna minimerade detta genom att i förväg ha en i färdigställd intervjuguide utifrån magisteruppsatsens syfte vilket föll mycket väl ut. Författarna noterade att den kvalitativa

forskningsmetodens process med intervjuer, transkribering samt dataanalys var tidskrävande till skillnad mot vad en kvantitativ metod skulle ha varit.

Den kvalitativa innehållsanalysen valdes för att få ny insikt och en djupare förståelse i tematiken. En svårighet var att tydliggöra den röda tråden genom hela arbetet samt att vara konsekvent vid bearbetandet av data i analysprocessen och kategoriseringen av de

meningsbärande enheterna vilket även påpekas av Graneheim, Lindgren och Lundman (2017). För att reducera dessa risker har författarna varit insatta i problematiken beskriven i litteraturen och då tveksamheter uppstått som författarna tillsammans inte kunde hantera kontaktades handledare för vägledning. För att ett kvalitativt forskningsförfarande skall vara trovärdigt hävdar Graneheim och Lundman (2004) att kraven på giltighet, tillförlitlighet samt överförbarhet skall uppfyllas vilka diskuteras nedan.

6.2.1

Giltighet

För att göra resultatet giltigt intervjuade författarna enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) forskningspersoner i relevant kontext med erfarenhet av problematiken vilka kunde kasta ljus över arbetets syfte. Erfarenhet av sjuksköterskearbete inom

vuxenpsykiatrisk slutenvård i minst ett halvt års tid var de inklusionskriterium som ställdes för deltagande i intervjuerna. Detta för att inkludera sjuksköterskor med kortare och längre erfarenhet för att få ett representativt urval. Författarna gjorde inget medvetet selektivt urval av forskningspersoner utan alla fick ett missivbrev (se bilaga C) där tolv av tjugofem

accepterade. Av dessa tolv hoppade två av på grund av personliga skäl varvid de resterande fullföljde intervjuerna. Det icke selektiva urvalet resulterade i att forskningspersonerna har olika bakgrunder vilket förhoppningsvis berikade och nyanserade resultatet.

Forskningspersonerna uppvisade ett genuint intresse av problematiken som de erfor var relevant vilket resulterade i reflekterade och genomtänkta svar. Insamlad data och

innehållets kvalitet bedömdes vara av tillräcklig mängd för att belysa arbetets syfte. Under analysprocessen ackumulerades all data som var av relevans för arbetets syfte.

Då författarna har en kvalitativ design och inte önskar att mäta och väga kvantitativa parametrar var antalet intervjuade av mindre betydelse enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) samt Polit och Beck (2017). Utifrån den begränsade tid och resurser författarna förfogade över sattes ett tak på ett hanterbart antal intervjuade personer till fem stycken per författare utan att giltigheten på resultatet ifrågasätts. I analysprocessen använde författarna sig inte av för komplexa meningsenheter då detta kan medföra multipla

innebörder samt för korta meningar vilka inte svarade på syftet valdes bort enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod. För att kategoriseringen skulle vara giltig nyttjades lämpliga citat som tydliggjorde författarnas ställningstagande och resonemang gällande likheter och olikheter inom och mellan kategorierna. Dessutom har kategoriseringens giltighet optimerats genom fortlöpande diskussioner mellan författarna samt handledare. Författarna har avsiktligt i analysprocessen genomgående varit transparenta så att ingen data har förvanskats för att forskningspersonerna skulle känna igen sina uttalade erfarenheter i resultatet vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) stärker arbetets giltighet.

6.2.2

Tillförlitlighet

För att resultatet skall vara transparent har den aktuella intervjuguiden (se bilaga A) som användes vid alla intervjuer bifogats. Dock varierade följdfrågorna vilket kan berika och nyansera resultatet. Den insamlade data från forskningspersonerna åskådliggjordes i

analysen med hjälp av tabeller (se tabell 1), enligt vald metod. Analysprocessen redogjordes i kronologisk följd, från meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, eventuella

subkategorier samt till kategori för att främja tillförlitligheten. Kategorierna strukturerades utifrån de domäner som framkommit vilket underlättade den tidsmässiga orienteringen mellan dessa.

Kvalitativ induktiv innehållsanalys kan vara komplicerat då det finns en risk att författarna fastnar i ytstrukturerna av forskningsprocessen och inte kommer till några nya insikter. Därav fanns det i analysprocessen en risk att författarna inte kunnat särskilja

forskningspersonernas erfarenheter från egna kliniska erfarenheter, allmänna

generaliseringar och förförståelse som inverkar på tillförlitligheten. Då det i detta arbete är två personer som har korsläst och analyserat resultatet fanns det utrymme för diskussioner vilket enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) bidrar till att reducera förförståelsen i analysprocessen. Kontinuerligt har diskussioner förts mellan författarna samt handledare vid tillfällen då det har varit tveksamheter över kondenseringar och tolkningsmöjligheterna för att arbetet skall vara tillförlitligt. En aspekt som bidrog till en ökad tillförlitlighet enligt Granehim och Lundman (2004) var att analysprocessen påbörjades omgående efter datainsamlandet tack vare ett konsekvent tänkande.

6.2.3

Överförbarhet

Gällande resultatet så skulle det antagligen bli likartat men med nyansskillnader om det upprepades inom en liknande kontext. Detta resonemang grundas även i att delar av

resultatet som framkommit i arbetet var likartat med det som fanns i tidigare forskning. Vid ett eventuellt upprepat försök att göra om arbetet kan forskningspersonerna ha liknande erfarenheter men med olika subjektiva uppfattningar och tolkningar i ämnet. För att uppnå ett överförbart resultat är det av vikt att redogöra för sammanhang och kontext (Graneheim & Lundman, 2004). Intervjuerna har gjorts på en sluten psykiatrisk klinik där syftets problematik är förekommande. Forskningspersonerna representerar ett randomiserat urval med individuella egenskaper där förfarandet i urvalet skulle kunna upprepas i en liknande kontext vilket förstärker arbetets överförbarhet.

Då författarna har eftersträvat en transparens i genomförande av intervjuerna, insamlande av data och dataanalys ökar detta möjligheterna till överförbarhet. Detta tydliggörs genom utdrag från analysmatrisen under rubrik 4.3 analys av data (se tabell 1) där de olika stegen konkretiseras samt en utförlig resultatredovisning med tillräckliga citat för att förstärka överförbarheten. Tekniska svårigheter kunde ha gjort att det blev svårt att höra vad som sades. För att undvika detta har författarna provat den tekniska utrustningen noggrant innan inspelningen av intervjuerna började. Det praktiska förberedandet inför intervjuerna hade föregåtts av att författarna övade att intervjua varandra. Dock förflöt intervjuerna smidigare och effektivare efter varje genomförande. I beaktandet gällande resultatets överförbarhet bör

författarnas oerfarenhet i att genomföra forskningsintervjuer haft inverkan på resultatet i sin helhet.

6.2.4

Då det har varit två författare som har skrivit magisteruppsatsen var det av vikt med god kommunikation och ett ömsesidigt ansvarstagande. Arbetsfördelningen har varit jämnt fördelad mellan författarna och de har bidragit lika mycket i hela arbetsprocessen fram till färdigt arbete. Arbetet har gått till på så vis att författarna mötts frekvent då de har varit lediga, före eller efter sitt arbete och träffats på kvälls- eller dagtid i Mälardalens högskolas grupprum. Författarna inledde med att tillsammans göra en intervjuguide som låg till grund för intervjuerna under datainsamlingen. Därefter har författarna var för sig genomfört intervjuerna och transkriberade dem till underlag för dataanalysen. Dataanalysens alla steg från att hitta meningsenheter, kondensering och kodning till kategoriseringen gjordes gemensamt. Detsamma gällde för diskuterandet av det framkomna resultatet, den använda metoden och etiska aspekter kring arbetsprocessen. Varje mening, stycke och formulering har framkommit genom ett ständigt diskuterande och reflekterande mellan författarna medan de har skrivit ned vad de kommit överens om.

6.3

Etikdiskussion

De fyra forskningsetiska principerna genomsyrar arbetet. Att beskriva erfarenheter av informellt tvång kan vara känsligt varvid hänsyn tagits till forskningspersonernas

konfidentialitet genom att deras namn, ålder eller kön ej yppats och fått en randomiserad siffra vid citering i resultatredovisningen. Intervjuerna genomfördes på en relativt liten klinik där forskningspersonerna kan vara bekanta med varandra vilket enligt Damianakis och Woodford (2012) kan riskera att konfidentialitetskravet bryts. Därav har signifikanta ordval och jargonger i citat vilka skulle kunnat lett till avslöjanden av identiteten neutraliserats. Klinikens geografiska position och namn har ej avslöjats. Enskilda intervjuer bidrog till att konfidentialitetskravet uppfylldes. Nyttan med magisteruppsatsen var att den

förhoppningsvis genererade ny kunskap för vårdvetenskapen gällande sjuksköterskors erfarenheter av informellt tvång då resultatet inbjuder till reflektion och diskussion kring ämnet. Forskningspersonerna tycks inte ha upplevt några negativa konsekvenser av att delta i intervjuerna. Däremot var deltagandet till nytta för forskningspersonerna då det erbjöds ett tillfälle för reflektion kring ett så för givet taget förfarande. Fördelarna med genomförandet av magisteruppsatsen överväger därmed eventuella nackdelar. Hade magisteruppsatsen inte blivit av skulle det fortfarande funnits en kunskapslucka gällande informellt tvång vilket eventuellt kunde innebära ett fortsatt oreflekterat och godtyckligt användande av detta som inte gagnar patienten och personcentrerad vård.

Författarna arbetar på samma klinik som forskningspersonerna och samtalar mer eller mindre dagligen vilket kan ha inverkat på resultatet. Forskningspersonerna kan möjligen ha känt sig tvingade att ställa upp på intervjuerna och gett hämmade svar eller svarat vad de

trodde författarna velat höra. Eller utelämnat detaljer som kunnat ställt dem i dålig dager eller förstärkt positiva aspekter. Motsatt scenario är att forskningspersonerna var bekväma med att de visste vem intervjuaren är och möjligen kände sig lite bättre till mods och gav raka och ärliga svar. Författarna har varit ärliga genom hela analysprocessen och inkluderat samtligas erfarenheter relevanta för syftet och strävat efter att allas röster blivit hörda genom citering. Således upptäckte författarna inga etiska dilemman under hela arbetes gång.