METODDISKUSSION

Studiens syfte har varit att genom en kvalitativ studie få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt hur och om lärare uppfattar att TAKK kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever. Studien har alltså utgått från hur lärare resonerar och beskriver sitt sätt att arbeta och även lärarnas egna erfarenheter har varit i fokus.

Metoden för datainsamlingen har varit en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts. Semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod gav mig som intervjuare möjlighet att ställa följdfrågor, vilket bidrog till att deltagarnas svar kunde riktas mot de forskningsfrågor som studien ska besvara. Valet av metod blev därför en styrka på så sätt att följdfrågor kunde anpassas utifrån vad deltagarna svarade på de redan givna frågorna i intervjuguiden, se bilaga 2. Enligt Bryman (2011) kan intervjuarens vana att intervjua påverka studiens utfall, då det krävs erfarenhet och mycket övning för att bli skicklig på att intervjua. Min brist på erfarenheter att intervjua skulle kunna ses som en svaghet i arbetet. Skolan som deltagande lärare arbetar på är en tidigare plats för uppsatsförfattarens verksamhetsförlagda utbildning och det har gett möjligheten att skapa en relation mellan parterna redan innan intervjuerna ägde rum. Bryman (2011) hävdar att intervjuprocessen kan underlättas om en tillitsfull relation finns mellan intervjuaren och deltagarna, eftersom det leder till en mer avslappnad och vänlig atmosfär där såväl intervjuaren som deltagarna känner sig bekväma i situationen. Tack vare tidigare relationer blev intervjuerna lättsamma och avslappande för båda parterna, vilket har lett till att urvalet som gjorts i studien följaktligen kan ses som en styrka. Intervjuerna genomfördes både digitalt och analogt. De digitala intervjuerna var via videosamtal och telefonsamtal och den analoga intervjun bestod av en träff i verkligheten. Den analoga intervjun var att föredra eftersom du som intervjuare då har möjlighet att se kroppsspråk och känna av

stämningen som den intervjuade avger. De digitala träffarna kommer däremot med både för- och nackdelar, där den främsta fördelen är att intervjun kan genomföras oberoende av plats och tid. En nackdel med digitala intervjuer är dock bristen på att kunna avläsa kroppsspråk och ansiktsuttryck, vilket annars kan fungera som ett förtydligande av det som deltagarna säger. Av videosamtal och telefonsamtal så är videosamtal att föredra, eftersom du där har möjlighet att se den du intervjuar även om det kanske inte är av samma kvalitet som i verkligheten.

Studiens urval omfattade tre verksamma lärare, alla med lång arbetslivserfarenhet inom yrket. Urvalet grundade sig dels på tillgänglighet och dels på de kriterier som deltagarna behövde uppfylla för att kunna delta, nämligen krav på flerspråkiga elever som deltar i lärarens undervisning samt att lärarna behövde veta innebörden av TAKK och till viss del använda sig av det. Dessa kriterier begränsade antalet deltagare i studien eftersom deltagare som inte uppfyllde kraven ej kunde delta. Genom den verksamhetsförlagda utbildning mötte jag dessa tre lärare och genom oplanerade observationer växte idén till studien fram och lärarna blev därför tillfrågade om att delta. Innan kriterierna för deltagande sattes hade lärarna redan synliggjort att de uppfyllde dessa. Flertalet av de lärare som blev tillfrågade till att delta i studien uppfyllde dock inte kriterierna och var därför tvungna att tacka nej, vilket begränsade antalet deltagare. Det har lett till att det urvalet som har använts kan ha haft påverkan på resultatets utslag, eftersom ett begränsat antal lärare ger ett begränsat antal svar. Få deltagare som dessutom arbetar på samma skola kan ses som en begränsning, således på grund av att variationen inte blir så stor. Genom att lärarna arbetar på samma skola finns det också en möjlighet till att de är sampratade och använder liknande arbetssätt i sin undervisning, vilket både kan vara en styrka och en svaghet. De lärare som har deltagit har dock olika lärarutbildningar, vilket bidrar till en annan form av variation. Färre antal deltagare kan ses som en nackdel i arbetet, främst på grund av att resultatet baseras på få källor, samtidigt kan få källor ge arbetet en styrka i och med att det i stället har funnits tid till att verkligen analysera det deltagarna har svarat på intervjufrågorna. Intervjuerna har därför kramats ur på information och en djupgående analys har varit möjlig att utföra. Desto fler intervjuer som ska genomföras, transkriberas och analyseras, desto mer tid krävs för att verkställa arbetet. De tre intervjuerna som har gjorts i den här studien har därför bearbetas väl och är därför en styrka med arbetet.

Huruvida studien kan upprepas och ge samma utfall, reliabilitet, beror på hur väl den sociala miljön och de sociala betingelserna kan återskapas vid liknande studier (Bryman, 2011). De frågor som har använts i intervjuerna kan användas vid fler tillfällen, dock skulle det inte garantera att resultatet blir det samma. Utöver det sociala påverkar också antalet deltagare och vilka de är. Lärare som i sådana fall skulle delta i en liknande studie behöver därför ha samma eller motsvarade utbildning och erfarenheter som de lärare som deltagit i den här studien har. Generaliserbarheten i studien utgörs däremot av urvalet, i den här studien de tre lärare som intervjuades. Eftersom det enbart var tre deltagare kan generaliserbarheten anses begränsad. Urvalet behöver vara så pass brett att en god generalisering kan uppnås. Det är dock viktigt att poängtera att en god sådan inte måste likställas med antalet deltagare, utan med välutvecklade data som tillsammans kan bilda ett gott resultat.

Skulle studien göras om på nytt skulle intervjuer av samma struktur återigen användas men i kombination med observationer. Observationer hade kunnat ge mig som uppsatsförfattare möjlighet att se hur lärare faktiskt arbetar i verksamheten och inte bara höra hur de berättar om det, vilket hade gett ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Det hade då kunnat fungera som ett komplement till intervjuerna.