VIDARE FORSKNING

Som vidare forskning hade det varit intressant att följa några lärare i deras utveckling och arbete med TAKK. Lärarna i den här studien efterfrågade fortbildningar inom TAKK och ett mer kontinuerligt arbete med det på skolan, vilket de tror hade bidragit till att alltfler lärare hade använt sig av det i sin undervisning och att flera elevers språkutveckling hade varit behjälpta av det. Det hade även varit intressant att forska kring elevernas egna uppfattningar och upplevelser vid användandet av tecken i undervisningssammanhang och då göra både observationer och intervjuer.

Referenslista

Allard, K. (2013). Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig

undervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap. Avhandling. Örebro

universitet.

Allard, K. (2017). Flerspråkighet och teckenspråkiga miljöer. I Å. Wedin (Red.),

Språklig mångfald i klassrummet (s.137-158). Lärarförlaget.

Axelsson, M. (2006). Mother tongue teaching and programs for bilingual children in Sweden. I J. Söhn (red.) The effectiveness of bilingual school programs for immigrant

children. AKI Research Review 2 (s.108-122). Berlin: Programme on Intercultural

Conflicts and Societal Integration (AKI), Social Science Research Center. Econstor. https://www.econstor.eu/bitstream/10419/49764/1/502245484.pdf

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med

berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborgs

universitet, Göteborg).

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (1:2. uppl.). Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Cramér-Wolrath, E. (2015). Teckenspråk och skrivet språk: En

forskningssammanställning om tvåspråkighet.

https://www.researchgate.net/publication/281825287_Teckensprak_talat_och_skrivet_sp rak_En_forskningssammanstallning_om_tvasprakighet

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1:3. uppl.). Studentlitteratur

Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på

lärande.

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83996.1333706367!/menu/standard/file/200 0_5_Cummins_Sv.pdf

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid (P. Wadensjö, Övers.). Natur & Kultur.

Danielsson, K. (2016). Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande. I B. Kindenberg (Red.), Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015 (s. 196-206). Liber.

García, O., & Seltzer, K. (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I B. Kindenberg (Red.), Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015 (s. 19-30). Liber. García, O., & Wei, L. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet (C. Nilsson, Övers.). Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2003). “Mediating Language Learning: Teacher Interactions with ESL Students in a Content-Based Classroom.” TESOL Quarterly 32 (2): 247-273. Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4 uppl.) Hallgren & Fallgren.

Heister Trygg, B. (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande

kommunikation. (2. [rev.] uppl.) Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning – om alternativ och

kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. Boel Heister Trygg och Södra

regionens kommunikationscentrum.

Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation

(AKK) i teori och praktik. (3. [rev.] uppl.). Hjälpmedelsinstitutet.

Ing-Read AB. (u.å.). Språklekar efter Bornholmsmodellen. Hämtad 26 maj, 2020, från https://www.bornholmsmodellen.se/spraklekar-efter-bornholmsmodellen/

Jonassen, D. (2003) Using cognitive tools to represent problems. Journal of Research on Technology in Education, 35 (3), s. 362-382.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:5. uppl.). Studentlitteratur.

Lindahl, C. (2015). Tecken av betydelse: En studie av dialog i ett multimodalt,

teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

Stockholm).

SFS 2009:600. Språklagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 SFS 2010:800. Skollagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk.

Skolverket. (2018a). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d120/1571383281522/pdf 3905.pdf Skolverket. (2018b). Jämförelsetal. http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=gr&hg=L0&vg=Skolor+och+elever&sy#ta b-1

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Skolverket.

Special pedagogiska skolmyndigheten. (2019). Ritade Tecken. https://www.ritadetecken.se/

Special pedagogiska skolmyndigheten. (2019). Språkstörning. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251-309). Natur & Kultur.

Tonér, S. (2016). Tecken: ett verktyg för ökad kommunikation. Natur & kultur.

von Tetzchner, S., & Grove, N. (2003). The development of alternative language forms. I S. von Tetzchner & N. Grove (Red.), Augmentative and alternative communication – Developmental issues (s. 1-28). Whurr Publishers.

Wedin, Å. (2010). Narration in Swedish Pre- and Primary School: A Resource for Language Development and Multilingualism. Language, Culture and Curriculum, 23(3), 219-233. https://doi.org/10.1080/07908318.2010.515995

Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren: Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies In Education, 31(3), 210-225.

Zetterholm, E., & Bergh Nestlog, E. (2017). Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk. Språk Och Norm: rapport från ASLA:s Symposium, Uppsala Universitet 21–22

Bilagor

Bilaga 1

Samtyckesblankett

Jag studerar lärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 vid Jönköpings University. Den har terminen skriver vi vårt examensarbete och därför söker jag nu deltagare att intervjua inom ramen för min studie.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt hur och om lärare uppfattar att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever i åldrarna 6-10 år.

Alla deltagare i den har studien kommer att vara anonyma. Om du väljer att delta, vilket jag hoppas, kommer intervjun att ta 30-60 minuter och vi genomför den på en plats vi gemensamt bestämmer eventuellt digitalt med tanke på rådande omständigheter. Skulle det var svårt att boka in en träffa är det också möjligt att genomföra intervjun via telefon. Som deltagare i intervjun kan du när som helst avbryta ditt deltagande utan att orsak behöver anges.

Det är jag som kommer att genomföra alla intervjuer, all transkribering och analys av allt det insamlade materialet. Materialet kommer att förvaras så att obehöriga inte har tillgång till det och det kommer under hela processen att behandlas med sedvanlig konfidentialitet. Du som deltagare har rätt att, om du vill, ta del av resultatet och det färdiga arbetet efteråt. Du är också välkommen att kontakta mig om ytterligare information önskar eller vid frågor om studien.

Tack på förhand för ditt deltagande! Med vänlig hälsning, Ebba

Kontaktuppgifter: Ebba Linholm, student

E-post: lieb1696@student.ju.se Telefon: 070-6234880

Samtycke till att medverka i studien ovan

Genom att skriva under samtycker jag till att medverka i studien ovan. Jag har även tagit del av information att deltagandet i studien är frivillig och att jag när som helst kan avbryta min medverkan i denna utan att någon specifik anledning behöver anges.

Datum: __________________________________ Namnteckning: Namnförtydligande: __________________________________ _______________________________ E-post: __________________________________

Bilaga 2

Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som verksam lärare?

2. Utöver din lärarutbildning har du någon annan utbildning som du anser vara relevant för ditt yrke?

Del ett:

1. Vad har du för erfarenheter när det kommer till att undervisa flerspråkiga elever? 2. Arbetar du språkutvecklande i ditt klassrum?

a. Om ja – hur? Vilka arbetssätt?

i. Har du sett fördelar/nackdelar med något arbetssätt?

ii. Är alla arbetssätt lika gynnsamma för alla elever, eller är det något arbetssätt mer gynnsamt för just flerspråkiga elever?

b. Om nej – varför inte?

3. Hur skulle du beskriva att du arbetar med att främja flerspråkiga elevers språkutveckling i din undervisning?

4. Vad anser du är det absolut viktigaste att tänka på i arbetet med flerspråkiga elever?

som främjar flerspråkiga elevers språkutveckling

Del två:

interaktion och samtal

a. Om ja – hur är det bekant för dig?

2. Använder du dig av TAKK/tecken som stöd i din undervisning? a. Om ja - När använder du dig av tecken? Speciella tillfällen?

b. Om nej – Skulle du vilja använda dig av tecken i din undervisning? 3. Använder du dig mycket av tecken?

a. Vilka tecken har visat sig mest användbara?

4. Ser du någon vinst med att använd tecken i undervisningen?

5. Har du sett någon fördel med att använda TAKK med just flerspråkiga elever? a. I sådana fall på vilket sätt?

6. Skulle du vilja använda dig mer av tecken än vad du gör idag?

7. Hur ser du på TAKK som ett eventuellt verktyg för flerspråkiga elever språkutveckling?