Studiens syfte var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos. Med vald metod har studiens syfte kunnat besvaras. Författarna valde att fokusera på upplevelser efter ställd diagnos, det gjordes för att avgränsa syftet.
8.1.1 Design
För att kunna beskriva upplevelsen av en sjukdom behöver fokus riktas mot patientens individuella perspektiv på sjukdom och hälsa. Det är något som är utmärkande för den
kvalitativa forskningen och därför valdes en kvalitativ design (Kristensson, 2014). Till studien används en induktiv ansats, vilket innebär att materialet analyseras utan en förutbestämd utgångspunkt. Induktiv ansats kan användas för att hitta mönster i texter som utgår från personers upplevelser, exempelvis upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom (Lundman &
Hällgren Granheim, 2017). Kvantitativ design uteslöts i den här studien eftersom kvantitativ forskning grundar sig i en mätbar verklighet med strävan efter att objektivt ta reda på likheter, skillnader och samband (Kristensson, 2014). Med tanke på att studiens syfte hade för avsikt beskriva vuxna personers upplevelser var det viktigt att använda en design med subjektiv synvinkel, i stället för objektiv.
8.1.2 Datainsamling
Studiens resultat baseras på fem självbiografier. Enligt Segesten (2017) kan självbiografier användas för att lyfta fram personers upplevelser, vilket i sin tur kan ge kunskap om deras sjukdomshistoria. I föreliggande studie används självbiografier för att få en inblick i personernas livsvärld och erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. En
datainsamlingsmetod som hade kunnat användas var intervjustudie. Rosberg (2017) beskriver att intervjustudier är relevanta att använda då syftet handlar om att beskriva vuxna personers upplevelser och erfarenheter av sjukdom. Däremot ställer en sådan studie högre krav på forskaren. Den är tidskrävande då forskaren behöver etablera en tillit till informanten, som ska ges gott om tid till att fundera och reflektera över sina erfarenheter. För att uppnå ett så gott resultat som möjligt är det viktigt att ha återkommande dialoger, seminarium eller gruppintervjuer med deltagarna för att uppmärksamma olika aspekter av sjukdomen.
Författarna till föreliggande studie hade inte några tidigare erfarenheter av att utföra
intervjustudier. Med tanke på att patienter redan tillhör en sårbar grupp ansågs det olämpligt att utsätta dem för situationer som eventuellt skulle kunna skada eller kränka dem. En annan anledning till att litteraturstudie ansågs mer lämplig var tidsbegränsningen för studiens genomförande och därför valdes intervjustudie bort.
8.1.3 Urval/Urvalsförfarande
Genom att använda sig av inklusions- och exklusionskriterier kan relevant litteratur väljas ut.
Kriterierna fungerar som riktlinjer för urvalet så att syftet kan besvaras och de används för att identifiera den population som studien ska fokusera på (Kristensson, 2014). Självbiografierna som valdes för studien är skrivna av vuxna personer över 18 år eftersom barn inte skulle inkluderas. Studien fokuserar på vuxnas upplevelser av att leva med bipolär sjukdom.
Böckerna skulle inte vara äldre än 10 år, för att innehållet fortfarande ska vara relevant då dagens sjukvård och forskning ständigt utvecklas. Biografierna som används till studien är skrivna av personer med bipolär sjukdom och utgår från författarnas egna upplevelser. Det valet gjordes för att komma nära de personliga sjukdomsberättelserna och inhämta
information direkt från den primära källan. Därmed exkluderades biografier skrivna av anhöriga till patienter med bipolär sjukdom. Självbiografierna skulle vara skrivna på svenska för att minska risken för feltolkning samt ge en tydligare bild av hur personerna upplevde den svenska sjukvården. Vid urvalsförfarandet valdes endast självbiografier skrivna av kvinnor eftersom biografierna som var skrivna av män även tog upp andra diagnoser med
framträdande symtom, vilket var ett av exklusionskriterierna. Det var viktigt för författarna att undvika beskrivningar av upplevelser av andra sjukdomar utöver bipolär sjukdom. Det valet gjordes för att minska risken att misstolka och inkludera andra sjukdomar i resultatet.
8.1.4 Analys
Eftersom studiens syfte var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos är en kvalitativ innehållsanalys en relevant analysmetod.
Lundman och Hällgren Granheim (2017) beskriver att metoden används inom vårdvetenskap och har som inriktning att tolka texter. Vidare valdes en manifest innehållsanalys till studien, som fokuserar på det uppenbara innehållet och det som konkret beskrivs. Enligt Kristensson (2014) kommer det alltid ske någon form av tolkning oavsett vilken innehållsanalys som används, men tolkningarna kan variera i grad och djup. Det går aldrig att särskilja det manifesta och latenta innehållet fullständigt vilket innebär att en viss tolkning aldrig kan uteslutas helt. Lundman och Hällgren Granheim (2017) menar att en manifest innehållsanalys har en lägre tolkningsgrad. Den håller sig textnära med en faktisk beskrivning av innehållet, till skillnad från en latent innehållsanalys som fokuserar på det underliggande budskapet. För den här studien innebär det att risken för påverkan av författarnas egna tolkningar minskar, vilket stärker resultatets trovärdighet. Genom att behålla innehållet så textnära som möjligt har författarna, enligt den etiska icke-skada-principen, minskat risken för kränkning av deltagarna. En svaghet med föreliggande studie kan vara att författarna har delat upp materialet mellan sig. Även om kondensering, kodning och kategorisering av
meningsenheterna gjordes tillsammans kan det finnas en risk för att enskild tolkning har färgat resultatet.
8.1.5 Studiens trovärdighet
Enligt Kristensson (2014) kan trovärdighetsbegreppet beskrivas utifrån fyra dimensioner. De benämns som tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet. Samtliga dimensioner diskuteras nedan för att stärka föreliggande studies trovärdighet. För att öka studiens
tillförlitlighet har författarna använt sig av så kallad triangulering. Det innebär att de
tillsammans har analyserat och tolkat textmaterialet för att en enskild författares uppfattning inte ska påverka resultatet. Under analysarbetet har författarna fört en ständig diskussion angående deras personliga förförståelse. Författaren som tidigare varit i kontakt med patienter med bipolär sjukdom hade en förförståelse om hur de påverkas av sjukdomen. Därför
behövde författaren göra sig medveten om det och ha ett öppet sinne för nya perspektiv.
Därmed minskar risken för att förförståelsen påverkar resultatet. Författarnas tidigare erfarenheter kombinerat med ny förståelse har genererat en förståelseutveckling.
Genomförandet av analysprocessen har redovisats vilket medför en ökad transparens av tolkningsprocessen. Genom att författarna presenterat vilka personer som medverkat i studien samt redovisat sammanfattningar av självbiografiernas innehåll blir det möjligt för läsaren att bedöma överförbarheten. Det handlar om huruvida resultatet är giltigt även i andra
sammanhang. I föreliggande studie kunde författarna endast hitta självbiografier skrivna av kvinnor och därmed kunde resultatet endast utgå från kvinnors upplevelser. Det går inte att säga med säkerhet att samma resultat skulle gälla även för män. Med tanke på att studien endast baserats på fem självbiografier blir resultatets bredd inte stort nog för att kunna generaliseras. Överförbarheten kan dock stärkas av de likheter som fanns i personernas upplevelser. Eftersom självbiografierna var skrivna på svenska blir överförbarheten av resultatet begränsad till Sverige. Om föreliggande studie hade inkluderat självbiografier från andra länder skulle resultatets överförbarhet kunnat öka.
Studiens verifierbarhet stärks om författarna kan visa att datamaterialet är insamlat på ett hållbart sätt genom att resultatet representeras i insamlat material (Kristensson, 2014). Direkta citat från självbiografierna redovisas för att visa hur väl de relaterar till studiens resultat och
en exempeltabell över analysen presenteras i arbetet. Enligt Kristensson (2014) stärks verifierbarheten ytterligare av den trianguleringen som författarna använt sig av i analysen.
Studiens giltighet handlar om att tydligt kunna redovisa när materialet inhämtats. Det görs för att visa hur stabilt materialet och resultatet kommer att vara över tid. Självbiografierna som valdes ut till föreliggande studies resultat är inte äldre än 10 år, därmed är insamlat material fortfarande aktuellt för nutida sjukvård och forskning. Trots att det skiljer flera år mellan den äldsta och senast publicerade självbiografin är upplevelserna som beskrivs mycket lika varandra. I sökschemat som presenteras i bilaga 1 finns datum angivet för datamaterialets insamling.