Landets vårdinrättningar är styrda utifrån lagar och paragrafer som är grundade i en demokrati som vilar på mänskliga rättigheter där den fria viljan och autonomin värderas högt. Resultatet belyser att sjuksköterskor använder informellt tvång som befinner sig i en gråzon i förhållande till samhällets lagar. Samtidigt finns det en samhällsekonomisk vinst om informellt tvång kan avstyra formellt tvång som erfars tamer resurser i anspråk. Informellt tvång kan även korta vårdtiderna vid de tillfällen då patienten inte följer överenskomna planeringar och behandlingar. Med tanke på etiska och juridiska problem relaterat till informellt tvång så behöver sjuksköterskan vid varje situation överväga både nyttan med interventionen och dess negativa följder för patient, sjuksköterska och samhället.
Sjuksköterskornas arbetsbelastning och frekventa underbemanning tillsammans med krav på effektivitet kan på lång sikt innebära risk för den personliga hälsan. Samtidigt kan den etiska stressen som sjuksköterskan utsätts för bidra till att vårdarbetet utförs rutinmässigt och oreflekterat då sjuksköterskans ork riskeras gå om intet. Därmed behöver alternativa strategier för informellt tvång utarbetas vid tillfällen då det är svårt att rättfärdiga, exempelvis då förlusterna överstiger de positiva konsekvenserna.
7
SLUTSATSER
För sjuksköterskorna upplevs det informella tvånget som ett oumbärligt verktyg för att undvika formellt tvång vilket är en slutsats som kan dras utifrån resultatet, detta har även bekräftats i tidigare forskning. Ytterligare en slutsats är att sjuksköterskorna är medvetna om att de använder sig av informellt tvång men till vilken utsträckning eller hur kraftfullt det i praktiken är och vilka konsekvenser det i själva verket kan ha för patienten är mindre reflekterat. Ytterligare en slutsats är att sjuksköterskorna behöver vara medvetna om sin maktposition, lyhörda, respektfulla mot patienten och uppmärksamma på det asymmetriska beroendeförhållandet. På det viset utsätter sjuksköterskan inte patienten för kränkningar och därmed minimeras risken för att själv känna skuld- och skamkänslor orsakat av ett förhastat eller oreflekterat användande av informellt tvång. Ännu en slutsats är då det uppstår etiska dilemman behöver sjuksköterskor reflektera med kollegor gällande hur informellt tvång genomförs både före, under och efter förfarandet. Reflektion tillsammans med patienten är
avgörande för att ett ömsesidigt lärande skall komma till stånd och att i framtida möten eller liknande situationer reducera kränkningar och stärka självbestämmandet.
8
KLINISKA IMPLIKATIONER
Under datainsamlingsfasen då forskningspersonerna intervjuades uppmärksammade författarna att det fanns ett intresse för reflektion kring problematiken på grund av att de ansåg att arbetets syfte var relevant i den kliniska praxisen. Forskningspersonerna betonade vikten av reflektion kring det informella tvånget och det föreslogs att arbetets resultat skall presenteras för en bredare arbetsgrupp.
Arbetet genomfördes på en sluten psykiatrisk klinik där patienter med olika diagnoser vårdas på frivillig basis eller under tvång. En viktig faktor för forskningspersonernas erfarenhet av informellt tvång är den rådande vårdkulturen vilket innebär låsta dörrar för inneliggande patienter. Med hänsyn till dessa förutsättningar borde arbetets resultat kunna tillämpas i verksamheter med liknande förhållanden. Förmodligen bör resultatet kunna implementeras även till andra vårdkontexter utanför vuxenpsykiatrisk slutenvård där det asymmetriska maktförhållandet existerar mellan sjuksköterska och patient. Författarna har förhoppningen att arbetet bidrar till att sjuksköterskor blir medvetna om problematiken, diskuterar med kollegor och reflekterar över hur de rättfärdigar och praktiserar användandet av informellt tvång utifrån patientens bästa. Rutinartade och återkommande speglingar med kollegor och även med patient när det är möjlig är ett förslag till en klinisk tillämpning av resultatet. Både erfaren personal som blivit hemmablind och nyanställda vilka eventuellt har mindre
erfarenhet av informellt tvång kan dra nytta av speglingen. Detta kan vara till gagn för patienten om en verksamhet strävar efter att ha ett personcentrarat förhållningssätt.
9
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Arbetets resultat beskriver sjuksköterskors erfarenheter av informellt tvång inom psykiatrisk slutenvård. Under analysprocessen upptäcktes ett bifynd att sjuksköterskan använder
informellt tvång när hen befinner sig utanför vårdinrättningens fysiska miljö exempelvis i patientens hem. Ytterligare ett bifynd var att sjuksköterskan vid utskrivning informerar patienten om konsekvenser utifall denne inte följer hens intentioner i sitt hem. Dessa bifynd har inte påträffats vid artikelsökningen och är en kunskapslucka som kan vara av intresse för vårdvetenskapen att belysa i framtida studier. Vidare kan erfarenhet av informellt tvång sett ur ett patientperspektiv inom psykiatrisk slutenvård vara intressant att forska kring.
REFERENSLISTA
Aasland, Husum, Førde, & Pedersen. (2018). Between authoritarian and dialogical
approaches: Attitudes and opinions on coercion among professionals in mental health and addiction care in Norway. International Journal of Law and Psychiatry, 57, 106- 112. Hämtad den 25 mars 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.ijlp.2018.02.005
Barker, P. (2009). Assessment methods. I P. Barker (Red.), Pscychiatric and mental health nursing: the craft of caring. (s. 75-84). London: Hodder Arnold.
Bigwood, S., & Crowe, M. (2008). ‘It’s part of the job, but it spoils the job': A
phenomenological study of physical restraint. International Journal of Mental Health Nursing, 17(3), 215-222. Hämtad den 24 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1447-0349.2008.00526.x
Bra böckers lexikon. (1987). Höganäs: Bra Böcker.
Chambers, Kantaris, Guise, & Välimäki. (2015). Managing and caring for distressed and disturbed service users: The thoughts and feelings experienced by a sample of English mental health nurses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(5), 289- 297. Hämtad den 27 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12199
Dahhlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur. Damianakis, T., & Woodford, M. (2012). Qualitative Research With Small Connected
Communities. Qualitative Health Research, 22(5), 708-718. Hämtad den 14 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1049732311431444
Elmer, T., Rabenschlag, F., Schori, D., Zuaboni, G., Kozel, B., Jaeger, S., . . . Jaeger, M. (2018). Informal coercion as a neglected form of communication in psychiatric settings in Germany and Switzerland. Psychiatry Research, 262, 400-406. Hämtad den 3 april 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.psychres.2017.09.014
Graneheim, Lindgren, & Lundman. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. Hämtad den 7 april 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Graneheim, & Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. Hämtad den 7 april 2018 från
Haglund, Von Knorring, & Von Essen. (2003). Forced medication in psychiatric care: Patient experiences and nurse perceptions. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 10(1), 65-72. Hämtad den 29 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1365-2850.2003.00555.x
Happell, B., & Harrow, A. (2010). Nurses' attitudes to the use of seclusion: A review of the literature. International Journal of Mental Health Nursing, 19(3), 162-168. Hämtad den 30 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1447-0349.2010.00669.x
Hem, M., Gjerberg, E., Husum, T., & Pedersen, R. (2018). Ethical challenges when using coercion in mental healthcare: A systematic literature review. Nursing Ethics, 25(1), 92-110. Hämtad den 3 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0969733016629770
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 3 § HSL (2017:30). Hämtad den 5 mars 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor (2017). Hämtad den 18 april 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Jaeger, Ketteler, Rabenschlag, & Theodoridou. (2014). Informal coercion in acute inpatient setting—Knowledge and attitudes held by mental health professionals. Psychiatry Research, 220(3), 1007-1011. Hämtad den 30 mars 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.psychres.2014.08.014
Jalil, R., Huber, J., Sixsmith, J., & Dickens, G. (2017). Mental health nurses’ emotions, exposure to patient aggression, attitudes to and use of coercive measures: Cross sectional questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 75, 130- 138. Hämtad den 18 april 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.07.018
Kuosmanen, Makkonen, Lehtila, & Salminen. (2015). Seclusion experienced by mental health professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(5), 333-336. Hämtad den 6 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12224
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Hämtad den 3 mars 2019 från
https://lagen.nu/1991:1128
Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Hämtad den 3 mars 2019 från
Lag (2014:821) Patientlagen. Hämtad den 1 mars 2019 från https://lagen.nu/2014:821
Lind, Kaltiala-Heino, Suominen, Leino-Kilpi, & Välimäki. (2004). Nurses' ethical perceptions about coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(4), 379-385. Hämtad den 28 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2850.2004.00715.x
Lützén. (1998). Subtle coercion in psychiatric practice. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 5(2), 101-107. Hämtad den 3 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1365-2850.1998.00104.x
Makt. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 18 april 2019 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/makt
Molewijk, B., Kok, A., Husum, T., Pedersen, R., & Aasland, O. (2017). Staffs normative attitudes towards coercion: The role of moral doubt and professional context-a cross sectional survey study. BMC Medical Ethics, 18, BMC Medical Ethics, 2017, Vol.18. Hämtad den 30 mars 2018 från
https://doi.org/10.1186/s12910-017-0190-0
Muir‐Cochrane, E., Baird, J., & McCann, T. (2015). Nurses' experiences of restraint and seclusion use in short‐stay acute old age psychiatry inpatient units: A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(2), 109-115. Hämtad den 12 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12189
O’ Brien, A. J., and Golding, C. G. “Coercion in Mental Healthcare: The Principle of Least Coercive Care.” Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 10.2 (2003): 167– 173. Web. Hämtad den 18 april 2019 från
https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2003.00571.x
Olofsson, B. (2005). Opening up: Psychiatric nurses’ experiences of participating in reflection groups focusing on the use of coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12(3), 259-267. Hämtad den 27 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2850.2005.00827.x
Olofsson, B., Gilje, F., Jacobsson, L., & Norberg, A. (1998). Nurses’ narratives about using coercion in psychiatric care. Journal of Advanced Nursing, 28(1), 45-53. Hämtad den 4 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1365-2648.1998.00687.x
Olofsson, B., & Norberg, A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. Journal of Advanced Nursing, 33(1), 89-97. Hämtad den 4 april 2018 från
Olsen, D. P. (2003). Influence and coercion. Relational and rights-based ethical approaches to forced psychiatric treatment. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 10(6), 705-712. Hämtad den 28 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1365-2850.2003.00659.x
Pawlowski, T., & Baranowski, P. (2018). Personality traits of nurses and organizational climate in relation to the use of coercion in psychiatric wards. Perspectives in Psychiatric Care, 54(2), 287-292. Hämtad den 17 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/ppc.12236
Perkins, E., Prosser, H., Riley, D., & Whittington R. (2012). Physical Restraint in a
therapeutic setting: a necessary evil? International Journal of Law and Psychiatry. 35(1), 43-49. Hämtad den 5 april 2018 från
https://doi.org/10.1016/j.ijlp.2011.11.008
Pettit, S., Bowers, L., Tulloch, A., Cullen, A., Moylan, L., Sethi, F., . . . Stewart, D. (2017). Acceptability and use of coercive methods across differing service configurations with and without seclusion and/or psychiatric intensive care units. Journal of Advanced Nursing, 73(4), 966-976. Hämtad den 6 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jan.13197
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluver.
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. [Broschyr]. Stockholm.
Rose, D., Evans, J., Laker, C., & Wykes, T. (2015). Life in acute mental health settings: experiences of service users and nurses. Epidemiology and Psychiatric Sciences. 24(1), 90-96. Hämtad den 28 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S2045796013000693
Rundqvist, E. (2004). Makt som fullmakt: ett vårdvetenskapligt perspektiv. Åbo: Åbo Akademis Förlag – Åbo Akademi University Press.
Salzman-Erikson, M., Lützen, K., Ivarsson, A-B., & Eriksson H. (2008). The core characteristics and nursing care activities in psychiatric intensive care units in Sweden. 7International Journal of Mental Health Nursing. 17(2), 98-107. Hämtad den 29 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1447-0349.2008.00517.x
Sievert, A., & Chaiklin, S. (2012). Omvårdnadsteoriers betydelse i praxisundersökningar – med fokus på relationen mellan fråga, metod och slutsats. I B. Bistrup Jörgensen, & V. Östergaard Steenfeldt (Red.), Omvårdnadsteori som referensram - i forskning och utveckling (s. 34-56). Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen, (2017). Förbättrad uppföljning av psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 3 mars 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20768/2017-12- 15.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Tvångsvård. Hämtad den 4 mars 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/regelverk/tvangsvard
Szmuckler, G., & Appelbabum, P. (2008). Treatment pressures, leverage, coercion, and compulsion in mental health care. Journal of Mental Health, 17(3). 233-244. Hämtad den 5 april 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/09638230802052203
Tuohimäki, C. (2007). The use of coercion in the Finnish civil psychiatric inpatients. A part of the Nordic project Paternalism and Autonomy. Oulu, Finland: University of Oulu, Faculty of Medicine.
Valenti, E., Banks, C., Calcedo-Barba, A., Bensimon, C., Hoffmann, M., Pelto-Piri, K., . . . Priebe, P. (2015). Informal coercion in psychiatry: A focus group study of attitudes and experiences of mental health professionals in ten countries. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50(8), 1297-1308. Hämtad den 16 april 2018 från doi: 10.1007/s00127-015-1032-3
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk– samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 5 februari, 2019, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 17 mars, 2019, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20 februari, 2019, från
http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml
Vuckovich, P., & Artinian, B. (2005). Justifying Coercion. Nursing Ethics, 12(4), 370-380. Hämtad den 26 mars 2018 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1191/0969733005ne802oa
BILAGA A; INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
1 Hur utför/praktiserar du det informella tvånget?
2 Hur rimligt anser du det vara att använda sig av informellt tvång med tanke på den situation patienten befinner sig i?
3 Vad styr ditt beslut vid användandet av informellt tvång? 4 Vad inverkar på användandet av informellt tvång?
5 Hur upplever du det är att använda sig av informellt tvång? 6 Hur starkt/kraftfullt anser du att det informella tvånget är?
7 Hur ser du på den etiska aspekten gällande användandet av informellt tvång? 8 Hur känner du dig efteråt när du använt dig av informellt tvång?
9 Kan du berätta om en situation / er där du har vacklat gällande ditt beslut om att använda dig av informellt tvång.
10 Nu skulle jag vilja efterhöra med dig hur du ser på sjuksköterskors och patienters individuella egenskaper och dess inverkan på informellt tvång.
BILAGA B; BREV TILL VERKSAMHETSCHEFEN
Akademin för hälsa, vård och välfärdMälardalens högskola Datum
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Vi heter Urban Andersson och Jafar Fathollahi och är studenter ispecialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av informellt tvång inom sluten psykiatrisk vård.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid psykiatriska kliniken i XXX. Rent konkret skulle det innebära att vi behöver intervjua 10 stycken sjuksköterskor på
avdelningarna rörande deras erfarenheter om informellt tvång. De enskilda intervjuerna beräknas att ta ca. en timme i anspråk och kommer att genomföras i lämpliga rum på kliniken.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Dataskyddsförordningen (GDPR).
Eventuell risk/nytta
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande inverkar på verksamhetens tid varvid intervjuerna planeras vid tidpunkter som är mest passande. Förväntade fördelar för verksamheten är förhoppningsvis att sjuksköterskorna får en möjlighet att reflektera kring informellt tvång och en tilltagande medvetenhet om problematiken vilket hoppas kunna generera en ökad autonomitet för patienterna.
Nytta i ett vidare perspektiv
Inom sluten psykiatrisk vård förekommer olika former av tvång. De lagstiftade tvångsåtgäderna samt de mindre synliga men frekvent förekommande oreflekterade
infrormella tvånget. Vi erfar att det informella tvånget är laddat med makt och att det behövs reflekteras över dess konsekvenser. Informellt tvång befinner sig i en gråzon där den står i konflikt med vårdvetenskapens moraliska och etiska värderingar vilket gör det relevant och viktigt att lyfta fram och tydliggöra problematiken. Autonomiprincipen och sjuksköterskans erfarenheter av att vilja göra gott kan vara kontroversiell och etiskt utmanande. Även om interventionen ses som en berättigad del av vården och styrkt i lagens mening undrar vi hur denna paradox påverkar sjuksköterskans erfarenheter i sin yrkesutövning. Förhoppningen är att denna studie skall bidra till ökad kunsap och kontinuerligt reflekterande i psykiatrisk vårdarbete hos sjuksköterskor.
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare information lämnas av
Urban Andersson Jafar Fathollahi
Handledare
Lena Wiklund Gustin
Universitetslektor i vårdvetenskap
Samtycke till genomförande av projektet, ”Det frivilliga tvånget! Ett
sjuksköterskeperspektiv gällande informellt tvång inom psykiatrin”.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på XXX Psykiatriska klinik._______________________________
Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA C; MISSIVBREV TILL INFORMANTERNA
Tillfrågan om deltagande i studie ”Det frivilliga tvånget! Ett
sjuksköterskeperspektiv gällande informellt tvång inom psykiatrin”.
Vi heter Urban Andersson och Jafar Fathollahi och är studenter ispecialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av informellt tvång inom sluten psykiatrisk vård.
Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie. Medverkan är frivillig och vill du
inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att medverka i en timmes lång intervju. Intervjun kommer spelas in och raderas efter att den transkriberats i avidentifierade texter. Sedan bearbetas och analyseras texten för att jämföra likheter, olikheter och upptäcka mönster med data från andra informanter.
Deltagande i intervjun kommer i viss mån inkräkta på ditt arbete och ta cirka en timme i anspråk men planeras utefter de förutsättningar som passar dig och verksamhetens bäst. Förhoppningsvis kommer du som yrkesverksam sjuksköterska att uppleva intervjun som en möjlighet att reflektera över en fråga som det kanske inte talas så mycket om annars.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig och det ställe där du arbetar.
Om du ger ditt muntliga samtycke till att delta i studien kommer vi att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nästkommande sida.
Med vänliga hälsningar
Urban Andersson Jafar Fathollahi
Handledare
Lena Wiklund Gustin
Universitetslektor i vårdvetenskap
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Det frivilliga tvånget! Ett
sjuksköterskeperspektiv gällande informellt tvång inom psykiatrin”.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.