Att genomföra denna studie har känts som kulmen av min utbildning. En utbildning som ständigt förberett mig för denna kurs och gett mig verktygen jag behövde för att klara den. Jag har på så sätt approprierat kunskaperna jag erbjudits för att fullfölja min studie. Med det sagt finns det saker som det är viktigt att jag förhåller mig kritisk till. Om jag skulle göra om min studie hade jag önskat att få tag på ytterligare 1-2 lärare för att öka reliabiliteten i min studie och få ännu mer material att arbeta med och kanske fler tillvägagångssätt som lärarna ute i skolans värld använder sig av. Med fler lärare hade det varit intressant att se om någon av dem väljer att inte huvudsakligen arbeta med språket för att stötta eleverna och hur resultatet av det hade sett ut. Jag hade också önskat att få följa klasserna under mer än en lektion för att se en större del av processen i undervisningen av äldre texter och på så sätt även se elevernas inställning i klassrummet.
Det jag såg under mina kortare observationer kan ha påverkats av elevernas och lärarnas dagsform samt medvetenheten om att jag var där för att observera. Jag tror att en studie som min hade kunnat göras större och att istället för att göras i form av en ansats till en etnografisk studie göras under flera år och som en faktisk etnografisk studie. För framtida forskning hade jag därför gärna sett en etnografisk studie som undersöker undervisningen av äldre texter i klassrummet men i diskussion om den förändring som skett i tider av intensiva kulturella, medieteknologiska och samhälleliga förändringar som verkar ha påverkat läslusten och den del av uppväxten som när jag växte upp kallades ”bokslukaråldern”. Vi behöver med forskningens hjälp hitta egna verktyg för att ta reda på vart läslusten har tagit vägen och hur vi kan föra in den i klassrummet igen. Olin- Scheller (2008) ställer frågan om huruvida ett vidgat textbegrepp innebär hinder eller möjligheter för svenskämnet? Jag svarar att det innebär fler möjligheter än vi anar och kanske speciellt i kombination med läsandet av äldre texter. Det behöver forskas mer inom användningen av äldre texter i klassrummet och vi som lärare behöver använda oss av det vi är bäst på, pedagogik, för att hjälpa eleverna att skapa sina egna föreställningsvärldar, appropriera färdigheter ur texterna och åter lära sig att läsa estetiskt med hjälp av ett vidgat textbegrepp för att åter erövra en lust att läsa.
8 Referenser
Facklitteratur
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Appleyard, Joseph. A. (1994). Becoming a reader: the experience of fiction from childhood to adulthood. Cambridge: Cambridge University Press.
Beach, Richard. (red.) (2011). Teaching literature to adolescents. (2. ed.) New York: Routledge.
Bergman, Lotta. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av
svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö.
Bergsten, Staffan. & Elleström, Lars. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Braun, Virginia. & Clarke, Victoria. (2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Drew, Simao. J. A. Bosnic, Brenda. G. (2008). Uniting the Spheres: Modern Feminist
Theory and Classic Texts in AP English. The English Journal, 97(3), 90-96. http://www.jstor.org/stable/30046838
Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018): Digitalisering, literacy och modalitet. Lund: Studentlitteratur (120 s.)
Forsman, Birgitta. (1997). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, Anders. (2012) Sociokulturella perspektiv på̊ lärande och utveckling:
Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 17 nr 3–4, 152–170.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Langer, Judith. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Malmgren, Lars-Göran. (1984). Den konstiga konsten: en genomgång av några aktuella teorier om litteraturreception. Lund: Pedagogiska gruppen, Litteraturvetenskapliga inst., Univ..
McCormick, Kathleen. (1994). The culture of reading and the teaching of English. Manchester: Manchester Univ. Press.
Norrby, Catrin. (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Olin-Scheller, Christina. (2008). Såpor istället för Strindberg?: litteraturundervisning i ett nytt medielandskap. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Persson, Magnus. (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pike, Mark. A. (2002). The Canon in the Classroom: Students' Experiences of Texts from Other Times. Journal of Curriculum Studies, 35(3), 355-370.
http://www.informaworld.com/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/00 220270305529
Rosenblatt, Louise. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011) Ämne – Svenska. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2 Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url =12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Skolverket (2011) Ämne – Svenska som andraspråk. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2 Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVA%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy&s v.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3
Stenlund, Kristoffer. (2016). Varför klassiker och litteraturkanon i skolan? En studie av nutida litteraturvetenskapliga argument för litteraturens värde i relation till gymnasieskolans uppdrag (Examensarbete, Göteborgs Universitet, Göteborg) Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/51296
Svenska Akademiens ordlista (2015) Text. Tillgänglig: https://svenska.se/saol/?id=3167459&pz=7
Sverige. Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur: slutbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens- offentliga-utredningar/2012/09/sou-201265/
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wertsch, James.V. (1998). Mind as action [Elektronisk resurs]. New York: Oxford University Press.
Öz, Hüseyin. & Efecioglu, Emine. (2015). Graphic Novels: An Alternative Approach to Teach English as a Foreign Language. Journal of Language and Linguistic
Studies, 11(1), 75-90. https://eric.ed.gov/?id=EJ1105203
Skönlitteratur
Andersen, Hans Christian (1837) Den lilla sjöjungfrun. Dagerman, Stig (1948) Att döda ett barn.
Frank, Anne (1947) Anne Franks dagbok. Lagerlöf, Selma (1915) Bortbytingen.
Perkins Gilman, Charlotte (1892) The Yellow Wallpaper. Shelley, Mary (1818) Frankenstein.
Strindberg, August (1887) Hemsöborna: skärgårdsberättelser. Söderberg, Hjalmar (1898) Pälsen.
Söderberg, Hjalmar (1905) Doktor Glas.
Film och serier
Den lilla sjöjungfrun (1989) Regi: Ron Clements & John Musker. The Simpsons. (1989 -) Regi: Matt Groening.
9 Bilaga 1
Intervjuguide lärare
Min undersökning handlar om undervisningen av äldre texter i svenskklassrummet. Med äldre texter menar jag texter som är skrivna i den första halvan av 1900-talet och bakåt. Jag är intresserad av att se hur litteraturundervisningen av äldre texter ser ut, vad syftet tycks vara med den och om den upplevs som meningsfull. Jag är också intresserad av att se om lärare och elever själva har några tankar om vad som skulle kunna göra den ännu bättre.
Forskningsfrågor Intervjufrågor
Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag?
- Hur ser din litteraturundervisning av äldre texter vanligtvis ut? - Varför ser den ut som den gör tror
du?
Tid, storlek på klass, ekonomi.
- Hur skiljer sig din undervisning åt beroende på när texten är skriven? Stöttning.
- I vilken utsträckning brukar du vara nöjd med utfallet?
Hur skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen?
- Vilka äldre texter brukar du använda i din undervisning? - Spelar programmet eleverna
studerar på någon roll för ditt val av text?
- Spelar klassen eleverna studerar i någon roll för ditt val av text? - Vad har du för erfarenhet av att
skilja sig åt beroende på vilket program eleverna läser?
Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter?
- Vad är syftet med att använda äldre texter i klassrummet enligt dig?
- I vilken utsträckning tror du att eleverna finner
litteraturundervisningen av äldre texter meningsfull?
- Vad tror du hade kunnat göra din undervisning av äldre texter ännu bättre?
10 Bilaga 2
Intervjuguide fokusgrupp
Min undersökning handlar om undervisningen av äldre texter i svenskklassrummet. Med äldre texter menar jag texter som är skrivna i den första halvan av 1900-talet och bakåt. Jag är intresserad av att se hur litteraturundervisningen av äldre texter ser ut, vad syftet tycks vara med den och om den upplevs som meningsfull. Jag är också intresserad av att se om lärare och elever själva har några tankar om vad som skulle kunna göra den ännu bättre.
Forskningsfrågor Intervjufrågor
Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag?
- Hur är ni vana vid att
litteraturundervisningen ser ut i skolan?
- Hur skiljer sig undervisningen åt när ni läser en äldre text eller en modern text?
- Hur tror ni att urvalsprocessen av litteratur går till?
- Vad tycker ni om undervisningen av äldre texter?
Hur skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen?
- Kan ni komma ihåg att ni läst några äldre texter? Vilka?
- Tror ni att valet av texter skiljer sig åt mellan programmen?
Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter?
- Vad tror ni att syftet är med att vi läser äldre texter i skolan?
- Brukar läraren göra något för att ni lättare ska förstå texten?
- Brukar läraren göra något för att ni lättare ska tycka om texten? - Brukar läraren göra något för att ni
lättare ska kunna relatera till texten?
- Har ni någon bra/dålig upplevelse av att läsa en äldre text? Varför var den bra/dålig?
- Vad tror ni hade kunnat göra undervisningen av äldre texter ännu bättre?