Metoddiskussion

Efter val av forskningsområde planerades studiens upplägg och genomförande noga. Att valet föll på digital webbenkät i stället för pappersenkät var ett naturligt val framför allt beroende på tidsbesparingen det innebar att inte behöva registrera svar manuellt i datorn. En kritisk reflektion av detta val är dock att en enkät i pappersform förmodligen hade genererat fler svar (Trost, 2012) och som beforskare ställer jag mig frågan: hade tidsåtgången varit värd de extra

50

svaren? Kanske hade det det. EHTs och mentorernas externa bortfall var hela 52 %

respektive 46 %, och med en större svarsfrekvens hade kanske andra svar visat sig i denna studie. Samsynen kring olika delaspekter kanske i praktiken är större eller mindre än vad dessa resultat visat. Det blir en svaghet i en sådan här liten studie, som avser vara en totalundersökning, när det externa bortfallet är stort (aa). Studiens reliabilitet påverkas, och en slutsats är att denna studies resultat inte kan förväntas vara generaliserbara. Resultaten kan varken påstås representera kommunens samlade skolpersonals uppfattningar eller

skolpersonal generellt, varken nationellt eller internationellt.

I planeringsfasen togs också ställning till urvalsgrupper och eventuella övriga

bakgrundsvariabler. Jag såg ett stort värde i att kunna jämföra de tre professionsgrupperna, skolledare, EHT och mentorer, sinsemellan. En annan möjlighet hade varit att inte särskilja professionsgrupperna, utan att låta all skolpersonal besvara enkäten som en gemensam grupp. Graden av samsyn hade ändå kunnat studeras, men reflektionerna kring de olika

professionernas roller i skolan hade gått förlorad. Andra bakgrundsvariabler (såsom ålder, kön, skola, stadium) valdes bort, dels för att de inte avsågs undersökas i analysen, dels av respekt för anonymitetskravet.

Det gjordes också en avvägning om endast en skolkommun skulle undersökas, eller flera. Undersökning i flera kommuner hade ökat antalet respondenter i respektive urvalsgrupp och ur en aspekt höjt studiens reliabilitet (Hartman, 2004). Studiens validitet hade dock minskat i det avseendet att det var samsynen mellan de som de facto arbetar tillsammans som låg i studiens intresse. Resultat från flera kommuner hade inneburit att följande fråga väckts: Är

det intressant och/eller viktigt att mentorer i kommun A har samsyn med EHT i kommun B och skolledare i kommun C? Kanske det är så, men jag tror det är så mycket viktigare att få

syn på kulturen, det vill säga mönster i uppfattningarna, hos de som i praktiken ska samverka kring barn med behov av särskilda insatser.

Stor vikt lades vid enkätens konstruktion. Pedagoger i skolan är olika bekanta med begreppen extra anpassningar och särskilt stöd, och den tydliga avgränsning som numera finns mellan dessa två. Studiens forskningsfrågor och syfte kräver dock mycket god insikt i denna skillnad, för att studiens resultat ska anses ha hög validitet. Studien fokuserar ju bland annat på hur de olika professionerna uppfattar gränsen mellan vad läraren ska göra i sitt ordinarie klassrum och vad som ska göras av annan personal, exempelvis i annan lokal, för att minska eller förhindra skolsvårigheter. Trots att det i enkäten fanns återkommande definitioner av

51

begreppen kan det ha funnits respondenter som missuppfattat begreppens gränsdragning. Då har förstås respondentens svar utifrån vad en lärare ska eller inte ska göra inom ramen för sin undervisning inte besvarats korrekt, det vill säga som läraren kanske egentligen menade. Detta har i så fall lett till ett internt fel (Trost, 2012).

Enkätens frågor delades upp så att huvudfråga A handlade om uppfattningar angående anledningar till extra anpassningar, och B handlade om uppfattningar angående anledningar till särskilt stöd. Undervariablerna, påståendena att ta ställning till, var däremot desamma. Som beskrivits ovan var anledningen till detta att enkäten skulle möjliggöra att studera hur respondenterna ser på både sina egna sina och andras uppdrag. Jag ville bygga in möjligheten att upptäcka om det upplevs en tydlig distinktion mellan ”rollerna”, eller om uppfattningen är att olika professioner ska samarbeta i de praktiska uppdragen. När enkäten konstruerades var det ingen självklarhet att något av dessa två mönster skulle finnas eller kanske inte heller kunna visa sig här, även om de i praktiken kanske ändå finns (det vill säga antingen mönstret med en klar uppdelning mellan uppdragen och inget samarbete, för att hårddra det hela, eller mönstret att samarbete mellan professionerna finns). Det visade sig vara ändamålsenligt med denna enkätkonstruktion, för sådant mönster gick att finna. Enkätkonstruktionen har därmed bidragit till studiens validitet. Samtidigt har samma konstruktionsaspekt (samma

undervariabler under huvudfrågorna) möjligtvis lett till förvirring hos någon respondent, och därmed eventuellt internt fel, som då påverkat validiteten negativt (Hartman, 2004; Trost, 2012). En respondent har för mig uttryckt sådan förvirring kring att samma

svårigheter/situationer kom igen. Givetvis finns då möjligheten att fler respondenter upplevt förvirring häromkring.

Genomförandet att erbjuda skolledarna att distribuera enkätlänken till sin personal, enligt önskemål för ifyllande under mötestid, har eventuellt inneburit en svaghet i studien. Det har varit en svårighet att få respons från flera skolledare angående hur informationen

distribuerats, om det gavs gemensam tid för ifyllande och också om antal respondenter inom varje urvalsgrupp som fått länken. Skolledarna är förstås överhopade med arbetsuppgifter, och min slutsats är att jag kanske borde genomfört studien annorlunda. Ett alternativ hade varit att jag själv mailat enkätlänken till samtliga respondenter vid ett och samma tillfälle. Ifyllandet hade då inte naturligt hamnat under avsatt mötestid, men det kan jag alltså inte säkert veta att det gjort nu heller på alla skolor. Kanske hade det även inneburit en fördel om mina påminnelser därefter också gått direkt till respondenterna.

52

Det interna bortfallet i enkäten var mycket lågt, endast 0,6 %, vilket kan tolkas som att studiens forskningsområde upplevts angeläget och meningsfullt. Som redan nämnts uppstod det endast bortfall angående enkätens påståenden om upplevda orsaker till bristande stöd. Kan påståendena ha varit för känsliga att ta ställning till? Eller var de för svåra att besvara? Eller var det så att, trots ett angeläget ämne, så tog orken slut hos några respondenter, för enkäten var ju relativt omfattande. Oavsett interna bortfallets orsaker, bör den låga siffran betyda att operationaliseringen och enkätkonstruktionen fungerat väl.