6. DISKUSSION
6.2 Metoddiskussion
Metodvalet: Jag tycker nu i efterhand att jag valde rätt. Däremot kan jag säga att min undersökning inte är generaliserbar eftersom det är alldeles för få personer med i
undersökningen. Skulle man ha en statistisk pålitlig undersökning, skulle forskaren göra enkäter. Det jag känner mig kritisk till i mitt arbete är att jag inte testat att göra enkät också.
Eftersom intervju ger mer detaljerad och djupgående information så skulle jag fått gjort båda.
Jag har dock svårt att se vart tiden till det skulle finnas i ett arbete baserat på 15 högskolepoäng.
Urval av personerna: Mitt beslut om att ha lika många intervjuer med förskolepedagoger som lärare tycker jag delvis är bra men mesta dels kritisk till. Det positiva är att det är lika många intervjuer att jämföra mot varandra i resultatet. Anledningarna till att jag känner besvikelse över mitt val är för att i förskolan finns inte den breda forskningslitteraturen som finns i skola. Därför skulle jag ha haft flera förskolepedagogsintervjuer, eller göra ytterligare en metod på förskolan. Förutom att jag hade svårt att finna fakta kring mobbning i förskolan så skriver även Fors (1994) att litteratur hänvisas mot skolan.
Den andra anledningen till att jag är kritisk och ångrar mitt val av intervjupersoner är att jag inte gjorde flera gruppintervjuer. Visserligen tog det lite längre tid att bearbeta, men jag fick ut mycket utav den eftersom alla tre personerna har olika erfarenheter. Dessutom
sammanfogas deras svar, så svaren från en gruppintervju på tre personer blir inte lika mycket jobb, tid eller lika mycket plats i ett arbete som att ta tre intervjuer med en person. Jag skulle via flera gruppintervjuer få flera personers kunskaper (som jag diskuterar om i ovan stycke).
Frågorna: Jag tycker nu i efterhand att de var för få och för öppna. Skulle jag göra om intervjuerna skulle jag ställa mer slutna frågor och mer uppföljningsfrågor för att kunna veta mer i detalj vad de gör och säger till t.ex. mobbaren. Min fråga nummer fem ”Hur jobbar ni med? •Mobbaren”, skulle kunna ersättas med dessa: ”vad och hur säger du till mobbaren? Hur tar du fram åtgärder till mobbaren? ”
Genomförande: Val av diktafon vid intervjuer är jag nöjd med, speciellt i gruppdiskussionen.
Det hade varit svårt att hinna anteckna då tre personer talar. Jag känner mig även nöjd över detta beslut då jag kan skriva exakt vad personen sagt, vilket borde ge läsaren en rättvisare bild. Jag försökte vara en bra intervjuare genom att nicka, kommentera lite och lyssna aktivt.
Däremot kan jag bli bättre på att ställa följdfrågor och jag tror att det är som läraryrket, man blir aldrig fulländad men ju mer personen övar desto bättre blir den.
Bearbeting av resultat: Det positiva med min presentation av resultatet är att jag grupperat dem i förskola respektive skola, vilket gör det lätt att se vad de gör i vardera organisation. Det negativa med mitt resultat är att det i flertalet frågor blev väldigt omfattande, då flera gav långa svar som var svåra att korta ner. Mycket var viktigt och behövde vara med, därför skapade jag sammanfattningar efter frågorna.
33
Etiska principer: Jag missförstod de fyra kraven på etiska regler, att de skulle delges till intervjupersonerna. Jag kände mig oprofessionell då jag i många fall fick ge/skicka intervjupersonerna informationen i efterhand, ang. etiska krav. Nu när jag vet att de inte behövde informeras om kraven ångrar jag att jag inte frågade mer exakt om de skulle informerats, eftersom det ger ett oprofessionellt intryck till de intervjuade personerna. Fast och andra sidan kan jag känna att det var bra att jag skrev brevet för det skadar ju inte att de vet om kraven. Samtidigt tackade jag ju dem också, vilket nu i efterhand känns väldigt bra.
Jag är glad över att jag erbjudit intervjupersonerna tid till att tänka efter och svara på om de vill ställa upp och att de var anonyma samt att det skulle spelas in.
I efterhand kan jag uppleva det både positiv och negativt att den person jag kontaktade i gruppintervjun tog kontakt och frågade övriga två. Negativt för att jag inte informerat själv.
Positivt för jag tror att det är lättare att tacka nej till intervjun via någon annan än den som håller i den. I intervjun försäkrade jag och sade tydligt att de var helt anonyma. Det uppstod även att personen jag kontaktade ringde upp och frågade frågor som en av de andra hade. Så det känns bra att de hade tillgång till kontaktmöjligheter tidigt.
Frågeställningen och vad kunde jag ha gjort bättre: Jag tycker att det har blivit ett arbete med tre olika synsätt; modeller, vad pedagogen ska göra och skillnad/likheter mellan förskola samt skola. Borde det varit följande tre frågeställningar: Vad finns det och vilken modell ska pedagogen välja? Vad ska pedagogen göra då den upptäckt mobbning? Vad är skillnad mellan förskola och skola? Nej, för i ett examensarbete på 15 högskolepoäng är det mest lämpligt att endast ha en. Annars är det troligt att arbetet hade blivit ännu större eftersom jag troligtvis skulle eftersträva att presentera de tre frågeställningarna i lika stor mängd, samt gå alla tre på djupet. Det är svårt att inte ta med modeller eftersom det är en arbetsprocess mot mobbning.
Skillnader och likheter var min frågeställning från början som jag fick inspiration av från min handledare. Då seminarieledaren inte delade denna åsikt har jag istället riktat frågan till vad pedagogen gör och vad den bör göra. Eftersom jag presenterar både vad förskolepedagogen plus lärare i årskurs 1-3 gör och bör göra, så tror jag läsaren kan själv se likheter och
skillnader. Möjligen kan en liten färgning av jämförelse finnas, med tanke på att det var min frågeställning från början.
Tillförlitlighet: Litteratur som är forskningsbaserad har varit svår att hitta, speciellt för förskolan. Därför har några källor använts i stor omfattning. Eftersom att jag stundvis endast har en författare och inte två som kan styrka varandra, gör att arbetet blir mindre tillförlitligt.
Skulle jag göra om metoden skulle det vara andra frågor som varit mer lämpliga och jag har även ovan reflekterat kritisk över mitt val av personer. Detta gör även att arbetets
tillförlitlighet minskar ytterligare.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Efter detta arbete har jag blivit intresserad av att forska i annan fråga. De som väckts hos mig vill jag delge er som förslag till vidare forskning: Hur vanligt är det med mobbning påförskola? Vilken modell fungerar bäst? Hur kan föräldern påverka sitt barn att sluta mobbas?
34
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta:
Bjorndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.
Coloroso, Barbara. (2004). Mobbningens tre ansikten. Så bryter vi våldets onda cirkel.
Malmö: Egmont Richter AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag. ( 2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Fors, Zelma. (1994). Makt maktlöshet mobbning. Stockholm: Liber AB.
Frånberg, Gun-Marie. (2003). Mobbning i Nordiska skolor. Köpenhamn: Tema Nord.
Höistad, Gunnar. (2001). Mobbning och människovärde. Om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra. Göteborg: Gothia AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel & utbildning.
Kvale, Steinar. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Danmark:
Studentlitteratur.
Lamer, Kari. (1991). Du får inte vara med! Lund: Studentlitteratur.
Olweus, Dan. (1991). Mobbning i skolan. Stockholm: Liber AB.
Sharp Sonia & Smith Peter K. (1996). Strategier mot mobbning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006b). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Elektroniska:
Lumholdt, Helene. (20080523). Lagförslag ska ge stärkt skydd. Webbsida:
www.forskolan.net, sökord ”diskrimineringslagen”. Hämtad 20091030, 16:35.
Lumholdt, Helene. (20090608). Skärpt lag mot kränkning. Webbsida: www.forskolan.net, via tidning nr 5/2009. Hämtad 16:47.
Norman, Helena. (20080201). Nyhetsbrev – Nolltolerans mot kränkningar. Webbsida:
http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10994, Skolverket. Hämtad: 20091029, 14:30.
Skolverket. (2003). Olikas lika värde. Webbsida: www.skolverket.se, sökord ”mobbning” via sökdatabasen publikationer. Avdelningschef: Kristina Wester. Hämtad: 20090828, 15:10.
35
Skolverket. (2007). Granskning av utvärderingar av program mot mobbning 2007. Webbsida:
www.skolverket.se, sökord ”mobbning” via sökdatabasen publikationer. Projektledare: Peter Östlund. Hämtad: 20090828, 13:59.
Skolverket. (2009). På tal om mobbning. Stockholm: Fritz. Webbsida: www.skolverket.se, sökord ”mobbning” via sökdatabasen publikationer. Projektledare: Peter Östlund.
Avdelningschef: Kjell Hedwall. Hämtad: 20090901, 23:52.
Ström, Anna. (20091005). Nyhetsbrev – ”Arbetet med likabehandling måste ständigt pågå”.
Webbsida: http://www.skolverket.se/sb/d/3082/a/17463, Skolverket. Hämtad: 20091030, 16:10.
Vetenskapsrådet. (?). Vetenskapsrådet – Forskningsetiska principer. Karlstad: Karlstad universitet. Webbadress:
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/82F31B2B169bf25FF8XoW27BF31F/vrforsknings etik.pdf Webbsida: www.kau.se, via A-Ö, Lärarutbildningen, Examensarbete. Hämtad:
20090922, 15:00-16:00.
36
Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnd Lärande, 2007-05-31 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.
Kurskod: LPGAHM
Hinder och möjligheter för lärande, 60 hp
(Hindrances to and Possibilities for Learning, 60 ECTS Credits) Utbildningsnivå: grundnivå
Progression: A
Undervisningsspråk Svenska
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och särskild: SvenskaB, alt Svenska som andraspråkB, Engelska A, SamhällskunskapA, Matematik A
Huvudområde Specialpedagogik
Kursens mål
Kursens mål är att de studerande efter genomgången kurs skall
- ha utvecklat beredskap och hög kompetens att möta alla barn i förskola, fritidshem, särskola och skola - visa förståelse för elevers olika förutsättningar i relation till den omgivande miljön
- visa förtrogenhet med olika skolformers organisation, mål och styrdokument - visa ett medvetet förhållningssätt till begreppen integrering och inkludering
- visa förmåga att skapa förutsättningar för interaktion och delaktighet mellan elever i läranderummet
- utvecklat förmåga att bedöma elevers kunskapsutveckling och utifrån det upprätta och utvärdera åtgärdsprogram - skapa lärandesituationer/förutsättningar för elevers lärande
- planera och reflektera kring komplicerade undervisningssituationer
- ha tillägnat sig och dokumenterat insikter om specialpedagogiska forskningsfrågor och metoder.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av 10 veckors verksamhetsförlagd VFU.
Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier, gruppdiskussioner och övningar.
Delkurs 1: Specialpedagogik i ett historiskt - kulturellt sammanhang, 7,5hp
Inom delkursen behandlas människosyn, kunskapssyn, etiska problemställningar och grundläggande begrepp inom specialpedagogiken i ett historiskt kulturellt perspektiv. Innebörder i för området relevanta internationella och nationella styrdokument kommer att granskas i relation till aktuell samhällssituation. En belysning av påverkande faktorer hos organisationer, grupper eller individer kommer att göras ur ett historiskt, kulturellt och ideologiskt perspektiv
Delkursen inriktas speciellt mot reflektion och tydliggörande av de studerandes egna attityder och värderingar i relation till samhällets normer och värden.
Delkurs 2: Lärande och utveckling, 15 hp
Delkursens grundtema är människans utveckling i sin lärandemiljö Den stora variation som finns i klasser eller grupper av barn/unga kommer att fokuseras och den lärandes perspektiv sätts i relation till lärarens strategier. Individuella förutsättningar och svårigheter, fysiska och psykologiska möjligheter och hinder i miljön, motivations- och samspelsaspekter, inlärningsstilar och pedagogiska förhållningssätt kommer att behandlas i belysning av sociala diskurser.
Delkursen inriktas speciellt mot att ge de studerande en handlingsberedskap inför situationer de kan komma att möta som färdiga lärare.
Delkurs 3: Barn med särskilda krav på förskola, fritidshem och skola, 7,5 hp
Delkursen kommer att fokusera barn med särskilda behov i lärande situationer. Det innebär att barns förutsättningar i olika avseenden
Bilaga 1. Kursplan.
37
studeras och förstås i relation till den omgivande miljön.
Delkurs 4: Vidareutveckling och fördjupning av delkurs 3, 7,5 hp
I denna delkurs kommer de studerande att ges utrymme till en fördjupning i att identifiera, analysera och förstå olika uttryck för hinder och svårigheter i lärande.
Delkurs 5: Specialpedagogiska verksamheter och förhållningssätt, 15 hp
De studerande ska i praxis undersöka några olika specialpedagogiska verksamheter och beskriva grundläggande pedagogiska
förhållningssätt. Detta syftar särskilt till att de studerande ska kunna utveckla strategier och miljöer för att underlätta utveckling och lärande.
Det specialpedagogiska området kommer att studeras med utgångspunkt i olika estetiska uttrycksformer och IKT . Samverkan inom skolan samt med föräldrar problematiseras och förtrogenhet i att upprätta och utvärdera åtgärdsprogram skall utvecklas. Handledning behandlas i delkursen.
Delkurs 6: Specialpedagogik som forskningsområde, 7,5 hp
Delkursen behandlar problemområden, frågeställningar och metoder inom specialpedagogisk forskning. De studerande skall utveckla sin förståelse för vetenskapliga begrepp, metod och uttryckssätt. En mindre självständig forskningsuppgift ingår i delkursen.
Delkursen inriktas speciellt mot att ge de studerande kompetens att kommunicera specialpedagogik i såväl skrift som tal.
Kurslitteraturlista och övriga läromedel
Se separat dokument.
Examination
Examinationen sker i form av muntliga och/eller skriftliga uppgifter kontinuerligt under kursen, vilket innebär att aktivt deltagande och hög grad av närvaro krävs. Därutöver skall de studerande utifrån ett vetenskapligt perspektiv undersöka och dokumentera pedagogiska processer på individ-, grupp- och organisationsnivå, med anknytning till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Redovisningen innehåller också muntliga moment.
VFU:n examineras i samråd mellan lärarutbildare på fältet och lärare vid universitetet enligt de mål som uttrycks i dokumentet Lärarkompetens - din egen utveckling till lärare.
Examination enligt denna kursplan kan fullföljas ett år efter det att den ersatts med annan kursplan. Möjlighet att examineras på nedlagd kurs ges vid två tillfällen under det första läsåret då kursen inte ges och därefter vid ett tillfälle under det andra läsåret.
Betygsgrader
Kursen bedöms enligt betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Rektorsbeslut 2001-11-12 reglerar att internationella studenter skall ges betyg enligt ECTS-skalan
Kvalitetsuppföljning
Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen, och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder.
Kursbevis
Kursbevis erhålls på begäran av studenten.
Övrigt
Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla 1993-07-01 skall fullfölja sina studier enligt den kursplan respektive utbildningsplan de är antagna till.
Om de vid studiernas slut, vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som träder i kraft 2007-07-01, skall de prövas mot de kriterier som karaktäriserar denna studieordning.
Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet, Dnr C2007/368, reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter.
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
information@kau.se www.kau.se
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling.
I vår verksamhet skall all personal aktivt motverka alla former av kränkande behandling och det ska råda nolltolerans. Alla som vistas i skolan har ett ansvar för att skolan ska vara en trygg plats att vistas på.
Misstanke om kränkning ska alltid tas på allvar!
Kränkning mellan elever
1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller
vänder sig till ansavrig lärare.
Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut.
2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkingarna upprepas, tas en kontakt med föräldrarna. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev.
Ansvarig är mentor eller klassföreståndare med berörda parter.
3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med elevhälsoteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor.
4. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/eller polis.
Vuxnas kränkning av barn/elev.
…..1. Rektor samlar information om händelsen.
…..2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.
…..3. Berörd vårdnadshavare kontaktas.
…..4. Rektor är ansvarig för att dokumentation sker.
…..5. Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud.
Barn/elevers kränkning av vuxna.
1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till arbetslaget.
2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev.
3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas en kontakt med elevvårdsteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och utförs. Ytterst ansvarig är rektor.
Kränkning mellan vuxna
…..1. Konflikten löses på plats mellan de inblandade.
…..2. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen.
Bilaga 2. Likabehandlingsplan, skola 2.
Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling:
1. Samtliga anställda inom skolan skall i första hand anmäla misstanke om kränkande behandling till klassföreståndare. Det är viktigt att vuxna är lyhörda inför elevers misstankar om kränkande behandling.
2. Klassföreståndare tar reda på fakta i ärendet.
• Vem/vilka blir utsatta?
• Vem/vilka utsätter?
• Har det skett vid upprepade tillfällen?
3. Anser klassföreståndaren att det är nödvändigt lämnar denne ärendet till elevhälsoteamet.
Annars vidtar denne själv nödvändiga åtgärder.
4. Lämnas ärendet till elevhälsoteamet fastläggs arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling och utser ansvarig personal att tillsammans med klassföreståndaren arbeta med ärendet. Åtgärdsprogram ska upprättas och noga dokumenteras (se bilaga 1).
5. Den samtalsmetod vi använder oss av utgår från häftet ”Mobbning går att stoppa” skriven av Eric Horning (bilaga 2). Dessa häften finns att få i varje arbetslag samt hos
elevhälsoteamet.
- Dessa samtal syftar till att bygga upp förtroende och inge hopp om, och möjlighet till förändring.
- Avsikten med samtalen är att starta en process som ska leda till att kränkningen upphör
- Arbetet med denna process kan pågå under en längre tid och skall inte avslutas förrän den som känner sig utsatt, anser att mobbningen upphört.
6. Kontakt med vårdnadshavare tas utifrån behov i det specifika ärendet.
Bilaga 3. Likabehandlingsplan, skola 3.
Vid förekommen anledning eller vid rektors uttalade begäran har styrelsen ansvar för att lämpliga åtgärder sätts in.
Åtgärdsplan vid kränkande handlingar mellan barn
Huvudinriktningen är att alltid ingripa omedelbart, samt att kränkande behandling oavsett ursprungsorsak aldrig är acceptabelt!
Huvudansvaret har alltid den vuxne som ser/får veta, men skolans atmosfär och sociala/emotionella undervisning skall alltid inriktas på att samtliga på skolan, barn, föräldrar och förskolepersonal har det medmänskliga ansvaret att agera vid upptäckt av kränkande behandling
1. Ring till samling omedelbart, där båda parter får säga sitt och bli lyssnade på- med fokus på konstruktiva, demokratiska och medmänskliga lösningar av problemet
2. Informera föräldrar. Ansvar: förskolepersonal 3. Dokumentera. Ansvar: förskolepersonal
4. Informera rektor. Ansvar: förskolepersonal
5. Uppföljning samt återkoppling till föräldrar. Ansvar: förskolepersonal
Åtgärdsplan när vuxna kränker barn
Vi vuxna ger varandra helhjärtat och fullt mandat att, på ett bra sätt, i syfte att stärka och hjälpa varandra, men alltid med barnets bästa i fokus,diskutera vårt agerande vid behov.
1. Om vi ser eller hör någon vuxen (personal/föräldrar) som kränker eller diskriminerar ett barn skall vi alltid och absolut ha modet att uppmärksamma detta. Ansvar: allas
2. Ifrågasätt den vuxnes handlande direkt. Ansvar: den vuxne som uppmärksammar händelsen.
3. Informera rektor. Ansvar: den vuxne som uppmärksammar händelsen, om möjligt tillsammans med den felaktigt agerande vuxne.
Bilaga 3. Likabehandlingsplan, förskola 3.
Tecken att vara observant på för föräldrar
Observera hur barnet uppträder. Det är Ni som är experter på Era barn. Vissa av nedanstående tecken kan vara en signal om att barnet inte har det bra, prata alltid med personalen när/om ni ser dessa tecken.
▪ Barnet vill inte gå till förskolan eller dagbarnvårdaren.
▪ Barnet har ofta ont i magen eller huvudet.
▪ Barnet undviker att prata om de andra barnen.
▪ Barnet är nedstämt, tyst och/eller ledsen.
▪ Barnet har inga kamrater.
▪ Barnet har trasiga eller försvunna kläder.
▪ Barnet har trasiga eller försvunna kläder.