Metodens och undersökningens trovärdighet

Validitet är ett begrepp som innebär att man kontrollerar i hur stor utsträckning man verkligen undersöker det man avser. Hur giltigt har egentligen det metod- och mätinstrument man valt varit och hur giltigt och tillämpbart är egentligen resultatet (Svensson, 1996).

Reliabilitet, det vill säga tillförlitligheten i undersökningen (Rosengren och Arvidsson, 2002) innebär att man om man repeterar samma undersökning igen ska komma fram till samma resultat (Rosengren och Arvidsson, 2002 & Watt Boolsen, 2007). Begreppet handlar om ifall studien innehåller några slumpmässiga mätfel (Rosengren och Arvidsson, 2002) om den är konsekvent utförd och om dess resultat är varaktigt i ett tidsperspektiv (Svensson, 1996). Att upprepa studien och då använda sig av samma population och samma metod är alltså ett sätt att mäta undersökningens tillförlitlighet (Watt Boolsen, 2007). Detta är tämligen lätt att göra med den del i vår undersökning som bygger på statistik som tagits fram med hjälp av SPSS. Här kan vi jämföra siffror och diagram och skulle troligen få samma svar en gång till. Vad det gäller kodningen, kategoriseringen och tolkningen av domarna från länsrätten upplever vi det som svårare men vi skulle troligen även här få fram samma resultat vid en ny genomgång baserad på samma teoretiska utgångspunkter. En annan person med en annan teori som

analysverktyg skulle dock troligtvis inte komma fram till samma resultat som vi har gjort. Watt Boolsen (2007) menar att det kan vara svårt att höja validiteten i en kvalitativ studie men att detta ändå är möjligt. Exempelvis kan man höja en studies validitet genom att vara kritiskt till de data man får fram, genom att noggrant dokumentera vad som sker under forskningens gång och beskriva hur alla delar av processen har gått till samt att vara tydlig då man sammanfattar sina slutsatser (a a). Allt detta har vi, för att höja vår studies validitet, gjort i yttersta mån. Vi har även försökt ge alternativ till våra tolkningar för att visa att de inte är allena rådande. Dessutom har vi varit noggranna med att ange våra referenser och att hålla isär våra egna åsikter ifrån andras.

För att ge vår uppsats en ännu högre reliabilitet och trovärdigheten har vi varit noggranna med att ej vara allmänna i våra formuleringar utan noga beskriva vad vi har inspirerats av, vilka val vi har gjort, hur vi har gått tillväga och vilket material vi använt. Vi har även kritiskt granskat våra tolkningar. Allt detta är saker som Watt Boolsen (2007) tar upp som viktiga för att öka trovärdigheten i uppsatsen.

Watt Boolsen (2007) menar även att om man är fler som arbetar tillsammans och gör en textanalys kan man bearbeta texterna var för sig, tematisera, koda och sedan ställa

resultaten mot varandra och jämföra. Överensstämmer koderna i detta läge har tolkningen en högre reliabilitet än om en av oss ensam skulle ha gjort analysen. Att dessutom

avvikande från det övriga materialet ökar trovärdigheten ytterligare (a a). När vi arbetat med vårt material har vi därför gjort detta var och en för sig och sedan ställt framkomna teman och koder mot varandra, samt diskuterat eventuella avvikelser.

Vi har förstått att forskarrelationen bland annat handlar om trovärdighet och tillit till data och informant. Om vi hade gjort intervjuer hade det därför varit viktigt att granska relationen mellan informant och forskare för att ha en möjlighet att bedöma trovärdigheten i den information vi fått fram. Domar från länsrätten är offentliga handlingar som ger uttryck för en faktisk händelse. Här finns ingen informant som kan påverkas av oss under intervjuprocessen eller förvanska sanningen och vi upplever att det som står i dessa domar är det som rätten gett uttryck för i sin bedömning. I inget fall har en nämndeman varit skiljaktig i domslutet men om så hade varit fallet hade vi varit noga med att presentera detta.

Genom att vi gjort allt detta för att höja reliabiliteten och validiteten i vårt arbete samt eftersom de kodningar, kategoriseringar och analyser vi gjort var och en för sig har överensstämt i mycket hög grad, upplever vi också att vårt resultat är trovärdigt. 5.5 Etiska överväganden

Forskningsetiska rådet (2009) har tagit fram en rad etiska principer att följa och fundera över vid forskning. Flera av dessa krav berör oss och vi har därför beaktat och tagit stor hänsyn till dessa under arbetets gång. Bland annat menar de att deltagarna i en studie själva ska ha möjlighet att bestämma över sitt deltagande (a a), något som Denscombe (2000) kallar informerat samtycke. Ett annat krav är det så kallade informationskravet vilket innebär att de som på något vis berörs av forskningen också ska informeras om dess syfte. De som deltar i forskningen ska informeras om att detta är frivilligt samt om möjligheten att avbryta sitt deltagande när de ej längre är intresserade av att deltaga (a a). I vårt fall har vi analyserat domar hämtade från länsrätten. Som vi tidigare konstaterat är dessa offentliga handlingar och de är dessutom en del i ett redan upprättat

myndighetsregister. Enligt Forskningsetiska rådet (2009) är det ej nödvändigt att

deltagarna själva har möjlighet att bestämma över sin medverkan i studien då uppgifterna hämtas från register som redan finns upprättade hos en myndighet. De menar även att det ej är självklart att man då ska lämna information om den pågående forskningen till de utvalda individerna utan att man måste bedöma om det är möjligt och relevant att lämna denna information. De individer som medverkar i vår studie är dessutom ej aktiva i sitt deltagande. Eftersom vår studie endast är på c-uppsats nivå, endast kommer att publiceras genom skolan och ej kommer att spridas i någon större omfattning gör vi bedömningen att det ej är nödvändigt att lämna information till någon av de personer som figurerar i våra utvalda domar. De personer vars namn finns med i domarna har därför ej heller blivit tillfrågade om sin medverkan. Detta gäller såväl tilltalade som domare och nämndemän. Då vi begärt ut handlingarna från länsrätten har vi dock informerat om varför vi gjort detta samt vårt syfte med studien.

Domarna räknas som allmänna handlingar och är offentliga men ändå har vi valt att hantera och förvara materialet så försiktigt som möjligt. Vi har även valt att inte nämna någon individ vid dess namn samt att skriva om vissa händelser så att det ska vara svårare

att identifiera den berörda individen. Detta handlar det så kallade konfidentialitetskravet om (Forskningsetiska rådet, 2009). Om domarna och informationen i dessa skulle spridas, är det vår tolkning, att detta skulle kunna uppfattas mycket känsligt av de inblandade och eventuellt även av närstående till dem. Därför kommer vi även att förstöra domarna efter att vår uppsats blivit godkänt av opponenter och examinator.

I arbetet med vår uppsats har det ej förekommit något beroendeförhållande mellan någon av oss och de individer som förekommer i materialet, vilket Forskningsetiska rådet (2009) menar är viktigt. Vi är ej heller i beroendeställning till någon finansiär som kan påverka resultatet av vår studie (Kvale, 1997). På grund av den begränsade tid vi har haft till vårt förfogande har vi dock ej haft möjlighet att göra en stor forskningsstudie och vi har därför varit hänvisade till att använda oss av tidigare gjord forskning. Vi är medvetna om att detta, samt de teorier vi valt har påverkat oss då vi gjort vår analys. Något som även kan ha påverkat vårt arbete är att en av oss tidigare suttit som nämndeman i länsrätten och därför känner till vissa domare och nämndemän. Detta är dock ingen pågående relation och alla tidigare åsikter om dessa personer har i största möjliga mån satts inom parantes.

Vi har funderat över om vår studie kan ha några konsekvenser för någon inblandad (Kvale, 1997). Vi har kommit fram till att eftersom vi arbetar utifrån

konfidentialitetskravet är det ej troligt att någon av de individer vars namn finns med i materialet drabbas av några konsekvenser. En följd av vårt arbete är dock att vi har tagit tid i anspråk från anställda på länsrätten som diskuterat vår idé och hjälpt oss att få fram vårt material.