Kvinnojouren har tre brottsförebyggande projekt, men en avgränsning i denna studie är att endast ett av projekten utvärderas. Det resultat som presenteras i denna utvärdering representerar endast projektet Våga se, våga agera. Inga slutsatser kan därför dras om verksamheten i stort. Anledningen till denna avgränsning var att utvärderingen skulle kunna ge en fördjupad bild av projektet istället för att ge en begränsad bild av kvinnojourens brottsförebyggande arbete. Vidare är materialet som ligger till grund för resultatet begränsat, i och med att endast en semistrukturerad intervju med en förskolechef genomfördes.
Anledningen till detta var att det endast fanns två förskolechefer som hade deltagit i projektet, varav endast en hade möjligheten att medverka i en intervju. Denna begränsning försvårar möjligheten att få en heltäckande bild av genomförandet av projektet. Dock har innehållet i kvinnojourens utbildning förändrats efter den första förskolans medverkan i projektet. Därmed var inte denna begränsning så omfattande för denna processutvärdering. Det fanns heller inte någon möjlighet att genomföra flera intervjuer med förskolorna, då pedagogerna hade tidsbrist, men den intervjuade förskolechefen anses ändå kunna ge en representativ bild av förskolan. Kvinnojouren genomförde även en kortare skriftlig reflektion med förskolepedagogerna efter varje utbildningstillfälle, vilket gav en bild av förskolans perspektiv på genomförandet av utbildningen.
Det förekom även ett visst bortfall i samband med kvinnojourens intervjuer, då ett flertal av dem som var med och startade projektet inte längre är kvar i projektet. Därför genomfördes endast tre intervjuer med olika medarbetare från
Kvinnojouren Lund, vilket kan anses vara tillräckligt för att ge en representativ bild av projektet. Informanterna i undersökningen hade alla varit delaktiga i projektet och hållit i utbildningen. De ansågs därmed ha god kunskap om projektet. Frågorna i intervjuguiden bestod mestadels av generella frågor kring utformningen av projektet. Det fanns även specifika frågor kring målet och syftet med projektet för att det skulle kunna jämföras och undersökas om det finns en överensstämmelse mellan de olika informanternas svar. Vid utformningen av intervjuguiden var det viktigt att få med de tre olika analysdelar som ingår i en processutvärdering. För att säkerställa validiteten delades därför intervjuguiden in i tre delar. Detta kontrollerades sedan genom att innehållet jämfördes med
Brottsförebygganderådets idéskrift (2000).
Kvalitativa intervjuer anses som en lämplig metod utifrån syftet med studien som var att få en fördjupad bild av projektet för att kunna ge relevanta
rekommendationer. Det var till en fördel att spela in intervjuerna. Det gav
möjlighet att vara mer närvarande under samtalet istället för att föra anteckningar under intervjun, något som hade kunnat uppfattas som distraherande (Kvale & Brinkmann 2014). En annan fördel var att de inspelade intervjuerna gav möjlighet att få med exakta språkliga formuleringar vid transkriberingen och därmed kunde
även minnesproblematik undvikas (a a). En utmaning vid transkribering var att få med det icke verbala språket såsom tonfall, ironi, hållning och gester, vilket var något som beaktades under bearbetningen av materialet (a a). Transkriberingen underlättades då det inte var någon annan som läste utskriften, utan
transkriberingen genomfördes av dem som genomförde intervjun (a a). Vid analyseringen av materialet var det till fördel att kunna jämföra de olika
tolkningarna sinsemellan för att undvika att förförståelsen påverkar tolkningen av det transkriberade materialet, vilket ökar den interbedömarreliabiliteten.
Deltagande observation kan även ge motsatt effekt genom att informanterna kan ändra sina beteenden då de är medvetna om att de blir observerade (Lacono m.fl. 2009). Denna utmaning undviks genom att presentera syftet med uppsatsen innan observationen för att förmedla att det var kvinnojourens genomförande som skulle observeras. Det finns dock en risk att kvinnojouren påverkades av den deltagande observationen. För att försöka förhindra detta tydliggjordes att utvärderingen syftar till att ge rekommendationer om hur kvinnojourens arbete kan drivas vidare. Den deltagande observationen kunde endast genomföras vid det andra
utbildningstillfälle då de första redan hade utförts. Detta var en begränsning då det inte gav en komplett bild av genomförandet av utbildningen.
En deltagande observation genomfördes även för att få en helhetsbild av
genomförandet. En fördel med deltagande observation är att den kan framföra en aktuell bild av exempelvis ett möte osv. (Kvale & Brinkmann 2014). Deltagande observation kan även ge motsatt effekt genom att informanterna kan ändra sina beteenden då de är medvetna om att de blir observerade (Lacono m.fl. 2009). Denna utmaning undviks genom att presentera syftet med uppsatsen innan
observationen för att förmedla att det var kvinnojourens genomförande som skulle observeras. Det finns dock en risk att kvinnojouren påverkades av den deltagande observationen. För att försöka förhindra detta tydliggjordes att utvärderingen syftar till att ge rekommendationer om hur kvinnojourens arbete kan drivas vidare. Den deltagande observationen kunde endast genomföras vid det andra
utbildningstillfälle då de första redan hade utförts. Detta var en begränsning då det inte gav en komplett bild av genomförandet av utbildningen.
Generellt anses en processutvärdering vara en lämplig uppgift för studenter och kräver inte heller mycket resurser från samarbetspartner (Brottsförebygganderådet 2000). Processutvärdering är en lämplig metod för att undersöka potentialen i ett projekt och hur det sedan har implementerats (a a). Denna processutvärdering har därmed kunnat ge ett utlåtande om projektets upplägg och genomförande (a a). Det går dock inte att dra några slutsatser om projektets måluppfyllelse, vilket kan ses som en begränsning. Däremot går det att diskutera om de valda insatserna anses vara relevanta för att uppnå de förväntade effekterna med projektet. Det har varit viktigt att säkerställa att utvärderingen är replikerbar därför beskrivs varje del av processutvärderingen och alla intervjuguider finns tillgängliga som bilagor. Tidigare forskning inom ämnet jämfördes med projektet för att kunna ge ett utlåtande om huruvida den valda insatsen i projektet ”Våga se, våga agera” är rimlig för att uppnå de förväntade effekterna med projektet. En begränsning med den tidigare forskningen var dock att flertal studier genomfördes i internationella kontexter, vilket kan påverka möjligheten att dra generella slutsatser till svensk kontext. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser större population kring barns uttryck via lek och bild då denna studie har ett begränsat urval. Syftet med
denna utvärdering var dock inte att dra några generella slutsatser utan att föra vidare den kunskap som verksamheterna förmedlar. Därmed rekommenderas att flera studier ska genomföras inom ämnet lek och bild för att bidra till den aktuella kunskapsluckan. En annan rekommendation inför framtida forskning är att
genomföra flera undersökningar i svenska kontexter inom ämnesområdet.
7 SLUTSATSER
Utvärderingens syfte var att ge en bild av hur kvinnojourens projekt har fungerat men även att ge rekommendationer inför framtida arbete med barn som exponeras för våld i hemmet. Kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera” är ett relevant förebyggande projekt som berör ett viktigt ämnesområde. Detta ämnesområde finns det relativt mycket forskning inom, forskning som bör beaktas och tillämpas mer i praktiken. Projektet kan bidra till att föra ut befintlig kunskap i praktiken genom att kunskapen förmedlas till förskolor. Förskolor har ett stort ansvar då de har som skyldighet att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa, därav är det viktigt att de besitter tillräcklig kunskap om detta. Därmed anses kvinnojourens projekt vara av relevans då det riktar sig mot förskolor, som är en outnyttjad brottspreventiv resurs.
Sammanfattningsvis finns det internationella och svenska studier som tyder på att det finns en osäkerhet hos förskolepersonalen vid en orosanmälan, vilket indikerar ett behov av utbildning kring rutiner vid orosanmälan. Denna utvärdering tyder också på att det finns ett behov och intresse hos förskolepersonalen av att få utbildningen inom våld i nära relation men att de har svårt att avsätta tid från deras verksamhet. Därav kan “Våga se, våga agera” vara ett betydelsefullt och ett relevant projekt utifrån tidigare forskning då det berör en viktig målgrupp. Denna målgrupp har ett stort ansvar och har anmälningsplikt, vilket ställer krav på att de besitter kunskapen för att kunna identifiera och agera på våld i hemmet. Projektet kan vara ett bra komplement för att öka medvetenheten om förskolornas
anmälningsplikt. Kvinnojourens utbildning är heller inte är lika tidskrävande som heldagsutbildningar, vilket är en god förutsättning för förskolorna då de hade svårt att avsätta tid.Projektets avvecklande bör betänkas. Det verkar inte vara möjligt att kunna konkurrera inom detta ämnesområde och det finns ett stort
kunskapsbehov. Det finns dock utvecklingsområden som kan beaktas inför fortsatt arbete med projektet för att det ska kunna bli ännu mer förebyggande.
Avslutningsvis visar denna processutvärdering att projektet har en god potential till att få flera förskolor till att “våga se” och “våga agera” för att minska våld i hemmet.
8 REFERENSER:
Brottsoffermyndigheten, (2015). Liten och trygg – en handledning för förskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Ju2015/07534/KRIM.
Brottsoffermyndigheten, (2018). Utsatthet av närstående. >https://www.jagvillveta.se< HMTL (2018-05-17).
Brottsförebyggande rådet, (2000). Utvärdering & dokumentation. Stockholm, Fritzes.
Brottsförebyggande rådet, (2014). Brott i nära relationer- En nationell kartläggning. Brå rapport 2014:8.
Callaghan J E M, Fellin L C, Mavrou S, Alexander J, Sixsmith J, (2017). The Management of Disclosure in Children’s Accounts of Domestic Violence: Practices of Telling and Not Telling. Journal of Child and Family Studies ,26, 3370-3387.
Carlsson B E, (2000). Children Exposed to Intimate Partner Violence: Research Findings and Implications for Intervention. Trauma, Violence & Abuse, 1 (4), 321-342.
Carpenter G L, Stacks A M, (2009). Developmental Effects of Exposure to Intimate Partner Violence in Early Childhood: A Review of the Literature. Children and Youth Services Review, 31, 831-839.
Coohey C, (2004). Battered Mothers Who Physically Abuse Their Children. Journal of Interpersonal Violence, 19 (8), 943-952.
Evans S E, Davies C, DiLillo D, (2008). Exposure to Domestic Violence: A Meta- Analysis of Child and Adolescent Outcomes. Aggression and Violent Behavior, 13, 131–140.
Faller K C, (2003). Research and Practice in Child Interviewing: Implications for Children Exposed to Domestic Violence. Journal of Interpersonal Violence, 18 (4), 377–389.
FN:s konvention om barnets rättigheter, (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Herrenkohl T I, Sousa C, Tajima E A, Herrenkohl R C, Moylan C A, (2008). Intersection of Child Abuse and Children’s Exposure to Domestic Violence. Trauma, Violence & Abuse, 9 (2), 84–99.
Holt S, Buckley H, Whelan S, (2008). The Impact of Exposure to Domestic Violence on Children and Young people: A Review of the Literature. Child Abuse & Neglect: The International Journal, 32, 797-810.
Holtzworth-Munroe A, Smutzler N, Sandin E, (1997). A Brief Review of the Literature on Husband Violence. Aggression and Violent Behavior, 2, 179–213.
Huang C-C, Wang L-R, Warrener C, (2010). Effects of Domestic Violence on Behavior Problems of Preschool-aged Children: Do maternal Mental Health and Parenting Mediate the Effects? Children and Youth Services Review, 32, 1317- 1323.
Huth-Bocks A, Levendosky A, Semel M, (2001). The Direct and Indirect Effects of Domestic Violence on Young Childrenʼs Intellectual Functioning. Journal of Family Violence, 16 (3), 269-290.
Karlsson O, (1999). Utvärdering – Mer än metod: En översikt. Stockholm, Svenska kommunförbundet.
Kenny M C, (2001). Child Abuse Reporting: Teachers´ Perceived Deterrents. Child Abuse & Neglect, 25, 81-92.
Kenny M C, (2004). Teachers’ Attitudes Toward and Knowledge of Child Maltreatment. Child Abuse and Neglect: The International Journal, 28, 1311- 1319.
Kernic M A, Wolf M E, Holt V L, McKnight B, Huebner C E, Rivara F P, (2003). Behavioral Problems Among Children Whose Mothers are Abused by an Intimate Partner. Child Abuse & Neglect: The International Journal, 27, 1231-1246. Kolar K R, & Davey D, (2007). Silent Victims: Children Exposed to Family Violence. Journal of School Nursing, 23 (2), 86-91.
Kvale S, & Brinkmann S, (2014). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Kvinnojouren Lund, (2018a). Vill du veta mer om oss?
>http://www.kvinnojourenlund.se/< HTML (Hämtad 2018-03-29). Kvinnojouren Lund, (2018b). Fri från våld.
>http://www.kvinnojourenlund.se//< HTML (Hämtad 2018-03-29). Kvinnojouren Lund (2018c). Kvinnojourens skolprojekt.
>http://www.kvinnojourenlund.se/< HTML (Hämtad 2018-03-29). Kvinnojouren Lund, (2018d). Våga se, våga agera
>http://www.kvinnojourenlund.se/< HTML (Hämtad 2018-03-29). Kvinnojouren Lund, (2018e). Våga se, våga agera.
>http://www.kvinnojourenlund.se/<HTML (Hämtad 2018-04-24). Kvinnojouren Lund, (2018f). Verksamhetsplan.
>http://www.kvinnojourenlund.se/< HTML (Hämtad 2018-04-24).
Lacono J, Brown A, Holtham C, (2009). Research Methods - A Case Example of Participant Observation. Electronic Journal of Business Research Methods, 7 (1), 39-46.
Levendosky A A, Graham-Bermann S A, (2000). Behavioral Observations of Parenting in Battered Women. Journal of Family Psychology, 14 (1),80-94. Lundy M, & Grossman S R, (2005). The Mental Health and Service Needs of Young Children Exposed to Domestic Violence: Supportive data. Families in Society, 86 (1), 17-29.
Malterud K, (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund, Studentlitteratur.
Markström A-M, Münger A-C, (2017). The Decision Whether to Report on
Children Exposed to Domestic Violence: Perceptions and Experiences of Teachers and School Health Staff. Nordic Social Work Research, 1-14. Martin S G, (2002). Children Exposed to Domestic Violence: Psychological Considerations for Health Care Practitioners. Holistic Nursing Practice, 16 (3), 7- 15.
McIntosh J, (2003). Children Living with Domestic Violence: Research Foundations for Early Intervention. Journal of Family Studies, 9 (2), 219-234. Moylan C A, Herrenkohl T I, Sousa C, Tajima E A, Herrenkohl R C, Russo M J, (2010). The Effects of Child Abuse and Exposure to Domestic Violence on Adolescent Internalizing and Externalizing Behavior Problems. Journal of Family Violence, 25, 53-63.
Polismyndigheten, (2018). Brott i nära relation-utsatt. > http://polisen.se/< HTML (2018-04-10).
Skolverket, (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm, Fritzes.
Skolverket, (2013). Allt fler barn i förskolan. > http://skolverket.se/< HMTL (2018-05-15).
Socialstyrelsen, (2014). Anmäla oro för barn Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare.
Socialstyrelsen, (2018). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. >http://socialstyrelsen.se/> HMTL (2018-05- 23).
SOU, (2001:72). Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda. Stockholm, Socialdepartementet.
SOU, (2014:49). Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. Stockholm, Fritzes.
Staaf A, Andersson L, (2017). Socialtjänstlagen 2017. Helsingborg, Komlitt. Svensson B, Jansson S, (2008). Suspected Child Maltreatment: Preschool Staff in a Conflict of Loyalty. Early Childhood Education Journal, 36, 25-3.
Thornton V, (2014). Understanding the Emotional Impact of Domestic Violence on Young Children. Educational & Child Psychology, 31 (1), 90-100.
Valentino K, Berkowitz S, Stover C S, (2010). Parenting Behaviors and
Posttraumatic Symptoms in Relation to Children’s Symptomatology Following a Traumatic Event. Journal of Traumatic Stress, 23 (3), 403-407.
Vedung E, (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund, Studentlitteratur. Vetenskapsrådet, (2011). God forskningssed. Stockholm, Vetenskapsrådet. Wikström P O, Torstensson M, (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Rapport från problemgruppen 1997:2. Solna, Polishögskolan.
Wurtele S K, (2009). Preventing Sexual Abuse of Children in the Twenty-First Century: Preparing for Challenges and Opportunities. Journal of Child Sexual Abuse, 18 (1), 1-18.
Yates T M, Dodds M F, Sroufe L A, Egeland B, (2003). Exposure to Partner Violence and Child Behavior Problems: A Prospective Study Controlling for Child Physical Abuse and Neglect, Child Cognitive Ability, Socioeconomic Status, and Life Stress. Development and Psychopathology, 15, 199-218.
Young H L, Mancuso A F, Faherty E, Dorman S A, Umbrell J R, (2008). Helping Child Victims of Family Violence through School Personnel: An Evaluation of a Training Program. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 16 (2), 144- 163.
Zohrabi M, (2013). Mixed Method Research: Instruments, Validity, Reliability and Reporting Findings. Theory and Practice in Language Studies, 3 (2), 254- 262.
8.2 Muntliga källor
Deltagande observation, Kvinnojouren Lund Intervju med förskolechef
Intervju med Kvinnojouren, A, Lund Intervju med Kvinnojouren, B, Lund Intervju med Kvinnojouren, C, Lund
9.1 Intervjuschema Kvinnojouren
Vi är studenter från Malmö Universitet som skriver C-uppsats där vi ska
genomföra en processutvärdering av ert projekt Våga se, våga agera. Syftet med intervjun är att samla information om målen, åtgärden och genomförandet av projektet. Det här är en frivillig intervju vilket innebär att ni har rätten att avbryta när ni vill. Eftersom du väljer att medverka i intervjun så ger du ditt samtycke till att delta i studien. Informationen kommer endast användas i studiesyfte till denna C-uppsats. Frågorna kommer inte röra några personliga uppgifter utan är riktade till er yrkesroll inom projektet. Intervjun kommer max att vara i 1 timme.
Skulle ni vilja berätta om er roll i projektet? • Följdfråga: vad ingår i den rollen? Hur länge har du själv medverkat i projektet?
När började ni med projektet? (Planera /genomföra projektet) Skulle du vilja beskriva för oss vad projektet är?
Vad baseras projektet på?
• Följdfråga: Har ni använt er av en mall vid projektet?
• Följdfråga: Varför valde ni just inriktning med förskolebarnen? Hur har du fått information om programmet Liten och trygg, har du genomgått någon utbildning?
Hur har uppdraget gått till? (socialstyrelsen) Hur får förskolorna tillgång till materialet?
• Följdfråga: Liten boken, känslokort etc.? Eller får förskolan köpa in?
Målanalys:
Vad är syftet med projektet “våga se, våga agera”? Vad är målsättningen med “våga se, våga agera”?
Följdfråga: Finns det några specifika eller allmänna mål? Finns dessa mål nedskrivna i någon form projektplan?
Anser du att de mål ni har satt upp har varit rimliga att uppnå? Vad är syftet med programmet “liten och trygg”?
Vad är målsättningen med “liten och trygg”?
Vad var orsaken till att ni startade projektet våga se, våga agera?
Vilka tänker ni ska genomgå utbildningen?
Mål/medelanalys:
Anser ni att målen som är uppsatta är att möjliga att uppnå med hjälp av projektet “Våga se, våga agera”?
• Följdfråga: På vilket sätt anser du att projektet uppfyller målen? Hur tänkte ni när ni satte upp målen?
• Följdfråga: Har ni anpassat målen utefter den åtgärd ni har tillsatt? • Följdfråga: Har ni under arbetets gång ändrat målen med projektet? Anser ni att era resurser har räckt till för att uppnå målen med projektet?
• Följdfråga: Har tiden räckt till?
Genomförandeanalys:
Hur har ni kontakt med förskolorna? (vilken har kontaktat vem?) Vem/vilka håller i programmet?
Är det alltid samma person som håller i programmet?
Hur många gånger har programmet genomförts/hur många förskolor har deltagit? Hur ofta träffar ni förskolorna/hur många tillfällen? (en eller två gånger)?
Skulle ni kunna förklara vad ni gör vid de olika tillfällena? (innehållet av tillfällena)
Är det samma upplägg vid alla tillfällen?
I vilken utsträckning använder ni denna mall (Liten och trygg) ? Hur har förskolorna mottagit utbildningen? (Uppfattar)
• Följdfråga: Ansåg förskolorna att det fanns behov av utbildningen? Har ni haft någon uppföljning? (JA och NEJ)
• Följdfråga: Ja- hur då? Nej -varför inte?
Upplevde ni några faktorer som underlättade eller hindra genomförandet av projektet?
• Hinder
• Underlättande
Vilka personer deltog i målgruppen?
• Följdfråga: Vilka personer fick utbildningen? (hela förskolan eller några)?
Vad är era allmänna uppfattning av projektet? (bra, dåligt, svår)
Varför har ni beslutat att inte fortsätta med projektet våga se, våga agera? Kommunen erhåller egen utbildning till förskolor, vet ni hur detta ser ut?
• Följdfråga: Är de utbildningarna lika?
• Följdfråga: Finns det möjlighet att båda genomför programmet vid olika tillfällen?
9.2 Intervjuschema förskolorna
Vi är studenter från Malmö Universitet som håller på att skriva vår C-uppsats där vi ska genomföra en processutvärdering av Kvinnojouren Lunds projekt Våga se, våga agera. Syftet med intervjun är att få er bild av den utbildning ni tidigare fått. Det här är en frivillig intervju vilket innebär att ni har rätten att avbryta när ni vill. Eftersom du väljer att medverka i intervjun så ger du ditt samtycke till att delta i studien. Informationen kommer endast användas i studiesyfte till denna C-
uppsats. Frågorna kommer inte röra några personliga uppgifter utan är riktade till er yrkesroll inom projektet. Intervjun kommer max att vara i 1 timme.
Hur har ni kommit i kontakt med kvinnojouren Lund och deras projekt?
Hur många blev erbjudna utbildning på förskolan?
Följdfråga: Fanns möjligheten för alla på förskolan att kunna delta? (tid & resurser)
Vid vilken tidpunkt hölls utbildningen? (Dagtid - kvällstid) • Följdfråga: Passade tiden er verksamhet?
Vid hur många tillfällen var Kvinnojouren hos er?
Vad var era allmänna uppfattningar om utbildningen? (Bra, dåligt) • Följdfråga: Varför?
• Följdfråga: Var upplägget bra? (För mycket - för lite tid) (fler tillfällen?) Vad anser ni vara syftet med utbildningen?
Vad gjorde ni vid de olika tillfällena? (första och andra tillfället)
Har ni genomgått någon liknande utbildning vid tidigare eller senare tillfälle?