RESULTATDISKUSSION

Resultatet tillsammans med aktuell forskning diskuteras i två delar. I den första delen diskuteras arbetssätt som gynnar språkutvecklingen (6.2.1) och i den andra delen diskuteras tecken som ett redskap i undervisningen (6.2.2).

6.2.1 Arbetssätt som gynnar språkutveckling

Resultatet påvisar att varierande arbetssätt är gynnsamma för språkutvecklingen hos såväl enspråkiga som flerspråkiga elever. Samtliga lärare i studien menar att det inte finns ett arbetssätt som fungerar lika bra för alla elever och det på grund av att de är olika individer som lär och verkar på olika sätt. Lärarnas formuleringar kan jämföras med skolans uppdrag som står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2019) att elevens behov och förutsättningar ska sätta grunden för undervisningen och då med utgångspunkt i såväl elevens tidigare erfarenheter som elevens språk. Precis som

lärare B beskriver är relationen med elever väldigt viktig, i vissa fall helt avgörande, för deras språk- och kunskapsutveckling. Cummins (2001) studie belyser även den, vikten av en betydelsefull relation mellan lärare och elev, det vill säga den proximala utvecklingszonen. En relation som bygger på respekt och tillit ger goda förutsättningar för att alla elever ska kunna lyckas, inte minst är en sådan grund motiverande för flerspråkiga elever till att vilja fortsätta och utvecklas menar Cummins (2001). Relationen till eleverna har under mina verksamhetsförlagda utbildningar också visat sig viktiga. Utan en stabil och trygg relation kan det vara svårt att skapa en gynnsam lärmiljö som når fram till alla elever. Oavsett hur välplanerad och väl genomförd en undervisning är så spelar relationsskapandet stor roll för att undervisningen ens ska vara mottaglig hos vissa elever, vilket jag har fått se i verksamheten. I Cummins (2001) studie synliggörs det att flerspråkiga eleverna behöver stöttning och känna sig hörda samt känna känslan av att faktiskt få lyckas för att det ska bidra till en positiv utveckling i skolan, vilket även den här studiens resultat visar.

Arbetssätt som enligt studiens resultat har visat sig vara fördelaktiga för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever men som även visat sig vara gynnsamma hos alla elever är bildstöd samt interaktion och samtal. Vid interaktion och samtal ges flerspråkiga elever möjlighet att öva sin förståelse samt sin förmåga att uttrycka sig på sitt andraspråk. Lärare C har i sin undervisning sett att flerspråkiga elevers kunskapsutveckling inte alltid har gynnats av samtal eftersom deras språk är under uppbyggnad och de kan då ha svårt att förmedla sina kunskaper på sitt andraspråk. Gibbons (2003) tydliggör i sin studie att flerspråkiga elever gynnas av alla former av interaktion och samtal oavsett om de förstår delar av eller hela sammanhanget, eftersom det då blir en del i den proximala utvecklingszonen hos eleverna. I stället för att avskräckas från att samtala behöver lärare bistå eleverna med språklig stöttning både på sitt förstaspråk och sitt andraspråk för att de ska ha möjlighet att utvecklas.

Lärarna i studien menar att flerspråkiga elever inte behöver lika mycket språklig stöttning inom matematiken som inom andra ämnen. Lärare C förklarar att det beror på att de flesta barn redan kan siffrorna och trots att matematiken innefattar mer än att bara räkna så ges de flerspråkiga eleverna ändå möjlighet att lyckas där. Även Lindahl (2015) påpekar i sin studie hur viktig den språkliga stöttningen är i alla ämnen för att ge mer än enstaka ord och begrepp. Samtliga lärare i studien använder sig av bildstöd i sin undervisning. Bildstöd ska

underlätta och förtydliga det som undervisningen handlar om. Lärare C menar att eleverna får något att koppla innehållet till även om de inte förstår allt som sagts och gjorts under lektionen. Det går också att konstatera utifrån resultatet att bildstöd gynnar alla elever inte bara de som främst är i behov av det. Det finns även forskning som tyder på att bildstöd är ett bra redskap att använda sig av i sin undervisning. Både Björklund (2008) och Lindahl (2015) beskriver i sin studie att bildstöd bidrar till tydligare undervisning. I den här studien har det påvisats att högläsning är ett sådant moment där både språklig stöttning och bildstöd är nödvändigt för flerspråkiga elevers språkutveckling och förståelse.

6.2.2 Tecken – ett redskap i undervisningen

Samtliga lärare i studien använde sig av tecken i sin undervisning men avsaknaden av fortbildning och ett gemensamt stöd på skolan bidrog till att de inte använde tecken i lika stor utsträckning som de hade önskat. Lindahl (2015) påpekar i sin studie att lärare med bra baskunskaper i teckenanvändning har större möjligheter till att faktiskt använda sig av dem i sin undervisning. Bristerna som lärarna i den här studien påpekar är därför högst relevanta för att ett arbete inom teckenanvändning ska kunna fortsätta.

Resultatet visar att tecken kan fungera som ett stöd i språkutvecklingen hos såväl enspråkiga som flerspråkiga elever. För de flerspråkiga eleverna kan tecken skapa en bro mellan språken och fungera som ett stöd för dem i sin språkutveckling. I von Tetzchner och Groves (2003) studie beskriver de att tecken kan skapa en språklig trygghet vid språkinlärningen. I ett senare skedde kan eleven lämna tecken för att i stället använda sig av de språkkunskaper som hen har utvecklat. Precis som lärare A beskriver i resultatavsnittet så kan språkinlärningen till en början vara svår eftersom eleven inte har något att hänga upp det nya språket på. TAKK kan bidra med det stödet.

Samtliga lärare i studien belyser vikten av att använda fler sinnen vid språkinlärning och språkutveckling, det vill säga ett multimodalt förhållningssätt. Ett multimodalt arbetssätt är även något som Wedins (2010) studie visar kan hjälpa flerspråkiga elever i sin språkutveckling. Men frågan är om TAKK som redskap kan hjälpa flerspråkiga elever i sin utveckling att förstå och använda det svenska språket? Faktum är att användning av TAKK i undervisningen kan bidra till en multimodal språkutveckling där språket både

visualiseras och verbaliseras för eleven. Precis som resultatet visar så ges eleverna minst två möjligheter att förstå innehållet i undervisningen om tecken används i kombination med det talade språket.