En systematisk litteraturstudie om hur förskolan och förskollärare främjar barn i behov av särskilt stöd till inkludering.

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: Pedagogik

____________________________________________________________________________

En systematisk litteraturstudie om hur förskolan och

förskollärare främjar barn i behov av särskilt stöd till

inkludering.

Edisa Röymo & Reim Sabri

Pedagogik kandidatkurs

15 högskolepoäng

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka

hur förskolan som verksamhet arbetar för att tillgodose inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Syftet var också att behandla vilka strategier som förskollärare väljer att använda i förhållande till inkludering av barn i behov av särskilt stöd.

Metod: Denna studie är baserad på en systematisk litteraturstudie vilket är en sammanställning

av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Sökningen gjordes i flera olika databaser såsom Primo, Eric, MUEP, SPSM, Diva och SwePub. Studiens metodologiska bedömning utfördes med hjälp av valda inklusions- och exklusionskriterier.

Resultat: 20 vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar involveras. Studierna hade en

varierande metodologisk kvalitet, elva artiklar har värderats uppnå kraven för hög kvalitet och nio värderades ha medel kvalitet. Där fem stycken utöver dessa artiklar exkluderas på grund av att de bedömdes ha låg kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga studierna visade att det finns flera olika strategier som förskollärare använder sig av, bland annat strukturerade arbetsmetoder, styrning och dokumentation av barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att det är viktigt när barn får känna sig delaktiga eftersom det påverkar deras utveckling och lärande. Förskolans kvalitet kan även påverka inkluderingen med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har även visat på att förskolan som verksamhet bör anställa personal med rätt utbildning och kompetens för att främja inkluderingen och utvecklingen av barn i behov av särskilt stöd.

Nyckelord: Specialpedagogik, inkludering, barn i behov av särskilt stöd, förskolan,

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Uppsatsens disposition ... 2

2 Syfte och frågeställningar ... 3

3 Forskningsöversikt ... 3

4 Metod ... 7

4.1 Val av metod ... 7

4.2 Informationssökning ... 8

4.3 Datainsamling ... 11

4.4 Genomförande och analys ... 12

4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 14

4.6 Etiska överväganden ... 16

5 Resultat ... 16

5.1 Förskollärare och specialpedagoger ... 17

5.1.1 Strategier ... 17

5.1.2 Barnens delaktighet ... 20

5.2 Förskolan ... 22

5.2.1 Förskolans kvalitet ... 22

5.2.2 Utbildning och kompetens ... 23

5.3 Sammanfattning av resultat ... 24

6 Diskussion ... 27

6.1 Resultatdiskussion ... 28

6.1.1 Hur arbetar förskolan som verksamhet för att tillgodose inkludering av barn i behov av särskilt stöd? ... 28

6.1.2 Vad finns det för strategier i verksamheten som förskollärare väljer att arbeta med gällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd? ... 30

6.2 Metoddiskussion ... 32

Referenslista: ...

Bilagor: ... Bilaga 1: Sökhistorik ... Bilaga 2: Artikelmatris över inkluderade artiklar ... Bilaga 3: Kvalitetsbedömning ... Bilaga 4: Innehållsanalysens meningsbärande enheter ... Bilaga 5: Analysprocessen ...

1 Inledning

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur förskolan som verksamhet och hur förskollärarna arbetar med inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd, samt vilka strategier som används för att skapa en inkluderande miljö i förskolan. Anledningen till ämnesvalet grundar sig främst i det egna intresset i ämesområdet specialpedagogik, och ämnet kring inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Barnens utveckling sker i högsta grad i förskoleåldern, därför är det viktigt för en specialpedagog att ha kunskaper om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Skolverket, 2016). Till vår framtida profession som beteendevetare med inriktningen pedagogik anser vi att dessa kunskaper som framkommer i studien, kommer att vara till nytta i det framtida arbetslivet med arbetet av barn som är i behov av särskilt stöd på förskolor. Exempelvis är det av stor vikt att i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, vara medveten om de strategier som finns för inkludering för att därefter kunna se till de eventuella brister som kan finnas i strategierna och bemötandet. Det är även viktigt att bilda en förståelse kring arbetssätten för att kunna upptäcka behoven tidigt och stödja barn på rätt sätt, för att underlätta deras inlärning och främja deras välmående i förskolan. Valet av ämnet gjort på sådant sätt för att få en infallsvinkel över det framtida arbetssättet och vilka strategier som finns. Vi är medvetna om att praktik och teori är två skilda saker, och att vi inte endast kan utgå från teorin när det gäller arbetslivet, däremot ger det teoretiska en översikt över hur arbetsområdet ser ut. Genom utförandet av denna systematiska litteraturstudie, kommer vi förhoppningsvis att få grundläggande kunskap i ämnet specialpedagogik som vi kan ha användning av i vårt framtida yrkesliv. Genomförandet av denna systematiska litteraturstudie kan bidra till att förtydliga de bakomliggande faktorerna kring varför det finns olika arbetssätt i förskolan gällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Det kan bidra till en ökad förståelse av den kunskap som saknas kring vilka strategier som finns för att förskolan och förskollärare kan arbeta med inkludering av barn in behov av särskilt stöd.

För att barnen ska få en grund till det livslånga lärandet, bör de redan från tidig ålder erhålla rätt utbildning och stöd, eftersom förskolan är det första steget i barnets utbildning (Skolinspektionen, 2016). Vidare har Skolinspektionen (2016) i deras kvalitetsgranskning klargjort att det inte är garanterat att barnen förs mot de mål som ger dem bästa möjliga utveckling. Det råder otydligheter gällande förskollärarens pedagogiska arbetssätt och ansvar för utbildningen. Det finns otydligheter kring hur förskolan som verksamhet och förskollärarna ska arbeta med inkludering med barn i behov av särskilt stöd. Detta kan på senare tid anses som

problematiskt. Det som har diskuterats och som har ansetts vara problematiskt är att förskollärarna och förskolecheferna uttrycker deras ansvar på olika sätt på grund av deras tolkning av styrdokumenten. I styrdokumenten står det att det är förskolechefens ansvar att förtydliga de regler och riktlinjer som anses vara oklara för förskollärare och specialpedagoger, men förskollärarna/specialpedagoger uppfattar dock att det stora ansvaret ligger hos dem. Det tyder på att förskollärarna och specialpedagoger är de som utformar förskolan (Skolinspektionen, 2016). Förskoleverksamheten grundar sig i olika styrdokument exempelvis läroplanen, skollagen och skolverket (Svenska Unescorådet, 2006). De otydligheter som framkommer mellan förskollärarna och specialpedagoger samt förskolechefen är på grund av den fria tolkningen av styrdokumenten (Linde, 2012). Emanuelsson (2008) menar att det kan leda till hinder i barnets utveckling att inte bli inkluderat, då barnen inte ges den uppmärksamhet som krävs för att uppmuntra den personliga utvecklingen i förskolan. Den inkluderande förskolan ska vara välplanerad för att underlätta för förskollärare och specialpedagoger vid bemötandet av alla barn.

Skolverket (2016) menar att läroplanen som är anpassad för förskolan ska tillämpasefter varje barns förutsättningar och individuella behov. För att alla förskolebarn i Sverige ska få en likvärdig inkluderande och stödjande miljö, har Sverige en skollag som förskolorna måste följa. Skollagen tar upp i kapitel 8, 9§ att förskolechefen ansvarar över att det finns det stöd och hjälp som barn i behov av särskilt stöd behöver (Riksdagen, Skollag 2010:800). För att stimulera förskolan till en inkluderande miljö lyfter skollagen fram i kapitel 9, 2§ att den sociala gemenskapen ska vara främjande för alla olika barn (Riksdagen, Skollag 2010:800). Skollagens riktlinjer vad gäller förskollärarnas ansvar för barns utveckling och lärande ska kontinuerligt följas upp, dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Genom att förskolans resurser anpassas till varje enskild förskola, tas det på sådant sätt hänsyn till barnen som är i behov av särskilt stöd. Förskolan ska vara föränderlig för att verksamheten ska kunna arbeta för alla barns förutsättningar och behov. Specialpedagogerna och förskollärarna i förskolan har ansvar över att jämlikhet, demokrati och gemenskap utvecklas i förskoleklassen (Skolverket, 2016).

1.1 Uppsatsens disposition

Uppsatsens disposition påbörjas med studiens syfte och frågeställningar. Sedan kommer en beskrivande forskningsöversikt över den tidigare forskningen som kartlägger studiens

problemområde och centrala begrepp. I förhållande till studiens syfte, frågeställningar och forskningsöversikt kommer det därefter en förklaring av studiens empiri. I detta avsnitt beskrivs det val av metod, informationssökning, datainsamling, inklusionskriterier, exklusionskriterier, genomförande och analys, validitet och reliabilitet samt generaliserbarhet som avslutas med etiska överväganden. Därefter beskrivs sammanställt resultat av 20 vetenskapliga studier utifrån två huvudkategorier och fyra olika underkategorier som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Sedan följer en resultatdiskussion som redogör för studiens resultat och en metoddiskussion som tar upp vilka fördelar och nackdelar det finns med valet av metod.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån resultat av tidigare forskning kunna undersöka de likheter och olikheter som den sammanställda forskningen redovisar för, när det gäller hur förskolan som verksamhet arbetar för att tillgodose inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Syftet kommer även att behandla vilka strategier som förskollärare väljer att använda sig av i anknytning till inkluderingen med barn i behov av särskilt stöd. För att kunna studera förskollärares strategier och förskolans arbete med inkludering, kommer vi att jämföra och bearbeta olika forskares synsätt. För att svara på syftet har följande frågeställningar formulerats:

1. Hur arbetar förskolan som verksamhet för att tillgodose inkludering av barn i behov av särskilt stöd?

2. Vad finns det för strategier i verksamheten som förskollärare väljer att arbeta med gällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd?

3 Forskningsöversikt

I detta avsnitt kommer forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar presenteras inom det valda ämnesområdet. Här definieras vad specialpedagogik är och hur specialpedagoger arbetar med barn i behov av särskilt stöd, samt definitionen av förskollärare. För att vidare kunna redogöra för hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i behov av

särskilt stöd, kommer begreppet barn i behov av särskilt stöd att förklaras. Vidare kommer begreppet inkludering, delaktighet, integrering och normalitetsbegreppet att presenteras.

Peg Lindstrand och Jane Brodin (2007) konstaterar att specialpedagogik är ett vetenskapligt område som grundar sig på olika kunskaper och teorier från olika vetenskapsgrenar såsom psykologi, pedagogik och sociologi. Lindstrand och Brodin (2007) menar att specialpedagogik anses som vanlig pedagogik, men är anpassad för individer som behöver extra stöd.Pedagoger i svensk förskola bör ta hänsyn till de grundläggande kunskaperna i specialpedagogik, för att inkluderingsprocessen i förskolan ska kunna utveckla förutsättningar för en gynnsam stimulering och lärande för barn samt förskolan som helhet. Specialpedagogik handlar om att ge specialundervisning till barn som behöver särskilt stöd (Lindstrand & Brodin, 2007). Ett annat sätt att definiera specialpedagogik är när den vanliga pedagogiken inte kan tillgodogöra undervisningen för barn som har svårigheter (Ahlberg, 2011). Specialpedagogik är även det som genererar en mer inkluderande utbildning genom att skapa ett rättvist utbildningssystem för alla barn, men samtidigt försöka anpassa utbildningen till barns olikheter (Ahlberg, 2011).

Specialpedagoger har specialpedagogiken som grund i sin utbildning. Specialpedagogens roll i förskolan är omfattande då yrkesgruppen fungerar som en förmedlare mellan förskollärarna och barnen. Specialpedagogens främsta roll är att underlätta för förskollärarna att tillgodogöra barnens behov (Renblad & Brodin, 2014). De ska se till att barn i behov av särskilt stöd får rätt stöd samtidigt som de arbetar med att vidareutveckla pedagogiken. Specialpedagoger ska få förskollärarna att erhålla bättre förståelse när det gäller barnens utveckling och behov samt arbeta på ett förebyggande sätt med att skapa en stimulerande miljö i förskolan (Renblad & Brodin, 2014). Specialpedagoger hamnar dock väldigt ofta som rådgivare till förskollärarna vilket beror på att förskollärarnas otillräckliga kunskaper om barn i behov av särskilt stöd inte räcker till för att göra uppföljningar och bedömningar av barnen (Renblad & Brodin, 2014). Författarna förtydligar även att en specialpedagog sköter samarbetet med myndigheter och barnens föräldrar som hjälper dem att framställa framtida handlingsplaner. Av den anledningen anser författarna att specialpedagoger har en viktig betydelse för förskolan och specifikt ansvar över barnen som är i behov av särskilt stöd.

Förskollärarens uppdrag är att organisera verksamheten utifrån läroplanens riktlinjer och att planera aktiviteter för att bibehålla det gemensamma intresset. Förskollärarna arbetar i

verksamheten med hänsyn till gruppens storlek för att kunna arbeta utifrån läroplanens riktlinjer (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015). Barn får bäst hjälp när barngruppen är mindre eftersom förskollärarna då får större möjlighet att kommunicera och utveckla relationer med barnen. Förskollärarna får därmed ökade chanser till att skapa tryggare miljö i gruppen och barnen är mer samarbetsvilliga i aktiviteter. Vid ökning av antal barn i förskolegruppen brister förskollärarnas uppmärksamhet på sådant sätt att de inte kan ge lika mycket av sin tid till barnen. Författarna menar att det behövs striktare och tydligare struktur i gruppen för att detta ska genomföras i en större grupp med förskolebarn (Pramling Samuelsson et al., 2015).

Förskollärarna har en stor betydelse för hur barn i behov av särskilt stöd blir inkluderande i förskolan. Begreppet barn i behov av särskilt stöd i förskolan kan förklaras med att barn behöver extra stöd och hjälp på grund av individuella koncentrations-, sociala eller språkliga svårigheter (Renblad & Brodin, 2014). Att vara delaktig i en gemensam lek och lyssna på de övriga i gruppen kan vara en av de svårigheter som barn behöver extra stöd med. Renblad och Brodin (2014) menar på att varje förskollärare har olika förutsättningar och syn på bemötandet av barns olikheter. Författarna påpekar att förskollärarna inte har de kunskaper som behövs för att bemöta läroplanens mål för att nå utveckling hos barnen som är i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att förskolan anställer specialpedagoger som kompletterar förskollärarna med sina kunskaper. Vidare belyser Lutz (2009) att trots behovet som finns av extra stöd, kan det inte genomföras av förskollärarna. Lutz (2009) menar att medvetenheten finns angående behovet men hindret ligger i avsaknaden av tid och resurser för att bemöta alla behov hos varje enskilt barn.

Nilholm (2006) definierar begreppet utifrån ett annat perspektiv där han menar att begreppet barn i behov av särskilt stöd inte ska anses av samhället som en homogen gruppering. Med homogen gruppering menar författaren att en förskola ska vara en förskola för alla, men att det finns intentioner som normaliserar. Han menar att förskolor strävar efter att ha en homogen barngrupp men på grund av att det finns olikheter bland barnen, kan det bli svårt för förskollärarna att hantera olikheterna. Det är olikheterna som finns hos barnen som inte anses vara en homogen gruppering i samhället. Konsekvensen av detta menar Nilholm (2006) blir kategoriseringar och placeringar av barnen. Lutz (2006) menar i sin forskning att normalitetsbegreppet fastställs i den miljö som barnet befinner sig i. Normaliseringen är en del av samhället och genom användning av normaliseringen i förskoleverksamheter ges barn

möjligheten att lära sig att samverka med andra individer i sociala situationer. De normer som framträder i en viss situation mellan olika individer är de som avgör vad som är det normala i det sammanhanget. Lutz (2006) menar att normens makt i samhället har ett inflytande över vad som anses som normalt och vad som är accepterat. I förskolans verksamhet är förskollärarna de som har makten över barnen, de styr gruppen utifrån normerna.

Den hjälp och stöd som ett barn är i behov av kan vara temporära och bör anses som föränderliga med barnens utveckling. Det är viktigt att förskollärare i förskolan har kunskapen om att alla barn har olika förutsättningar och kommer från olika miljöer (Nilholm, 2006). Författaren menar att barnens olikheter tas i uttryck på olika sätt som kan ses som dilemman för arbetet med barnen som är i behov av särskilt stöd. Författaren menar på att det finns tre dilemman, där den första är frågan om kategoriseringar av barnen ska ske, eller om varje barn ska bemötas som den enskilde individen. Andra dilemmat handlar om barnens olikheter och ifall de ska ses som tillgångar och om så är fallet hur ska dessa olikheter värderas. Han menar att det andra dilemmat skapas först när det blir en efterfrågan på vilka olikheter som föredras framför andra. Slutligen menar författaren att det finns ett tredje dilemma med att vara ett barn med olikheter, där problemet grundar sig i hur barnets ska kompenseras för att barnet är i behov av särskilt stöd. Författaren hävdar att dessa dilemman endast kan lösas tillfälligt, då det är ett återkommande problem. Det är den pedagogiska verksamhetens ansvar att ta hänsyn till elevernas olikheter och anpassa inlärningen och utbildningen till deras behov som utgör ett kännetecken för inkludering (Nilholm, 2006). Inkludering som begrepp handlar om förskolan som ska skapa möjligheter för alla barn utan några undantag (Nilholm, 2006). Barn som har svårigheter ska inkluderas i det ordinarie förskolegruppen. Inkluderingen handlar även om förskolans funktion som helhet och i vilken grad olika förskolor ska arbeta för att medföra en gemenskap (Nilholm, 2006). Strävan efter inkludering visar på hur pedagoger ska uppmuntra och ge alla barn stimulans på ett professionellt sätt som leder till målet om gemensamhetsskapande. Nilholm (2006) menar att förskolans inkluderingsarbete kan ses som en kompensation för den delaktighet i samhället som barnet inkluderas till. Delaktighet beror på barnets deltagande som handlar om lek och engagemang i en stödjande förskolemiljö (Melin, 2013). När barnen känner sig delaktiga, påverkar det barnens lärande och utveckling på ett positiv sätt. I förskolan är barn som mest delaktiga när de får möjligheten att utforska och engagera sig i aktiviteter som de inte ännu behärskar, eftersom på det sättet utvecklas barnen (Melin, 2013).

4 Metod

Under rubriken metod presenteras denna studiens metodval och design samt efterföljande processer. Detta avsnitt börjar med en förklaring kring val av metod, informationssökning, datainsamling, inklusionskriterier, exklusionskriterier, genomförande och analys. Därefter beskrivs studiens validitet och reliabilitet samt generaliserbarhet som sedan avslutas med etiska överväganden.

4.1 Val av metod

Som metod för denna uppsats och för att besvara frågeställningarna valdes en systematisk litteraturstudie till genomförandet. En systematisk litteraturstudie har valts av intresse för forskningsområdet utifrån våra förkunskaper. Vetskapen finns om att området är väl studerat och den befintliga forskningen gör det möjligt att vår frågeställning blir besvarad på ett mer djupgående sätt. Följaktligen kan en bättre generalisering av forskningen göras, jämfört med kvalitativa intervjuer som endast besvaras av ett antal respondenter (Alan Bryman, 2011).

Denna studie har utgått från Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013) beskrivning av genomförandet av en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av Brymans (2011) definition av hur en systematisk litteraturstudie genomförs. Den systematiska litteraturstudien ger en ny översikt över den befintliga forskningen inom ämnet specialpedagogik. Enligt Bryman (2011) är en systematisk litteraturstudie genom sekundärdata en forskningsmetod som ger granskaren möjligheten att bearbeta data och hitta nya tolkningar av den befintliga forskningen. Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) definierar en systematisk litteraturstudie som en metod där genomförandets syfte är att uppnå en syntes av tidigare genomförda empiriska undersökningar. Den tidigare forskningen ska vara aktuell inom det valda ämnesområdet i syfte med att det ska leda till flera nya ledande principer inom utbildning och vara till grund för nya forskningsstudier (Eriksson Barajas et al., 2013; Forsberg & Wengström, 2013; Bryman, 2011). Den främsta anledningen till valet av en systematisk litteraturstudie som metod är för det ansågs passande för det valda ämnesområdet. Den systematiska litteraturstudien inkluderar både kvantitativa och kvalitativa studier som undersöker förskolans samt förskollärares arbete och strategier. Trots den breda forskningen

inom ämnet specialpedagogik, anser vi att det inte finns tillräckligt med specifik forskning som berör studiens syfte och frågeställningar. Genom att jämföra och analysera tidigare forskning kritiskt fastställs den aktuella forskningen inom området. Likheter och skillnader förtydligar den sammanställda forskningens resultat av förskoleverksamhetens samt förskollärares arbete och strategier.

4.2 Informationssökning

Kartläggningen av forskningsområdets relevans, tillgänglighet och omfattning gjordes genom Eriksson Barajas et al., (2013) sökstrategi som gav oss en helhetsbild av forskningsområdet. En sökstrategi förklarar hur studiens författare har gått tillväga för att nå den vetenskapliga publiceringen. Utifrån studiens frågeställningar och syfte har det använts specifika sökbegrepp och ordkombinationer för att hitta den mest relevanta forskningen för det valda ämnet i olika databaser. För att urskilja den mest likvärdiga forskningen under datainsamlingen behövs urvalskriterier (Eriksson Barajas et al., 2013). Urvalskriterierna som författarna till studien utgår ifrån är inklusions- och exklusionskriterier, dessa kriterier används för att kunna avgöra vilka vetenskapliga artiklar som ska ingå och inte ingå i studien.

Det huvudsakliga inklusionskriteriet för denna studie är att undvika begränsningar när det gäller språk, detta för att undvika bias vilket betyder snedvridning och inkludera alla sökningar från webbsidor. För att undvika ytterligare snedvridningar, bör en så kallad “grå litteratur” inkluderas för att all forskning ska vara tillgänglig. Ännu en inklusionskriterie för denna studie är att artiklarna ska vara tillgängliga i fulltext och studierna ska ta upp aktuella och relevanta frågor som berör studiens syfte, som är att undersöka hur förskolan verksamhet arbetar och vilka strategier förskollärare använder sig av vid inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Artiklarna skall vara publicerade som forskningspublikationer; avhandlingar, forskningsrapporteroch vetenskapliga artiklar. Flera databaser, inklusive mindre kända databaser som exempelvis MUEP ska inkluderas. Artiklarna ska även vara granskade i Peer Review vilket innebär att artiklarna är vetenskaplig granskade (Eriksson Barajas et al., 2013). Vetenskapliga artiklarna ska främst vara max elva år gamla, från 2006 till 2017 för att nå ny och relevant forskning då studiens ämnesområde är grundad på skolverkets läroplan för förskolan (Lpfö, 98). Syftet med begränsningen av artiklarnas publicerings år är även för att öka möjligheten till att endast inkludera den senaste forskningen. En geografisk begräsning har

gjorts när det gäller de vetenskapliga artiklarna, då inkluderingsprocessen i förskolan utgår från Sveriges styrdokument och lagar. Därtill har en vetenskaplig artikel inkluderats som inte är relaterad med Sveriges styrdokument och lagar, artikeln är skriven i Singapore av Yang och Rusli (2012), men är relevant för studiens innehåll.

Studier som endast berör ämnet om barn i behov av särskilt stöd i grundskolan och studier som är publicerade tidigare än år 2006 exkluderas. Utöver detta exkluderas artiklar som inte utgår från svensk förskola, lagar och styrdokument, förutom en artikel skriven av Yang & Rusli (2012) eftersom den ansågs vara mycket relevant för studien. Vetenskapliga artiklar som saknade relevans för syftet och fanns endast i förkortad version, exkluderas, samt artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext elektroniskt på databaserna exkluderas, då detta bedömdes vara en praktisk och ekonomisk förutsättning (Eriksson Barajas et al., 2013). Valet av studiens exklusionskriterier genomfördes i syfte att nå de mest relevanta artiklarna för vår studie och för att kunna sålla bort de artiklar som inte besvarar studiens syfte och frågeställningar.

Urval av de insamlade vetenskapliga artiklar för denna studie och sökstrategi presenteras i tabell 1 och 2 (Se bilaga 1 & bilaga 2). Första steget i studiens sökning genomfördes utifrån Eriksson Barajas et al., (2013) modell som innebär att skriva ner alla studiens sökningar i tabell 1 (Se bilaga 1), vilket är ett så kallat protokoll med noteringar. Protokollet används för att kunna välja ut vilka artiklar som kan knytas an till studiens frågeställning och vilka som är lämpliga för studiens undersökning, efter läsning av rubriker av de hittade artiklarna som beskrivs i urval 1 (Se bilaga 1). Sedan i urval två har läsning av abstract-delen gjorts för att ytterligare göra ett urval av artiklarna som endast stämmer med studiens frågeställningar, avgränsningar och kvalitetskriterierna (Eriksson Barajas et al., 2013). Vidare i studiens sökning utförs en andra protokoll som är en mer fördjupad sökning av artiklarna som skrivs i tabell 2 (Se bilaga 2). Här skrivs det ner artikelförfattare, syfte, metod, resultat och en bedömning av artikelns relevans för denna studiens frågeställning och valda syfte. Kvalitetsbedömningen för de kvalitativa och kvantitativa artiklarna som har valts har gjorts genom granskningsmallar (Se bilaga 3) av Eriksson Barajas et al. (2013) för att värdera de 20 artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Författarna har beskrivit frågeställningarna i text och punktform, som sedan har tolkats och utifrån de har sedan de sju frågeställningarna utformats. Utifrån Eriksson Barajas et al. (2013) förklarande process kring kvalitetsgranskningen, har följande frågeställningar utformats:

2. Är studiens design aktuell för frågeställningarna och syftet? 3. Har studien redogjort för urvalet?

4. Är mätinstrumenten tillförlitliga? 5. Har forskarna skrivit analysmetoden? 6. Är studiens syfte besvarad?

7. Har forskarna rimliga slutsatser och förklaringar utifrån studiens resultat?

Artikel nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Poäng 5 7 7 4 4 5 7 5 5 7 7 6 7 7 4 7 5 4 6 4

(Bilaga 3, kvalitetsbedömning)

Värderingen av kvaliteten bedömdes som låg, medel eller hög. Vetenskapliga artiklar som bedömdes som låg kvalité har exkluderats i denna studie, då en systematisk litteraturstudie bör endast inkludera artiklar som har medel- eller hög kvalitetsnivå (Eriksson Barajas et al., 2013). De sju frågeställningarna besvarades med ja och nej, där varje ja vid varje frågeställning gav en poäng. De totala poängen som har sammanställts för varje studie har utformats av studiens författare i syfte att förtydliga kvalitetsbedömningen av artiklarna. Bedömningen av de totala poängen uppskattades genom att bedöma att hög kvalitet innebar att en studie fick poäng mellan 6–7, medelkvalitet mellan 4–5 poäng och låg kvalitet innebar 0–3 poäng. Av de 20 insamlade vetenskapliga artiklar, har elva artiklar värderats uppnå kraven för hög kvalitet och nio värderades som ha medel kvalitet (Se bilaga 3). Fyra studier exkluderades på grund av de bedömdes ha låg kvalitet då det fanns brister i det vetenskapliga upplägget som exempelvis otydligt syfte och saknad motivering för hur studien genomfördes (Eriksson Barajas et al., 2013). Bakomliggande orsaken till varför artiklarna har olika kvalitet kan bero på exempelvis artiklarnas tillvägagångssätt av metod delen, då vissa har beskrivit metod delen på tydligt sätt medan andra har endast förklarat kortfattat. Artiklar som förklarar tillvägagångssättet kortfattat av metod delen, kan skapa osäkerhet hos läsaren eftersom läsaren inte får lika stor chans att undersöka orsaken bakom forskarnas slutliga resultat (Eriksson Barajas et al., 2013). Artiklar som förklarar på tydligt sätt, skapar en bra grund för vidare analyser och tolkningar. Däremot kan en sådan kvalitetsgradering av vetenskapliga artiklar ge en chans till skapandet av en bättre och högre kvalitet på studiens innehåll (Eriksson Barajas et al., 2013).

Bedömningen om de vetenskapliga artiklarna är kvalitativa eller kvantitativa har värderats utifrån tabell 4.1 i Eriksson Barajas et al. (2013, s. 60) som beskriver skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. En kvalitativ forskningsansats förklarar fenomenet djupgående och beskriver frågor som handlar om; vad och varför händelser sker. Den kvalitativa forskningsansatsen beskriver även olika slags tolkningar av texter exempelvis, intervjuer med fokusgrupper. I kvalitativa intervjuer är forskaren mer intresserad av upplevelser, åsikter, attityder och känslor, vilket leder till att forskaren får mer djupgående information från respondenterna. I jämförelse med den kvantitativa forskningsansatsen som istället handlar om resultat i form av siffror och tar upp frågor som berör; hur förekommande och när händelser sker. Den kvantitativa forskningen besvarar frågor som har svar på utbildning, kön, ålder och andra möjliga faktorer som går att räkna på (Eriksson Barajas et al., 2013).

4.3 Datainsamling

Utifrån våra inklusionskriterier, sökstrategier och frågeställningar har problemområdet avgränsats och använts som utgångspunkt vid litteratursökningen. Därefter har sökningen påbörjats i form av sökord och ordkombinationer som kan utföras manuellt- eller genom databassökningar. Manuell sökning kan verkställas genom att hitta en intressant vetenskaplig artikel som rör studiens ämnesområde och studera artikelns referenslista, då detta kan leda till andra artiklar som berör ämnesområdet (Eriksson Barajas et al., 2013). Ytterligare ett sätt att finna forskning är att läsa den valda artikelns innehållsförteckning. Vid en databassökning används relevanta sökord som är enstaka ord eller ordkombinationer i olika databaser som behandlar studiens ämnesområde (Eriksson Barajas et al., 2013). Med stöd av databasernas booleska operatorer kan man kombinera flera sökord. Genom att skriva NOT, AND och OR i sökrutan kan ytterligare sökträffar erhållas. Operatorn NOT finner referenser som omfattar A men inte B vilket begränsar sökträffarna, då det ena ordet utesluts. Operatorerna AND och OR hittar referenser som består av både A och B, dock begränsar AND sökningen och visar smalare sökträffar, däremot visar OR bredare sökträffar (Eriksson Barajas et al., 2013).

Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom olika databaser för att få en överblick över hur forskningsläget ser ut i området, och ett bredare urval av artiklar. Databaser som har använts i denna studie är: Diva, SwePub, Örebro Universitet Primo, ERIC, SPSM och MUEP. I sökrutan har svenska och engelska sökord använts för att få tillgång till vetenskapliga artiklar. Exempel på sökord som har använts är följande; Inkludering, Specialpedagogik, Barns utveckling, Delaktighet i förskolan, Preschoolers AND Special support (Se bilaga 1). Sökperioden sträckte sig från 20/11–11/12–2017. Under sökningen i databaserna användes de bestämda inklusions-och exklusionskriterierna för att sortera bort artiklar där titlar och abstrakt inte motsvarade dessa.

4.4 Genomförande och analys

Analysen av de 20 artiklarnas resultat har utgått ifrån Eriksson Barajas et al. (2013) olika beskrivande steg. Denna analys valdes då den var relativt enkel att förstå och var relevant för studiens syfte. Eriksson Barajas et al. (2013) tar upp fem olika steg som beskriver hur innehållsanalysen av artiklarnas resultat ska utföras. Huvudpoängen med genomförandet av innehållsanalys utgår från en helhet till att skapa en ny helhet. Som första steg i innehållsanalysen ska artiklarna studeras upprepade gånger för att sedan kunna kategorisera artiklarna stegvis. Steg två handlar om att definiera relevanta meningsenheter som återspeglar artiklarnas innehåll. För att urskilja artiklarnas meningsenheter, har varje meningsenhet markerats med olika färger och med en siffra för att lättare kunna förflytta sig fram och tillbaka till ursprungsartikeln under analysprocessen. Steg tre är att koppla samman de olika meningsenheterna till skilda huvudkategorier. Steg fyra är att vara kritisk mot sina artiklar och ställa sig frågan om kategorierna kunde sammanfattas till ett eller flera olika teman. Sista steget är att diskutera och tolka artiklarnas resultat genom att sammanfatta och förklara huvudkategorierna i löpande text (Eriksson Barajas et al., 2013).

Artiklarnas meningsenheter och huvudkategorier antecknades i en tabell med två olika kolumner för att lättare kunna urskilja likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat (Se bilaga 4). Varje meningsenhet med likadan innebörd gavs en gemensam färg och siffra, exempelvis meningsenheter som handlar om delaktighet i förskolan har markerats med röd färg och numrerades med siffran ett. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades i sin helhet och endast relevanta meningsenheter valdes ut. Meningsenheterna har

citerats direkt från de ursprungliga artiklarna, genom korta utdrag ur texterna. Utifrån meningsenheterna har kodnings gjorts i syfte att återspegla det centrala budskapet i artiklarna. Under arbetsprocessen av innehållsanalysen hade vi vårt syfte i åtanke för att endast fokusera på att erhålla det som var betydelsefullt för denna studiens syfte. Meningsenheterna som har kodats, sammanfattades till huvudkategorier för att skapa en ny helhet. Analysen resulterade i totalt två huvudkategorier förskollärare och specialpedagoger samt förskolan, som underbyggs av två underkategorier var: strategier, barnens delaktighet, förskolans kvalitet samt utbildning och kompetens som blev underlaget till studiens resultat (Se bilaga 5).

Nedanstående bilaga är ett kort utdrag ur innehållsanalysprocessen i syfte att förtydliga hur genomförandet av kategoriseringarna av huvud-och under kategorierna har skapats (Se bilaga 5).

Artikel: Meningsbärande

enhet:

Kod: Huvudkategori: Underkategori:

Luttropp, A. (2011). Närhet: samspel och delaktighet i förskolan för barn med utvecklingsstörning. Stockholms Universitet. Stockholm

“I den fria leken är däremot det mesta

oförutsägbart och kräver initiativ från barnen. Barnet som tar sig in i leken behöver information om vad de andra barnen gör. “ Utmana barnet med måtta för att barnet själv ska ta egna beslut. Förskollärare och specialpedagoger. Strategier. Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom “Det dokumentära synliggörandet kan utgöra en Dokumentation av barnet. Förskollärare och specialpedagoger. Strategier.

förskolan som diskursiv praktik. Doctoral dissertation, Malmö högskola, Lärarutbildningen. grund för utveckling av pedagogiska processer och lärande. “

4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Vi anser att denna systematiska litteraturstudie har en god validitet och reliabilitet. En god validitet är enligt Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors (2013) att studien studerar det som är avsett och i denna studie är syftet att studera förskollärares strategier och förskolans arbete i anknytning till inkluderingen i svenska förskolor med barn i behov av särskilt stöd. För att en studie ska vara trovärdig är det viktigt att kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka studiens resultat under hela forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2014). När begreppet validitet behandlas i en undersökning då skiljs det på olika typer av validitet, extern och intern validitet. Den interna validiteten talar om vilken säkerhet slutsatsen kan dras av den en oberoende variabel som påverkar den beroende variabeln och att alla resultat inte kan förklaras av de bakomliggande variablerna (Bryman, 2011). När det gäller den interna validiteten i studiens fall så är den hög, eftersom resultatet som studien kom fram stämmer överens med hur det ser ut i förskolor i Sverige. Den externa validiteten handlar däremot om hur forskaren kan göra generaliseringar utifrån studiens resultat och huruvida forskaren kan hävda att resultaten som har framkommit även gäller i andra studier. I denna systematiska litteraturstudie är den externa validiteten låg, eftersom resultaten fortfarande kan se olika ut även om andra forskare använder sig av samma vetenskapliga artiklar som denna studie (Bryman, 2011). Eftersom denna systematiska litteraturstudie är gjord i form av sekundärdata kan det som tolkas av tidigare forskare utläsas på olika sätt, då det handlar om att tolka och analysera texter som redan är undersökt av andra forskare. Det som inte heller stärker studiens externa validitet är att samtliga artiklar är skrivna på engelska vilket kan leda till att risken för språkliga feltolkningar finns.

Studiens externa validitet skulle möjligtvis få ett annat resultat vid mer forskning kring ämnet och mer given tid (Bryman, 2011).

Reliabilitet innebär tillförlitligheten av studien, och att det som mäts sker på ett noggrant sätt för att undvika slumpmässiga fel som kan förekomma. Reliabiliteten är dessutom ämnat för det resultat studien kommer fram till ska kunna återges av andra forskare (Ekengren & Hinnfors, 2013). Vår studies reliabilitet anser vi är god eftersom litteraturöversikten som metod ger tillgång till all forskning som används, och kan på sådant sätt analyseras och återges. Även Kvale och Brinkmann (2014) instämmer med ovanstående författare, dessutom belyser de att begreppet reliabilitet är en av de mest huvudsakliga inom kvantitativ forskning.

En generaliserbarhet innebär att resultaten ska kunna omprövas och ge samma eller liknande resultat. Syftet med detta är att kunna dra allmänna slutsatser utifrån studien insamlade data (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi är medvetna om att en systematisk litteraturstudie inte kan generaliseras eftersom i studien görs egna tolkningar av de vetenskapliga artiklarnas innehåll. En anledning till varför det inte går att göra en generalisering av denna systematiska litteraturstudie är för att det inte går att tolka och förstå de olika artiklarnas innehåll på samma sätt av andra. Det är främst texter som är genomförda med en kvantitativ metod som kan anses vara generaliserbara. Kvalitativa resultat går däremot inte att generalisera på grund av att studiens resultat är baserad på fåtal deltagare för att få en mer djupgående insamlad data. Till skillnad från kvantitativa artiklar som baserar deras resultat på en större population vilket gör att en generalisering kan göras. Generaliserbarhetens huvudpoäng är att desto större population som studien kan jämföras med, desto bättre generalisering kan göras (Kvale & Brinkmann, 2014). Däremot kan denna studien uppnå överförbarhet vilket innebär att studiens resultat kan överföras till andra situationer. Varför vi anser att studien kan uppnå överförbarhet, är för att vi anser att studiens resultat och metod är tydligt beskrivet, samt att syfte och frågeställningar är besvarade. Detta skapar möjligheten att föra över det resultat som studien har visat till andra situationer eller studier. Därmed kan det vara möjligt att en generalisering kan göras av studiens resultat, då studien endast fokuserar på förskolor i Sverige och studiens övergripande resultat kan visa på de strategier och arbete som används i verksamheterna. Dock är detta inte säkert eftersom alla Sveriges förskolor inte är inkluderade i artiklarnas forskning, och artiklarna berör även forskning kring skolor.

4.6 Etiska överväganden

Vid systematiska litteraturstudier bör forskningen baseras på etiska överväganden när urval och introduktion av resultat genomförs (Eriksson Barajas et al., 2013). Det är viktigt att här välja studier som har godkännande av en etisk kommitté eller har exakta genomförda etiska överväganden. Genom att inkludera allt material i sitt studie skapas mer tillförlitliga etiska överväganden (Eriksson Barajas et al., 2013). I denna studie redovisas alla artiklar som vi beslutade skulle inkluderas i studien och har även introducerats i analysprocessen utan att påverkas av våra egna åsikter. Friberg (2012) hävdar att forskaren bör ha ett kritiskt förhållningssätt under analysprocessen och inte försöka påverka resultatet med egna ståndpunkter. Studien blir oetiskt om forskarna presenterar endast artiklar som stöder egna åsikter och värderingar. Därför har alla artiklar i denna studie redovisats i analysprocessen och alla resultat presenterats.

5 Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 20 vetenskapliga artiklar. I studiens resultat framkom det två huvudkategorier: förskollärare och specialpedagoger samt förskolan där totalt fyra underkategorier har utformats: strategier, barnens delaktighet, förskolans kvalitet och utbildning samt kompetens. De artiklar som efter urval två har bedömts som relevanta för att uppnå studiens syfte, finns redovisade i bilaga 2. De olika kategorierna består av olika typer av resultat som har utgått ifrån studiens frågeställningar som är följande: Hur arbetar förskolan som verksamhet för att tillgodose inkludering av barn i behov av särskilt stöd? Vad finns det för strategier i verksamheten som gör att förskollärare kan arbeta med inkludering?

Avslutningsvis kommer det att redovisas en sammanfattning som avrundar denna studiens resultat. Nedanstående tabell (Se bilaga 4) presenteras i syfte att visa på tydligare sätt artiklarnas innebörd och pålitligheten utifrån studiens innehållsanalys.

(Bilaga 4: Innehållsanalysens meningsbärande enheter)

Huvudkategori: Underkategori:

Barnens delaktighet

Förskolan Förskolans kvalitet

Utbildning och kompetens

5.1 Förskollärare och specialpedagoger

I detta avsnitt kommer det att redogöras för de utvalda artiklarnas resultat, för att kunna synliggöra för de strategier som olika yrkesgrupper använder sig av vid arbete med inkludering av barn som är i behov av särskilt stöd utifrån frågeställningen: Vad finns det för strategier i verksamheten som förskollärare väljer att arbeta med gällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd? Denna huvudkategori har delats in i två olika underkategorier där den första (5.1.1) redogör för förskollärarnas strategier medan avsnitt två (5.1.2) analyserar barnens delaktighet i förskolan och varför det är viktigt att förskollärarna ser till att barnen är delaktiga. De valda underkategorierna har framträtt under identifiering av likheter och skillnader som artiklarnas resultat har visat.

5.1.1 Strategier

I underkategorin strategier har det framkommit att det finns olika strategier som främjar inkludering av barn i behov av särskilt stöd (Jonsson, 2013; Lillqvist & Granlund, 2010; Lindqvist, 2013; Nilholm & Alm, 2010; Palla, 2011; Yang & Rusli, 2012). Resultatet visar på olika strategier med samma mål och syfte, där inkluderingen och delaktigheten av barn i behov av särskilt stöd är i fokus. I studien är förskolans personal en benämning för två yrkesgrupper inom förskolans verksamhet, förskollärare och specialpedagoger. Personalen använder sig av strategier som en eller flera arbetsmetoder för att medvetet inkludera barnen som av det största skälet är exkluderade från gruppen, på grund av deras behov av extra stöd som kräver mer tid och resurser (Renblad & Brodin 2014). En lyckad inkluderingsprocess i förskolans verksamhet ska ha strukturerade arbetsmetoder genom att ha uppsikt över personalen med jämna mellanrum för att minska de egna tolkningarna som påverkar barnens läroprocess. Dessutom bör barnen

placeras på sådant sätt att det är mindre grupper och mer personal för att kunna nå den högsta utvecklingen av det pedagogiska och inkluderande arbetet (Lindqvist & Nilholm, 2013; Biamba,2016).

En annan strategi är när förskolläraren uppmuntrar barnen genom spontana interaktioner med varandra, med detta menas det att förskolläraren ska försöka på indirekt sätt socialisera barnen med varandra genom att skapa lekaktiviteter som gruppen tycker är intressant. Genom barnens interaktion skapas en bättre utveckling hos barnen, då de får möjligheten att skifta erfarenheter med varandra (Yang & Rusli, 2012). För att kunna arbeta med jämlika strategier på olika förskolor föredrar personalen gemensamma strukturerade läroplaner som hänvisar förskollärarna till den mest gynnande och inkluderande strategin för barnen (Jonsson, 2013). Den gemensamma läroplanen är till för den planerade verksamhetens strukturskapande i förskolan som möjliggör för personalen att göra planeringar som förbättrar förskolemiljön och ger barnet en uppfattning om dagens struktur (Luttropp, 2011; Yang & Rusli, 2012; Nilholm & Alm, 2010). Läroplanen ger förskolläraren direktiv genom sina riktlinjer som underlättar för barnen på sådant sätt att deras vardag ser likadan ut oavsett vem av förskollärarna som är på plats. En planering kan vara hur dokumentationen av barnet som är i behov av särskilt stöd ska hanteras och genomföras. I förskolor där dokumentation av barn sker, visar underlag på barnets utveckling under förskoleåren (Lillqvist & Granlund, 2010). Att arbeta med handlingsplaner i förskolan råder det fortfarande tvivel om, handlingsplanens ändamål är att stötta och stödja barnet i syfte att gynna utvecklingen och lärandet. Genom att föra en dokumentation över åtgärder som har gjorts, kan uppföljningar göras av personal och föräldrar (Renblad & Brodin, 2014). Problematiken med dokumentation av barnen sker oftast när personalen i förskolan ser att ett barn är i behov av särskilt stöd, men är odiagnostiserat. Det odiagnostiserade barnet gör det svår för personalen att förstå hur de ska gå tillväga, eftersom de har sett att barnet behöver mer stöd än de andra barnen i gruppen men inte har fått några direktiv av vad barnet konkret behöver för hjälpmedel (Lillqvist & Granlund, 2010). En diagnos på ett barn ger personalen en fördel som ger dem möjligheten att arbeta med sina resurser på ett planerat och strukturerat sätt då barnet med diagnos är avtalad att få hjälp och stöd i förskolan (Lillqvist & Granlund, 2010). Det negativa med dokumentationen är att specialpedagoger lägger mer fokus på att arbeta med barnet och prioriterar bort dokumenteringen, vilket resulterar i att specialpedagogers uppföljning av barnets utveckling inte blir lika aktuellt. Det påverkar barnets utveckling och situation då analysen uteblir med dokumentationen och viktiga detaljer missas (Lindqvist, 2013). Ytterligare ett resultat visar på att använda sig av dokumentation som strategi genom

observationer skapar en situation där barnen jämförs med varandra. Dokumentationen bekräftar normerna och att barnen ska vara på samma sätt vilket inte är positivt för den jämställda inkluderingen (Palla, 2011; Lindqvist, 2013).

Specialpedagogernas förhållande till sin profession kan ge en negativ konsekvens för det pedagogiska arbetet med barn i behov av särskilt stöd, på sådant sätt att arbetet lätt kan osynliggöras då det pedagogiska upplägget läggs mindre arbete åt som exempelvis handlar om dokumentation (Lindqvist, 2013). Detta påverkar analysen av barnens behov av särskilt stöd på sådant sätt att barnets utveckling dokumenteras mindre än vad som är behövligt i förskolan, eftersom specialpedagogerna fortsätter inrikta sig mot de enskilda barnens undervisning istället för dokumentationen (Lindqvist, 2013). Barnen dokumenteras mindre vilket bidrar till att undervisningen sätts i fokus, vilket sedan leder till att barnets situation i förskolan bleknar ut över hur barnet ligger till i förskolan (Lindqvist, 2013). Förskollärares brist på dokumentation kan vara för att förskolläraren använder sig av fel undervisningsstrategier, då de haft brist på uppmärksamhet kring barnet. Dessutom kan barnet bli påverkat om förskollärarna inte genomför åtgärder över barnets situation, då ansvaret ligger hos dem att barnet ska bli redo för skolstart (Nilholm & Alm, 2010). Ännu ett dilemma som har uppstått kring dokumentationen är att specialpedagogerna har fått intrycket av att förskollärarna är rädda för att bedöma barnen som är i behov av särskilt stöd. Att blunda för svårigheterna som finns i förskolan bland barnen anses hindra barnen till att få rätt stöd och ur förutsättningarna få bästa möjliga utveckling (Renblad & Brodin, 2014)

En ytterligare strategi som har framkommit i resultaten handlar om hur förskolläraren ska förhålla sig till barnet genom att använda sig av osynlig styrning (Palla, 2011). Den osynliga styrningen innebär att barnet tror att de utför handlingar av fri vilja men i själva verket gör barnet det som förskolläraren har som avsikt. Det är genom denna styrning som barnen inkluderar sig själva utan att de är medvetna om det. Detta ökar dessutom barnets trivsel och välmående vid användning av den osynliga strategin (Palla, 2011). Att ha en osynlig men kontrollerad styrning har visat sig är en strategi som ger barnen möjligheten att själva få känna att de bidrar till inkludering. Genom att barnen själva får känna att de aktivt får ta egna beslut över exempelvis vem de ska leka med i förskolan, ökar barnens välmående och trivsel (Palla, 2011; Luttropp, 2011). Barnets beslut är från början grundat i en förskollärares styrning, där barnet styrs att leka med ett barn som inte är inkluderat i gruppen på grund av barnets behov av särskilt stöd. En sådan strategi gynnar lärare och barn, och kan stärka relationerna genom

anpassning av instruktioner till barnens individuella behov. Förskollärarna ska utifrån den goda relationen vara förebilder för barnen som ska uppmärksamma barnens positiva sidor (Palla, 2011; Luttropp, 2011; Nilholm & Alm, 2010).

5.1.2 Barnens delaktighet

I underkategorin barnens delaktighet har det framkommit att det är viktigt att barnen samspelar med andra för att känna sig delaktiga eftersom barns engagemang att samspela med andra påverkar deras utveckling (Luttropp, 2011; Ärlemalm-Hagser, 2012). Barn i behov av särskilt stöd anses vara mer delaktiga i strukturerade lekaktiviteter än ostrukturerade lekaktiviteter (Luttropp, 2011). I strukturerade lekaktiviteter ställs barnet mot mer press och högre krav i samspelssituationer som driver igenom ett eget initiativ. De ostrukturerade lekaktiviteterna är mer krävande då barnet inte kan leka på samma sätt på grund av att det inte finns någon styrning av förskolläraren, vilket barn som är i behov av särskilt stöd i de flesta fall har svårt att genomföra själva (Luttropp, 2011). Barnets större utrymme som ges under ostrukturerade aktiviteter, leder till förvirring när det gäller delaktighet i gruppen. Förvirringen uppstår när barnet inte får några direktiv från förskolläraren då barnet inte vet på vilket sätt de ska inkludera sig i leken. När en lekaktivitet är strukturerad, minskar det förvirringen hos barnen eftersom då vet de hur leken går till och med vem de ska leka. Detta gör att barnen blir mer delaktiga eftersom de på sådant sätt inkluderas. Barnet blir även mer förstådd i en strukturerad lekaktivitet (Luttropp, 2011).

Kommunikationen mellan barnen och förskollärarna är en ytterligare viktig faktor som bidrar till att barnens aktörskap och delaktighet ökar (Jonsson, 2016). Barnets aktörskap görs till följd av att barnet yttrar sig om sina tankar och idéer samt genom att bjuda in ett annat barn att delta i idéerna. När barnet låter någon annan inkluderas i sina idéer, gör det att barnet vågar socialisera sig mer och vara mer delaktiga med andra barn i diverse lekaktiviteter (Jonsson, 2016). Förskollärarna ska vara aktiva i både tal och handling men när det gäller enbart handlingar ska förskollärarna vara passiva, nämligen med hjälp av att ge barnen större inflytande att uttrycka sig själva fysiskt. När det gäller tal då bör förskollärarna vara aktiva genom att de kommunicerar med tal och visa intresse samt förstå hur barnen tänker i olika situationer (Jonsson, 2016). Pedagoger bör finnas som stöd för att barn i behov av särskilt stöd ska nå det självständiga valet till delaktighet (Luttropp, 2011; Jonsson, 2016). Pedagogen ska

med detta stöd utmana barnet, men samtidigt bör det finnas utrymme för barnet att själv få utföra handlingar i en strukturerad lekaktivitet utan att bli påverkad av pedagogens stöd (Luttropp, 2011; Ärlemalm- Hagser, 2012). Barns delaktighet träder fram när barn uttrycker sina tankar och idéer, samt när förskollärarna ger barnen tillträde att aktivt ta del av aktiviteterna och ser till att barnen blir hörda (Ärlemalm-Hagser, 2012; Biamba, 2016).

Det har även visat sig att barnens delaktighet är beroende av förskoleverksamhetens kvalitet då detta även har en stor påverkan på pedagogers engagemang och arbetssätt (Luttropp, 2011). Pedagogerna har ett ansvar att begränsa och anpassa aktiviteterna utifrån barnens utvecklingsnivå och här gäller det att pedagogerna har bred syn och är lyhörda mot hela barngruppen och inte endast mot de barnen i behov av särskilt stöd (Luttropp, 2011; Biamba, 2016). Förskollärarens inblandning i delaktigheten av barnen är inte alltid i positiv bemärkelse, då detta kan vara ett moment som istället stoppar upp barnens gemensamma delaktighet. Förskollärarna finns där för barnen som stöd till att uppmärksamma samt överväga barnets intresse till en rimlig nivå. Eftersom barnet inkluderas bäst när de samspelar med varandra leder detta till att båda parterna inkluderas och är delaktiga utan att de är medvetna om det (Palla, 2011). Pedagogiska relationerna blir den viktiga faktorn, att relationen mellan barn och förskollärare ska vara en trygghet där delaktighet kan skapas för att undvika utsatthet bland barnen (Persson, 2012). Mindre grupper av barn är en viktig faktor som stödjer de goda relationerna dessutom är det viktigt med personal som är utbildad och kompetent. Förskollärarna anser att arbetet med att inkludera alla barn gällande delaktighet i förskolan, blir bättre utifrån läroplanens intentioner men med mindre antal i gruppen (Jonsson, 2013; Biamba, 2016). I en grupp där mindre än 10% av barnen är i behov av särskilt stöd och är jämt fördelade i förskolan bör det inte vara några problem när det gäller resurser kring barnens behov (Persson, 2012). I de fall då procenten ökar blir det dock ett hinder för lärandet hos barnen, då anpassningen till barnen som är i behov av särskilt stöd ökas, leder till att den ordinarie förskolegruppens utveckling och lärande som utgår från läroplanen hamnar efter och barnen blir inte på det sätt delaktiga (Persson, 2012). För att förskolan som verksamhet ska kunna bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva, bör förskolläraren utgå ifrån läroplanen, barnens erfarenheter-, behov och åsikter. Det är genom delaktighet som förskollärarna kan påverka hur miljön och lekaktiviteter för barnet utformas (Persson, 2012; Jonsson, 2016).

5.2 Förskolan

I detta avsnitt avser innehållsanalysen att redovisa för hur förskolan som verksamhet arbetar med inkludering av barn i behov av särskilt stöd: Hur arbetar förskolan som verksamhet för att tillgodose inkludering av barn i behov av särskilt stöd? Denna huvudkategori har delats in i två olika underkategorier där den första underkategorin (5.2.1) handlar om hur förskolans kvalitet kan påverka en inkluderande verksamhet. I den andra underkategorin (5.2.2) har det analyserats och redogjorts för utbildning och kompetens samt fördelarna med att förskolan anställer personal med rätt förutsättningar.

5.2.1 Förskolans kvalitet

I underkategori förskolans kvalitet framförs det hur kvalitet kan påverka förskolan som en inkluderande verksamhet (Lundqvist, Westling Allodi & Siljehag, 2015; Renblad & Brodin, 2012; Ärlemalm-Hagser, 2012; Persson, 2012). Förskolans kvalitet innebär att förskolor bör identifieras utifrån kvalitet där förskolor med låg kvalitet ska ha fokus på att utvecklas genom jämn resursfördelning för att tillgodose barn i behov av särskilt stöd (Lundqvist, Westling Allodi & Siljehag, 2015). Med jämn resursfördelning menas det att förskolan fördelar deras resurser utifrån deras barnsammansättning. En förskola med god kvalitet ökar barnens välbefinnande och har även inverkan på barnens kommande skolgång (Renblad & Brodin, 2012). Förskollärares utbildning och kompetens är en betydande faktor för kvaliteten på förskolans verksamhet som bör ge en höjning på förskolans kvalitet (Renblad & Brodin, 2012; Lundqvist, Allodi & Siljehag, 2015). Dock kan det vara svårt att höja kvaliteten på förskolor genom förskollärares utbildning och kompetens, av den orsaken att de utbildade förskollärares erfarenheter, förhållningssätt och rådande barnsyn är avgörande för om kvaliteten på förskolan höjs. En betydande faktor för bristande kvalitet på förskolor är den bristfälliga kompetensen hos anställd outbildad personal som arbetar som resurspersoner för att kunna fokusera på barnen i behov av särskilt stöd. Kvaliteten på förskolan påverkar barnens utveckling. En förskola med hög kvalitet bemöter barnen på ett naturligt sätt utan att vidta några åtgärder (Renblad & Brodin, 2012; Lundqvist, Allodi & Siljehag, 2015). En förskola av hög kvalitet har goda pedagogiska relationer som grundar sig i faktorer som personalens utbildning, personaltätheten, den fysiska miljön och barngruppernas storlekar (Persson, 2012).

Den pedagogiska kompetensen hos förskollärare anses vara det som frånskiljer verksamheter med hög kvalitet och låg kvalitet (Persson, 2012). Personalen i förskolan bör använda sig av tre ytterligare begrepp vid dokumentering av barn i behov av särskilt stöd, som måttliga behov, höga behov och mycket höga behov. Dessa begrepp skulle bidra till en ökad medvetenhet och planering inför barnets framtid i förskolan. Dessutom ses detta som ett sätt att kunna uppmärksamma barnets starka sidor och framhäva dem genom att fokus läggs där (Lundqvist, Allodi & Siljehag, 2015). En förskola med hög kvalitet kan även bottna i att förskollärarna använder sig av ett lyssnade arbetssätt som innebär att barnens tankar, känslor och idéer inkluderas. Genom det lyssnande arbetssättet ges möjligheterna till öppenhet bland barnen där demokrati och respekt influeras i förskola som leder till delaktighet (Ärlemalm-Hagser, 2012). Förskolans kvalitet är viktigt för processkvaliteter som exempelvis pedagogiska relationer och strukturkvalitet, nämligen personalens utbildning och kompetens (Persson, 2012). Ju bättre pedagogisk kompetens, desto klarare blir förskolans utveckling av goda pedagogiska relationer (Persson, 2012). Förskolans kvalitet är en del av den information som ges om hur förskolledningen ansvarar för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. När det även saknas instruktioner i styrdokumenten om tillvägagångssättet för hur kvaliteten, läroprocesser och inkluderingen ska utföras, ger detta även utrymme för fri tolkning (Renblad & Brodin, 2012). Detta leder till olika variationer av förskolor där verksamheten bedrivs på olika sätt vilket inte stämmer överens om vad det står. Alla verksamheter ska vara likvärdiga vilket leder till att konsekvensen blir skilda förskolor runt om i landet med olika kvaliteter (Renblad & Brodin, 2012).

5.2.2 Utbildning och kompetens

I underkategorin utbildning och kompetens framkom det att förskolan bör anställa personal med rätt förutsättningar för att främja barnens utveckling och lärande (Lindqvist & Nilholm, 2013; Renblad & Brodin, 2012; Lindqvist, 2011; Persson, 2012). Det krävs stor potential för att förskolan ska kunna vara socialt balanserad men samtidigt krävs det en medvetenhet av den pedagogik som ska utföras i förskolan (Persson, 2012; Lindqvist & Nilholm, 2013). De förutsättningar som förskoleverksamheten behöver anamma är först och främst att anställa personal med rätt utbildning, för att göra inkluderingen möjlig (Persson, 2012; Lindqvist & Nilholm, 2013). Genom att förskolan anställer utbildad personal kan barnen redan från tidig

ålder få rätt stöd och lärande. Det är då barnen lär sig att vara kreativa och aktiva tillsammans med andra barn. Med utbildad personal menas det att förskolan ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens genom att anställa specialpedagoger och förskollärare. Av den orsaken att specialpedagogerna och förskollärarna anses ha störst inverkan på barnen under deras tidiga uppväxt (Persson, 2012; Lindqvist & Nilholm, 2013). Det är även viktigt att förskolan anställer personal med rätt kompetens och inte endast utbildad personal (Renblad & Brodin, 2014; Lundqvist, Allodi & Siljehag, 2015). Genom att förskolecheferna anställer personal med rätt kompetens och utbildning, kan barnen i förskolan känna sig trygga, bekräftade och inkluderande (Renblad & Brodin, 2014). Specialpedagoger fokuserar på att medverka i förebyggande arbete och framhäva sina förmågor med att vara en samtalspartner för att främja inkludering (von Ahlefeld Nisser, 2014). Eftersom deras arbetsuppgift är att dokumentera, bedöma, komplettera utvärderingar och hjälpa till gällande organisationsutveckling i förskolan (Lindqvist, 2011; Lindqvist & Nilholm, 2013; Persson, 2012).

Problematiken med att förskolan inte anställer rätt personal är att barnen inte får rätt stöd, då majoriteten av förskolorna i Sverige fokuserar på diagnostik på barnen istället för kompetensen. Förskollärarnas utbildning, kompetens och kunnande har stor betydelse för de pedagogiska relationerna mellan förskollärare/specialpedagog och barn (Lindqvist & Nilholm, 2013). Dock anses det att nya läroplanen kräver mer av förskolläraren på sådant sätt att de inte endast behöver rätt utbildning och kompetens, utan att även ha ett ökat ansvar att leda, utvärdera och även utveckla förskolan (Persson, 2012). Förskolepersonalen behöver däremot även stöd från styrdokumenten för att kunna utveckla ett medvetet pedagogiskt arbetssätt för de barnen som är i behov av särskilt stöd. Personalen behöver nämligen tid och resurser från ledningen för att kunna stimulera en god miljö och tydliggöra målsättningarna för att verksamheten som helhet ska kunna utvecklas. Därmed kan detta även göras genom att ledningen i förskolan låter förskolepersonalen ta del av de mål och vara en del av beslutsfattarna, där de kan vara med och diskutera och samverka för att skapa en bättre förskolemiljö (Renblad & Brodin, 2014).

5.3 Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis har resultatet av de 20 vetenskapliga artiklarna delats upp i två huvudkategorier förskollärare och specialpedagoger samt förskolan med fyra underkategorier strategier, barnens delaktighet, förskolans kvalitet, utbildning och kompetens.

I underkategorin strategier, har det övergripande resultatet visat att det finns flera olika strategier som förskollärare använder sig av, bland annat strukturerade arbetsmetoder, styrning som strategi och dokumentation av barnen som är i behov av särskilt stöd (Lindqvist & Nilholm, 2013; Lillqvist & Granlund, 2010; Renblad & Brodin, 2014; Palla, 2011). De strategierna används för att kunna lyckas med inkluderingsprocessen med barn i behov av särskilt stöd. Den strukturerade läroplanen utgör arbetsmetoderna genom att ge förskolläraren direktiv utifrån de riktlinjer som är utsedda för förskolan. Detta underlättar för barnen på sådant sätt att deras vardag ser likadan ut oavsett vem av förskollärarna som arbetar med barnet (Nilholm & Alm, 2010; Lindqvist & Nilholm, 2013; Biamba, 2016). Det är även viktigt att barnen har diagnos på sina svårigheter, för att det ger förskollärare möjligheten att arbeta på ett mer strukturerat arbetssätt (Lillqvist & Granlund, 2010). Det ger dessutom förskollärarna chansen att fördela sina resurser på ett rättvisare sätt som gynnar både förskollärarna och barnen. Dokumentering av barn i behov av särskilt stöd är ett sätt som underlättar för specialpedagogerna genom uppföljning av barnens utveckling i förskolan (Palla, 2011; Lindqvist, 2013). Sedan har resultatet visat att dokumentation som strategi även kan vara negativ, då specialpedagoger oftast vill arbeta direkt med barnet och prioriterar inte att dokumentera. Det ökar risken för att information saknas kring barnets utveckling då korrekt dokumentering inte har skett (Lindqvist, 2013; Renblad & Brodin, 2014). Detta blir ett hinder för uppföljningen av barnets utvecklingsprocess och specialpedagogernas fortsatta arbete. Istället för att arbeta med barnets svårigheter och utveckla det som barnet har svårt med så står processen stilla och arbetet med barnet upprepas istället för att vidta nya åtgärder (Lindqvist, 2013; Nilholm & Alm, 2010; Renblad & Brodin, 2014). En ytterligare strategi som har framkommit är att förskollärare använder sig av styrning, och med detta menas det att förskollärare styr över barnet genom en osynlig styrning (Palla, 2011).

I underkategorin barnens delaktighet har det sammanfattningsvis framkommit att det är viktigt när barnen får känna sig delaktiga, eftersom detta påverkar deras utveckling och lärande (Luttorp, 2011; Ärlemalm-Hagser, 2012). Det har också framkommit att barnens delaktighet är beroende av strukturerade eller ostrukturerade lekaktiviteter. Barn känner sig mer delaktiga när förskollärarna har strukturerade lekaktiviteter, för i de ostrukturerade lekaktiviteterna krävs det mer av barnet att ta egna beslut och initiativ vilket leder till förvirring hos barnet. Då det är mycket valfrihet i ostrukturerade lekaktiviteter (Luttropp, 2011). Det som gör att barnen känner