7. Slutsats och diskussion
7.3. Metoddiskussion
Metoden som valts för studien har generellt fungerat bra. En del som hade kunnat förbättras är att det varit fördelaktigt att studiens deltagare fått ta dela av definitioner på vissa ord som är aktuella i undersökningarna. Både eleverna och läraren kan ha missförstått en del begrepp, så som inkludering och odiagnostiserade matematiksvårigheter. Hade dessa förtydligats eller definierats till informanterna i förväg så hade det kunnat generera i tydligare svar och andra tolkningar av frågorna.
I och med att intervjustudien genomförts av två intervjupersoner så kan vissa skillnader mellan de olika intervjuerna skett. Intervjuerna har dock varit semistrukturerade och utgått ifrån en i förtid strukturerad mall. En fördel hade varit om intervjuerna genomförts av en och samma person eller att det gjorts tillsammans. Detta hade kunnat göra att intervjun kunnat vara mer formell och man hade kunnat vara mer flexibel med följdfrågor, definitioner och omformuleringar. Inom Grounded Theory i pedagogiska sammanhang är det vanligt att man observerar lärare och den sociala miljön och använder detta som empiri. På grund av rådande situation har det inte varit möjligt att genomföra denna typ av insamling, utan empirin och den insamlade data grundar sig helt i vår kvalitativa och kvantitativa undersökning. Hade situationen sett annorlunda ut, hade ytterligare undersökningar och insamling av data kunnat tillföra mer grund och tillförlitlighet i arbetet.
Studiens resultat kan ha påverkats av rådande situation, COVID-19. I de grupper som enkäten genomförts har bortfallet av elever påverkats av sjukdomar och skolfrånvaro. Hade populationen i enkätstudien varit något större hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Eleverna och lärarna som deltagit i studien har haft undervisning delvis på distans i drygt ett år. Resultatet kan då ha påverkats av att de inte på samma sätt gått att bedriva ett inkluderande arbete i en fysisk klassrumsmiljö under stora delar av elevernas studietid på gymnasiet. Detta har vi valt att inte gå djupare in på i vår undersökning, utan försöker att undersöka utmaningarna med inkluderingen ur ett generellt perspektiv.
Referenser
Baker, C., Wuest, J. och Noerager Stern, P. (1992). Method slurring: The grounded theory/phenomenolocigal example.Journal of Advanced Nursing. 17, ss. 1355-1360. Brinkkjær, U. & Høyen, M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Glaser, B.G. (1978). Theoretical sensitivity. San Fransisco: The Sociological. Press. Glaser, B, Strauss,A. (1967). The discovery of grounded theory. New york: Aldine cop. Gordon, M. (Februari, 2013). The mathematics of fountain design: A multiple-center
activity. Teaching Mathematics and its Applications, 32(1), ss. 19-27.
Guvå, G. och Hylander, I. (1998). Att tillägna sig grounded theory. Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap. FOG Rapport nummer 43.
Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15, ss. 541-555.
10.1080/13603110903165141.
Hakkarainen, A., Savolainen, H. & Holopaine, L. (2016). The Impact of Learning Difficulties and Socioemotional and Behavioral Problems on Transition to
Postsecondary Education or Work Life in Finland: A Five-Year Follow-Up Study.
European Journal of Special Needs Education, ss. 171-186.
Hylander, I. (2000). Turning processes. The change of representations in consulteecentered case consultation. Linköping Studies in Education and Psychology No.74. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
Kalambouka, A., Pampaka, M., Omuvwie, M. and Wo, L. (2016). Mathematic Dispositions of Secondary School Students with Educational Needs. Journal of Research in Special
Educational Needs, 16(S1), ss. 701-707. https://doi.org/10.1111/1471-3802.12204
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: lärare och elever om låga prestationer i matematik. Diss. Lund: Lunds universitet, 2019. Lund.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning – Lärares uppfattning om lektionsplanering och
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Fakulteten för lärande och samhälle.
Malmö: Malmö Högskola.
Lindahl, A. (2015). Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet - Matematiksvårigheter. Hämtat den 13 april 2021 från Skolverket:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1-
matematik/Vuxenutbildning/470_vuxendidaktiskaperspektivpamatematiklarande/6 _matematiksvarigheter/
Lindsey, G. (2007). Educational psychology and the effectiveness of inclusive education/mainstreaming. Brittish Journal of Educational Psychology, 77, ss. 1-24. Linnikko, J. (2009). ”Det gäller att hitta nyckeln-”: lärares syn på undervisning och dilemman för
inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan. Diss. Stockholm: Stockholms
Nilholm, C. (2006a). Inkludering av elever 'i behov av särskilt stöd'. Forskning i fokus, 28. Nilholm, C. (2006b). Special education, inclusion and democracy. European Journal of Special
Need Education, 21(4), ss. 431-445.
Persson, C. (2015). En skola för alla - en förändrad syn? i M. Sandström, L. Nilsson, & J. Stier, Inkludering - möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Ramberg, J. (2016). The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey. International Journal of Inclusive Education, 20(7), ss. 685-710.
Richardson, Franc C. & Suinn, Richard M. (1972). The Matematics Anxiety Rating Scale: Psychometric Data. Journal of psychology, 10, ss. 551-554
Roos, H. (2016). Inkludering i matematik: vad kan det vara? Nämnaren: tidskrift för
matematikundervisning, 43(1), ss. 18-23.
Roos, H., & Gadler, U. (1 April 2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(3-4), ss. 290-307.
Sandström, M., & Nilsson, L. (2015). Inkluderande matematikundervisning. I M. Sandström, L. Nilsson, & J. Stier, Inkludering - möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetod studie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Institutionen för matematik, teknik och
naturvetenskap. Umeå: Umeå Universitet.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilagor
Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION 06-04-21Samtycke till medverkan i studentprojekt
Denna studie utförs av Josefin Karlsson och Viktoria Fleron Vilsmyr. Vi studerar till ämneslärare i matematik mot gymnasiet vid Malmö Universitet. Vi kommer nu under termin 10 genomföra ett examensarbete på avancerad nivå. Denna studie kommer ingå i det empiriska material som arbetet kommer att baseras på. Studien är godkänd av Malmö Universitet och kommer vara en del av vårt examensarbete vårterminen 2021.
Examensarbetet kommer att fokusera på utmaningar med det inkluderande arbetet i matematikundervisningen av elever i odiagnostiserade matematiksvårigheter, ett lärarperspektiv. Undersökningens syfte är att titta på det arbetssätt som läraren har för att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen, utifrån sina egna förutsättningar.
Som deltagare kommer du få genomgå en semistrukturerad intervju som baseras på de enkäter dina elever har fyllt i kring eventuella matematiksvårigheter. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Du som deltagare är helt anonym.
Intervjun kommer att spelas in med diktafon utlånad av universitet. Detta material kommer sedan endast förvaras på Malmö universitet servrar. De transkriberingar som görs från inspelningen kommer att ingå i examensarbetet. Alla ljuduppspelningar kommer att förstöras och tas bort då examensarbetet är godkänt. Denna blankett kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö
universitets databas MUEP
Vi kommer att utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med avseende för bl. a: - Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla
som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när
denna är
examinerad.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
……… Josefin Karlson
0735 400 365, josefinalmida@gmail.com
……… Viktoria Fleron Vilsmyr
0708 773 344, vfleron@gmail.com
Ansvarig handledare på Malmö universitet, Peter Bengtsson:
... Kursansvarig på Malmö universitet:
... Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se
Enkätfrågor
Enkätundersökning - inkludering och matematiksvårigheter
Detta formulär är en del av en undersökning som görs i samband med ett examensarbete om inkluderande matematikundervisning vid Malmö universitet. Era svar behandlas under sekretess och påverkar inte på något sätt den bedömning eller betygssättning som ni får i matematik. Informationen kommer att används för att göra en sammanställning över elevers upplevda svårigheter i matematik. Genom att svara på enkäten så godkänner du ditt deltagande i undersökningen och att all data kommer att behandlas enligt GDPR.
1. Upplever du några svårigheter i ämnet matematik?
Ja Nej
2. Tycker du att du uppnår målen i pågående matematikkurs?
Ja Nej Delvis
Om delvis, vilka delar?
3. Har du någon diagnos som innebär att du har matematiksvårigheter?
Ja Nej
4. Jag upplever svårigheter med att (fler val möjliga):
Förstå matematiken Räkna självständigt
Följa lärarens instruktioner
Följa med i genomgångar vid tavlan Komma igång med räkningen Be om hjälp
Koncentration i klassrummet Förstå uppgifterna i boken Ingenting
5. Känner du att du får den hjälp du behöver i klassrummet/meet?
Ja Nej Delvis Om delvis:
6. På högstadiet undervisades jag i matematik (fler val möjliga):
Individuellt Helklass I mindre grupp
7. Denna undervisningsform tror jag hade varit mest givande för mig:
Helklass Individuellt Mindre grupp Annat... Om annat:
8. Jag känner mig sedd/inkluderad/delaktig i matematikundervisningen:
Ja Nej Delvis...
Intervjufrågor
Ramarna för den semistrukturerade studien
1. Hur stor andel av dina elever anser du har odiagnostiserade matematiksvårigheter? a. Vad anser du vara den huvudsakliga problematiken för dina elever?
b. Hur anser du att deras möjlighet att uppnå målen ser ut? 2. Vilka områden tror du att eleverna upplever svårast i matematiken?
- Förstå matematiken
- Räkna självständigt
- Följa lärarens instruktioner
- Följa med i genomgångar vid tavlan
- Komma igång med räkningen
- Be om hjälp
- Koncentration i klassrummet - Förstå uppgifterna i boken - Ingenting
a. Vilka områden tycker du är svårast att stödja eleven i?
b. Vilka utmaningar anser du att det finns med undervisning av eleverna med svårigheter inom dessa områden?
3. Hur arbetar du för att alla elever med odiagnostiserade matematiksvårigheter ska känna sig inkluderade i matematikundervisningen?
a. Vilka utmaningar finns med denna inkluderingen av elever med odiagnostiserade matematiksvårigheter?
b. På vilket sätt tror du att dina elever upplever sig inkluderade i din undervisning?
4. Beskriv en optimal undervisningssituation för en elev i odiagnostiserade matematiksvårigheter?