Metoddiskussion - TVÅNG OCH MOTIVATION : Nödvändigt ont eller bara nödvändigt -En intervjustudi

Valet av att använda en kvalitativ undersökningsdesign upplevde vi gav studien den

undersökande frihet som behövdes för att fånga respondenternas upplevelse av det eftersökta området. En kvantitativ studie hade försvårat att fånga upp känslorna och de egna ordval som respondenterna fick frihet att uttrycka i studien eftersom den kvantitativa studien är betydligt mer låst i sina frågeställningar och sällan lämnar utrymme till öppna frågor. Vidare gav den semistrukturerade intervjun en möjlighet att vidareutveckla frågorna och en

möjlighet att ställa följdfrågor som kunde ge ett bättre djup och en större förståelse för respondenternas syn och upplevelse. Det gäller inte bara känslan av tvång utan även en insyn i hur de själva upplevde sin roll och hur den ibland kunde komma emellan.Sökandet efter respondenter som på ett eller annat sätt arbetar mot ungdomar i socialtjänstens regi har varit problematiskt och väldigt påverkat av den pandemi som råder i samhället. Pandemin gjorde att många hos Socialtjänsten arbetade hemifrån och det var ett begränsat antal som fick vara på arbetsplatsen.

Vi har inte stött på några etiska problem i denna studie då den handlar om de professionellas upplevelser på ett professionellt plan kring ungdomars upplevelser av tvång och hur det påverkar motivationen hos ungdomen i ett förändringsarbete. Hade intervjuerna istället genomförts med ungdomar i insats så hade vi förmodligen fått en annan bild. Men då det här är en uppsats och inte en forskning blir detta svårt att genomföra ur ett etiskt perspektiv då ungdomar kan uppfattas som en väldigt utsatt grupp i detta sammanhang.

7 SLUTSATSER

En slutsats är att tvånget som ungdomar kan uppleva i samband med en insats inom öppenvården ska inte ses som enbart negativt. Ja, det skadar den initiala motivationen och pekar på ett utanförskap som ungdomen har tagit till sig och har svårt att släppa taget om då det skulle innebära en roll- och prestigeförlust för ungdomen. I andra fall så påvisar det att om det finns en bakomliggande psykisk ohälsa som är så stor att det upptar den huvudsakliga energin som ungdomen har, kan ungdomen därför inte uppbåda tillräckligt med

förändringsmotivation för att genomgå behandling till en början. Om tvånget inte hade varit en faktor så hade däremot många av de ungdomar som idag befinner sig inom behandling inte varit där. En andra slutsats är att ungdomarna är i behov av de yttre faktorerna både för

att kunna komma till och tillgodogöra sig en behandling. En tredje slutsats är att det blir tydligt vilken stor roll behandlaren spelar i relation till ungdomen. Det är behandlarnas upplevelse att det är deras roll och uppgift att kunna tillmötesgå ungdomen i den motivationsbrist där den befinner sig och kunna hjälpa ungdomen internalisera de yttremotivationsfaktorerna. De ska också kultivera en motivation hos ungdomen som förhoppningsvis räcker över tid även efter behandlingen. En fjärde slutsats är att det blir tydligt att behandlaren är i ett stort behov av autonomi för att kunna bemöta och hjälpa ungdomen på rätt sätt. Att behandlaren får frihet att kunna förhandla med ungdomen och vara familjär samtidigt som de uppbådar den kontroll och begränsning som ungdomen är i behov av. Behandlaren behöver också friheten att själv kunna bedöma när behandlingen inte längre är möjlig och det behövs andra insatser för att begränsa och hjälpa ungdomen, både till skydd för ungdomen men även samhället runt den. Detta innebär att behandlaren har ett väldigt stort ansvar och därför är i behov av rätt kunskaper för att kunna göra de här

bedömningarna och utnyttja den autonomi som den behöver för att kunna utföra sin profession. Ett perspektiv som den här studien saknar är dessvärre ungdomarnas egna åsikter, det är en vidare undersökning som skulle behöva göras.

REFERENSLISTA

Ahrne, G. (1993). Delvis människa, delvis organisation. Sociologisk forskning. (30:1, 59-78). Hämtad den 3 april 2020 från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26720

Akademikerförbundet SSR (2017). Hämtad den 20 maj 2020 från

https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf

Bourdieu, P. (2004). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. Breda, C., & Riemer, M. (2012). Motivation for Youth’s Treatment Scale (MYTS): A New Tool

for Measuring Motivation Among Youths and Their Caregivers. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 39(1-2), 118–132. Hämtad den 5 april 2020 från

https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10488-012-0408-x

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Foucault, M. (1998). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv. Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.

Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund: Arkiv.

Goodman, I., Peterson-Badali, M., & Henderson, J. (2011). Understanding motivation for substance use treatment: The role of social pressure during the transition to adulthood. Addictive Behaviors, 36(6), 660–668. Hämtad den 8 april 2020 från

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306460311000311?via%3 Dihub

Kjørstad, M. (2005). Between professional ethics and bureaucratic rationality: the challenging ethical position of social workers who are faced with implementing a workfare policy Mellom profesjonsetikk og byråkratisk rasjonalitet: Sosialarbeideres utfordrende etiske posisjon ved iverksetting av arbeidslinjen. European Journal of Social Work, 8(4), 381–398. Hämtad den 10 april 2020 från

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13691450500314459

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Merrill, B., Warren, J., Garcia, D., & Hardy, S. (2017). Youth motivation as a predictor of treatment outcomes in a community mental health system. Psychotherapy Research, 27(2), 215–226. Hämtad den 12 april 2020 från

Olsson, A. (2008). Vägen till förändring?: en studie av socialtjänstens arbete med ungdomar som begår brott. Sollentuna: FoU Nordväst i Stockholms län.

Ungar, M., Ikeda, J. Rules or No Rules? Three Strategies for Engagement with Young People in Mandated Services. Child Adolesc Soc Work J 34, 259–267 (2017). Hämtad den 13 april 2020 från

https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007%2Fs10560-016-0456-2

Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité

Socialstyrelsen. (2020). Individ- och familjeomsorg. Hämtad den 15 maj 2020 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6688.pdf

SFS 1990:52. Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad den 20 maj 2020 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 20 maj 2020 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Tvång. (u.å). I Nationalencyclopedin. Hämtad den 5 juni 2020 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tv%C3%A5ng

Wolfe, S., Kay-Lambkin, F., Bowman, J., & Childs, S. (2013). To enforce or engage: The relationship between coercion, treatment motivation and therapeutic alliance within community-based drug and alcohol clients. Addictive Behaviors, 38(5), 2187–2195. Hämtad den 25 april 2020 från

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306460313000294?via%3 Dihub

BILAGA A – INTERVJUGUIDE

Inledning:

Ålder: Kön: Yrke:

Hur länge har du arbetat här eller med liknande? Hur ser arbetet ut?

Vilka “klienter” brukar ni jobba med?

Vilken problematik brukar ungdomarna befinna sig i? Ålder på ungdomar i behandling?

Insatsens utformning:

Hur sätts målen upp för behandlingen? Hur kan man se när målen är uppnådda? Är ungdomen delaktig i uppsättning av målen?

Upplever du att insatsens utformning är viktig för att upprätta och bibehålla motivation för ungdomen?

Tvång:

Hur hittar ungdomarna till den här instansen? Är ungdomar här frivilligt och av eget val?

Finns det något tvingande att delta i behandling? Vart tänker du att tvånget utmynnar ifrån?

Vilken är din syn på att ungdomar ofta upplever sig tvingade till behandling? Finns det fördelar och nackdelar?

Ser ni att motivationen till behandling huvudsakligen kommer från ungdomarna själva eller är det externa faktorer som är motiverande för ungdomarna?

Motivation:

Hur brukar förändringsmotivationen se ut hos ungdomar i behandling? Påverkas motivationen av ett möjligt tvång?

Upplever ni att en initial motivation från ungdomen är nödvändig för ett förändringsarbete? Ser du att en initial motivation hos ungdomen är avgörande för utfallet av behandlingen?

2 Arbetar ni motiverande mot ungdomarna? på vilket sätt?

Är motivationen viktig för en lyckad behandling? Hur brukar du bedöma en ungdoms motivation? Baserat på vad? Vilka indikatorer?

Upplever du att motivationen är konstant eller föränderlig hos en ungdom under behandling? högre eller lägre vid vissa tidpunkter?

Har du iakttagit några specifika faktorer som hjälper att bibehålla en motivation hos ungdomen?

Ungdom och familj:

Hur ser vårdnadshavares delaktighet ut?

Hur ser ni på motivationen hos vårdnadshavare? Är den viktig för förändringsarbetet?

Ser ni att det finns en skillnad på motivation mellan ungdomar och vårdnadshavare? Upplever ni att det finns det en samsyn på problembilden mellan ungdomar och vårdnadshavare?

Avslutande frågor:

Är det någon som följer upp ungdomarna efter behandling? får ni uppföljning kring ert arbete med ungdomarna? Hur vet ni om insatsen har uppnått de långtgående målen?

BILAGA B – ETISK EGENGRANSKNING

Projekttitel: Examensarbete

Studerande: Olof Lögdö och Cristoffer Brunstedt Handledare: Ciro Aparicio

JA

NEJ

TVEKSAMT

1

Kommer känsliga personuppgifter att behandlas i

projektet/uppsatsen/rapporten?

2

2 Deltar barn under 15 år, personer med nedsatt

kognitiv förmåga barn, personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer i

beroendeställning (inom institutionsvård, tillforskaren i studien etc.)?

3

Kommer information om studien lämnas till

forskningspersonerna (vanligen genom missivbrev)? x

4

Kommer informerat samtycke att inhämtas (skriftligt

eller muntligt)?

5

Finns det samtycke från barnet och barnets föräldrar

eller motsvarande vårdnadshavare om barn är under 15 år?

6

Kan undersökningen påverka forskningspersonerna

negativt eller leda till skada?

7

Kommer forskningspersonerna att informeras om

att deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst?

8

Innebär projektet ett fysiskt ingrepp på

forskningspersonen?

Ort och datum: Eskilstuna 2020-04-17

BILAGA C – MISSIVBREV

Hej, vi är två studenter som går termin sex på MDH:s Socionomprogram. Vi har som C- uppsats valt en forskning som har syfte “att undersöka de professionellas upplevelse av hur motivationen till ett förändringsarbete kan komma att påverkas av att ungdomar upplever sig tvingade att delta i insatser hos socialtjänsten och öppenvården.”

Undersökningen kommer bestå av ett flertal intervjuer med professionella inom socialtjänsten.

Vid intervjun kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om du så skulle vilja så kan du när som avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.

Vid frågor eller funderingar så är ni hjärtligt välkomna att kontakta oss. Olof Lögdö ( olo17001@student.mdh.se)

Christoffer Brunstedt (cbt17007@student.mdh.se) Handledare: Ciro Aparicio (ciro.aparicio@mdh.se

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

In document TVÅNG OCH MOTIVATION : Nödvändigt ont eller bara nödvändigt -En intervjustudie om de professionellas syn på tvångsupplevelsen inom öppenvården. (Page 39-47)