Valet av systematisk litteraturstudie som metod anser vi har varit mest relevant i förhållande till studiens forskningsfråga, däremot är vi medvetna om att resultatet skulle bli annorlunda vid val av en annan metod som till exempel intervjuer. Detta för att studiens syfte skulle vara annorlunda, med tanke på att vi då skulle behöva utgå ifrån respondenternas upplevelser och erfarenheter. Denna studies vetenskapliga artiklar innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier. Enligt Forsberg och Wengström (2017) ökar tillförlitligheten när både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderas i studien.
Genomförandet av de olika kategorierna har hjälpt oss med att finna faktorer som är viktiga för att beskriva resultatdelen. Dessutom har ett fåtal artiklar som har framkommit från databassökningar inte passat in på studiens inklusionskriterier och som hade en låg kvalitet exkluderats. Det som ökar trovärdigheten med denna systematiska litteraturstudie är att tillvägagångssättet är tydligt beskrivet både i text och tabellform. Studiens frågeställningar och valda vetenskapliga artiklar har underlättat studiens arbete vid kategoriseringar av huvudkategorier och underkategorier som har blivit en orientering i studien.
Ett flertal av de insamlade vetenskapliga artiklar som vi har valt att använda, har inte direkt handlat om studiens syfte, utan flera av de studierna har undersökt andra variabler såsom föräldrarnas relation till förskolan och förskollärarna. Därför har vi även inkluderat artiklar som inte enbart stödjer forskning om förskolan utan även skolan. Vi har däremot hittat en opublicerad artikel som var mycket relevant för vår studie som berörde våra frågeställningar, dock så krävde tidskriften betalning för att kunna läsa artikeln i förväg och på grund av dåligt kapital/ekonomi var tyvärr denna artikel tvungen att exkluderas. Denna artikel skulle publiceras offentligt 20 december 2017, och på grund av tidsbrist kunde vi inte vänta tills utsläpps datum. Forsberg och Wengström (2017) poängterar att all forskning inom det studerade ämnesområdet bör inkluderas men ibland kan det vara ogenomförbart på grund av praktiska och ekonomiska
skäl. Genom uppsatsens arbetsgång har artikeln som är skriven av Yang och Rusli (2012) raderats som fulltext på Primos databas, dessutom hittas inte artikeln på övriga webbplatser. Det har resulterat i att artikeln fortfarande har använts i studien på grund av att den har hunnit bli bearbetad och användas i studien.
Vi anser att denna systematiska litteraturstudie har besvarat syftet och frågeställningarna. De besvarade frågeställningarna anser vi kan användas i fortsatt forskning och i vårt framtida yrkesutövande. Dessutom anser vi att denna studie kan ge förskollärare och förskole verksamheten en bättre förståelse om hur inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd sker på förskolor i Sverige och vilka arbetssätt och strategier som kan användas för att underlätta inkluderingen.
Referenslista
Ahlberg, A. (2011). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), 84–95.
Biamba, C. (2016). Inlärning och klassrumspraxis i en svensk skola: En fallstudie av en skola i Stockholm. Journal of Education and Practice, 7 (3), 119–124
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Emanuelsson, I (2007). Inkluderande undervisning - förutsättningar och villkor. I B. Andersson & Thorsson, L (Red). Därför inkludering. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Eriksson Barajas, K, Forsberg, C, & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar (1. utgåva.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Johanneshov: MTM.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2013). Recension av Brörup Dyssegaard, C., Sörgaard Larsen, M., & Neriman Tiftikci C.: Effekt av pedagogiska insatser vid inklusion av född med sällsynt behov i grundskolen. Utbildning Och Demokrati, 22 (1), 137–143.
Jonsson, A. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: barns perspektiv och nuets didaktik. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Nordisk Barnehageforskning, 12 (1), 1–16.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lillvist, A. & Granlund, M. (2010). Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica, 99(1), 131– 134.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! en introduktion till läroplansteori. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindstrand, P., & Brodin, J. (2007). En skola för alla! -Om barns och ungdomars rätt till delaktighet. Socialmedicinsk tidskrift, 84(3), 257–270.
Lindqvist, G. (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. Kultur och lärande Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna (p. 89). Falun: Högskolan Dalarna.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs. Dissertation series No. 22, 2013. School of education and communication. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2013. Jönköping.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L., & Wetso, G. -M. (2011). Different Agendas? The Views of Different Occupational Groups on Special Needs Education. European Journal of Special Needs Education, 26(2), 143-157.
Lindqvist, G, & Nilholm, C. (2013). Making Schools Inclusive? Educational Leaders' Views on How to Work with Children in Need of Special Support. International Journal of Inclusive Education, 17(1), 95–110.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2016). Characteristics of Swedish preschools that provide education and care to children with special educational needs. European Journal of Special Needs Education, 31(1), 124-139.
Lundqvist, J., Mara, A. W., & Siljehag, E. (2015). Inclusive Education, Support Provisions and Early Childhood Educational Pathways in the Context of Sweden: A Longitudinal Study. International Journal of Special Education, 30(3), 3–16
Luttropp, A. (2011). Närhet: samspel och delaktighet i förskolan för barn med utvecklingsstörning. Stockholms Universitet. Stockholm.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande barnet - en kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Doktorsavhandling. Malmö Högskola.
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik: Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. (Doctoral dissertation), Stockholm University.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever" i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi? (Vol. 50). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2015). Inkludering- vad kan man lära sig av forskningen? Forskning i korthet, nr 1, 2015.Skåne, Kommunförbundet.
Nilholm, C, & Alm, B. (2010). An Inclusive Classroom? A Case Study of Inclusiveness, Teacher Strategies, and Children's Experiences. European Journal of Special Needs Education, 25 (3), 239-252.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik Doktorsavhandling. Malmö Studies in Educational Sciences;63.
Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Renblad, K, & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande: Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk Tidskrift, 89(4–5), 416–424.
Renblad, K. & Brodin, J. (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan? Socialmedicinsk Tidskrift, (4), 384–390.
Samuelsson, I.,Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordisk Barnehageforskning, 9, Nordisk Barnehageforskning, 01 mars 2015, Vol.9.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag- om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Kvalitetsgranskningsrapport 2015:5671.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2017-10-21: www.skolverket.se
von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4): 246–264. Nordic studies in Education
Yang, C. H., & Rusli, E. (2012). Teacher training in using effective strategies for preschool children with disabilities in inclusive classrooms. Journal of College Teaching & Learning (Online), 9(1), 53.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan: Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 5.