5. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
5.6 Skriftligt material
För att färdigställa arbetet med vår uppsats samt för att få en bättre förståelse för de domar vi valt att bearbeta har vi valt ut en hel del litteratur som vi anser vara relevant. Vi har hela tiden försökt att komma så nära källan som möjligt och har därför framförallt använt oss av primära källor.
För att finna lämplig litteratur utöver den redan nämnda började vi med att leta bland gammal kurslitteratur från kurserna i missbruk och socialrätt. Efter detta sökte vi på Internet samt i bibliotekens kataloger efter litteratur. Vi använder flera olika sökord bland annat: missbruk, LVM, tvångsvård, proposition, missbruk och genus, genusteori,
socialkonstruktivism mm men vi sökte även på specifika författare som vi trodde att vi kunde använda oss av.
Vi lånade hem mängder av böcker och genom att bläddra igenom och läsa dessa ytligt kunde vi välja ut vilket av detta material som vi kunde använda. Via mail hade vi korrespondens med Annika Staaf som gav oss tips på en del litteratur men även vår handledare Monica Larsson samt Linda Lill, verksam på Malmö Högskola, kom med värdefulla tips till oss.
Först och främst har vi använt oss av en hel del lagtexter, detta eftersom lagtexterna är det nämndemän och domare men även vi som uppsatsskrivande studenter har att rätta oss
efter. För att få en ökad förståelse för lagarna, främst LVM och LVU, har vi använd ett flertal av regeringens propositioner. Av denna anledning har vi även använt oss av några av statens offentliga utredningar (SOU) som behandlar missbruk och tvångsvård,
Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpning av LVM (SOFS 1997:6) samt Norström och Thunveds Nya Sociallagarna från 2007. För att få en ökad insikt i hur LVM kan fungera samt hur ”missbrukare” behandlas i domstolen har vi använt Eva Gustafssons ”Missbrukare i rättstaten – en rättsvetenskaplig studie om lagstiftningen rörande
tvångsvård av vuxna missbrukare” samt hennes artikel ”Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)” som finns med som ett kapitel i Arlebrink och Larsson Kronbergs ”Tvångsvård vid missbruk. LVM i teori och praktik”. Vid vissa tillfällen har behövt förtydliga vissa juridiska tillvägagångssätt eller begrepp, då har vi använt oss av Hydéns ”Rättsregler. En introduktion till juridiken”.
Med hjälp av Johansson och Wirbings ”Riskbruk och missbruk” har vi kunnat reda ut en del begrepp och frågor kring missbruk och olika droger. Två böcker som ger en mycket levande bild av hur det kan vara att leva som ”missbrukare” och som vi har använt för att få en insikt i detta är Bengt Svenssons ”Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare” samt Philip Lalanders ”Hela världen är din –en bok om unga heroinister”. För att få en inblick i de särskilda förhållanden som kvinnor med missbruksproblematik lever under har vi använt oss av Leili Laanemets ”Skapande av femininitet, om kvinnor i missbrukarbehandling”, Ingrid Landers ”Den flygande maran. En studie om åtta
narkotikabrukande kvinnor i Stockholm”, Ingela Kolfjords ”Kvinnors drogbruk och lagbrott positionella och kontextuella strategier i en våldsrelaterad vardag”, samt Karin Trulsson ”Det är i alla fall mitt barn”.
Även för att arbeta fram en metod som passade för att analysera vårt material samt för att göra ett upplägg av vårt arbete har vi använt oss av ett flertal böcker. Denna litteratur har även hjälp oss i vår urvalsprocess samt i vårt försök att göra vårt arbete trovärdigt. Dessa böcker är Bergström och Boréus ”Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys”, Guvå och Hylander ”Grundad teori – ett
teorigenererande forskningsperspektiv”, Starrins ”Grounded Theory – En modell för kvalitativ analys, Rosengren och Arvidsons ”Sociologisk metodik” samt Svenssons ”Förståelse, trovärdighet eller validitet”. För att, på ett korrekt sätt, utforma vår uppsats, referera och citera har vi utgått från Hellströms ”Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbete”. Till hjälp med att behandla vårt material så etiskt korrekt det varit möjligt har vi tagit tips ifrån Denscombes ”Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna”, Kvales ”Den kvalitativa forskningsintervjun” samt Vetenskapsrådet vars etiska riktlinjer vi hittade på Internet.
För att analysera vårt material och få en ökad förståelse för den data vi har fått fram har vi använt oss av Yvonne Hirdmans teorier kring genus. Här har vi använt boken ”Genus – om det stabilas föränderliga form” samt en artikel från Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3 från 1988 där Hirdman presenterar sina teorier på ett kort och koncist sätt;
”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”. För att förtydliga och förenkla dessa teorier ytterligare har vi använt oss av en intervju med Hirdman som
vi hittade på Internet på sidan ”Makt, så klart”, där hon mycket klart och tydligt reder ut begrepp och funderingar. För att få ett lite bredare perspektiv på genusteori och få en inblick i dess utveckling har vi även använt oss av Gemzöes bok ”Feminism”. För detta ändamål har vi även använt Ljungs ”Feministisk teori” som återfinns som ett kapitel i Månssons antologi ”Moderna samhällsteorier”, samt en artikel av Thurén presenterad i kvinnovetenskaplig tidskrift. För vår analys har vi även använt begreppet ”hegemonisk maskulinitet” som återfinns i Connells bok ”Maskuliniteter”. För att få en större insikt om Connells teori om hegemonisk maskulinitet och vilka brister denna teori kan ses ha, har vi använt oss av en artikel av Caroline New från 2001. För en förståelse av
socialkonstruktivismen har vi använt oss av Hiltes ”Avvikande beteende – en sociologisk introduktion” samt Berger och Luckmanns ”Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”.
Gunnarsson och Svenssons aktuella bok från i år ”Genusrättsvetenskap” samt Schlytters ”Kön och juridik i socialt arbete” har hjälp oss att förstå lagarnas uppbyggnad och tillämpning ur ett genusperspektiv och har därför fungerat som ett komplement till Hirdman och Connell. För att kunna presentera de just nämnda författarna på ett korrekt sätt har vi använt oss av Historiska institutionen vid Stockholms universitets hemsida samt hemsidan för The University of Sidney. För att kunna göra en jämförelse med situationen i Sverige har vi använt oss av Socialstyrelsens utvärdering av hur insatserna för missbrukare sett ut under 2008 ”Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna – insatser år 2008”.
I vårt arbete har vi även använt två källor som ej är primär. Den ena är Duckert (1989) som vi hämtat ur Laanemets (2002). Duckerts artikel ”Kvinnlige narkotikemissbrukare har spesielle behandlingsmotiv” finns i ”Nordiskt sosialt arbete” 1989. Den andra är Gayle Rubins text ”The traffic in women: Notes on the ’political economy’ of sex” (1975) som Ljung refererar till i Månssons antologi. Dessa två har vi inte lyckats få tag på. Vi är medvetna om att detta innebär en brist men vi betraktar källan där vi funnit informationen som mycket trovärdigt och därför även den fakta vi använt oss av. 5.7 Källkritik
I vår uppsats ville vi få svar på om föreställningar om kön kommer till uttryck i LVM - domar och i så fall hur. Om rekvisiten i LVM används olika beroende på vilket biologiskt kön personen har samt om vi kunde upptäcka en reproduktion av normer gällande kön i de domar vi valt ut. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av tidigare forskning inom juridik, missbruk och genus, samt granskat LVM – domar från länsrätten i Malmö. Som vi redan nämnt finns det en hel del tidigare forskning gjord kring missbruk,
missbruk ur ett genusperspektiv samt tvångsvård och vi har försökt använda den forskning vi ansett vara relevant för vårt arbete. Dock har vi inte haft tidsmässig
möjlighet att ta del av all tidigare forskning och det finns därför en hel del aspekter kring vår problematik som vi kan ha missat. Vi har dock försökt att hålla oss till aktuell
forskning och valt bort sådan som haft allt för många år på nacken. Även om vi har hittat mycket material kring de nämnda ämnena har vi hittat förvånansvärt lite som direkt berör vår frågeställning. Vi har inte hittat någonting överhuvudtaget från tidigare forskning där
LVM domar har granskats på det vis vi gjort. Av denna anledning har vi ingenting att jämföra vår studie med. Här har vi istället valt Schlytters (1999) undersökning av LVU – domar som vi har använt och gjort jämförelser mot.
Watt Boolsen (2007) tar upp problematiken att det man väljer att undersöka i många fall endast är representativt för sig självt samt att urvalet ofta är för litet (a a). De domar vi valt ut kommer endast från länsrätten i Malmö och vår uppfattning är att detta är fallet för oss eftersom de domar vi valt ut endast kommer från länsrätten i Malmö. För att få en riktig bred och högre trovärdighet borde vi ha granskat fler domar och eventuellt även från länsrätter i andra städer. Detta hade kunnat vara relevant även om vi ej varit intresserade av att göra en jämförande studie.
De källor vi har använt oss av har i första hand varit primära men i två fall har vi även använt en sekundär källa (Duckert, 1989 och Rubin, 1975) viket, enligt vår uppfattning, innebär en brist i vår uppsats. Detta eftersom det finns risk att informationen vi använt oss av kan vara felaktigt återgiven. I minsta möjliga mån har vi använt oss av Internet källor eftersom vi upplever att de har en lägre tillförlitlighet än tryckt material. Dock har vi använt oss av ett par stycken. Dessa är; Vetenskapsrådets etiska riktlinjer som vi ej hittat i tryckt format samt en intervju med Yvonne Hirdman. Risken finns att denna intervju ej är korrekt återgiven och det skulle i så fall innebära att vissa delar i vår uppsats inte heller stämmer med Hirdmans teorier. Eftersom vi även använder två källor till från Hirdman tror vi dock att vi har uteslutit denna risk. Även Connells bok ”Maskuliniteter” kan vara felaktigt återgiven då denna är en översättning till svenska. Risken finns att översättaren har påverkat texten på något sätt i översättningen. Denna problematik att en källa är en översättning gäller även Watt Boolsen ”Kvalitativa analyser” samt
Denscombes ”Forskningshandboken”.
Det hade även varit intressant att intervjua några kvinnor och män som blivit
omhändertagna för tvångsvård och jämföra deras upplevelser med varandra. Detta hade vi sedan kunnat ställa mot vårt resultat från granskningen av domarna, vilket hade gett oss bredare och mer trovärdiga svar på våra frågor som då hade kunnat utökas till att inte bara gälla domar utan även upplevelsen av förhandlingen i rätten ur ett genusperspektiv. Detta har vi tyvärr ej haft möjlighet att göra då vi begränsas av tiden. Eventuellt hade detta heller inte varit etiskt försvarbart för oss att göra då dylika intervjuer hade kunnat riva upp många sår hos dem vi intervjuat. Intressant hade även varit att intervjua
nämndemän och lagfarna samt granska utredningar från Socialförvaltningen för att se om vi fått en samstämmig bild.
I vårt arbete har vi valt att använda oss av genusteori, begreppet hegemonisk maskulinitet samt socialkonstruktivism. Det finns dock andra teorier vi hade kunnat använda som vi valde bort eftersom vi inte tror att de hjälpt oss att svara på våra frågor i samma
utsträckning som de valda teorierna gjort. Sanningen är att vi troligtvis skulle ha fått helt andra svar om vi använt oss av andra teorier.