Nedan kommer de metoderna som pedagogerna säger sig använda analyseras utifrån tidigare forskning, litteratur och de sociokulturella begreppen mediering, proximala utvecklingszonen och leken.
7.3.1 Mediering och den proximala utvecklingszonen
För att analysera vad pedagogerna säger att de gör för att skapa meningsfulla sammanhang i undervisningen, kommer begreppet proximala utvecklingszonen att användas tillsammans med begreppet mediering. Dessa begrepp skapar tillsammans en
29
helhetsbild av hur olika metoder och medierande verktyg kan användas för att stötta, uppmuntra och utmana barnen i deras fortsatta utveckling. Eidevald och Engdahl (2018) poängterar att de medierande verktygen är centrala för en omsorgsfull och lekfull
undervisning. Barnen kan med hjälp av medierande verktyg utmanas och utvecklas vidare i deras proximala utveckling (a.a.).
Fråga 18 löd: vad strävar Du/Ni mest efter i undervisningssituationerna? Här svarade 70% av pedagogerna att de strävar mot alla de alternativ som gavs. Dessa alternativ var:
1) Att väcka ett intresse hos barnen. 2) Att skapa sociala relationer mellan barnen. 3) Att bygga en trygghet i barngruppen. 4) Att ge barnen en varierad undervisning. Resultatet kan kopplas samman med kompetens och arbetet med Läroplanen för förskolans (2018) mål. Pramling och Wallerstedts (2019) samt Williams och Pramling Samuelsson (2017) betonar i sin forskning vikten av kompetenta pedagoger. De poängterar att genom kompetens kan pedagogen engagera, stötta, utmana och styra barnen mot meningsfulla processer (a.a.). För att använda medierande verktyg och utmana barnen i deras
proximala utvecklingszon krävs kompetenta pedagoger. I det resultat som synliggjorts, lyfts pedagogernas kompetens kring arbetet mot olika Läroplansmål. Det kan därför tolkas som dessa pedagoger besitter en god kompetens.
Vi kopplar samman det resultat som framkommer i fråga 15 och 17, som handlar om vilka metoder pedagogerna använder sig av och vad pedagogerna säger att de gör för att undervisningssituationerna ska bli meningsfulla och lärorika för barnen. Här analyseras pedagogernas kompetens kring medierande verktyg och metoder. Under fråga 15 (Vilka undervisningsmetoder använder Du/Ni Er utav i de planerade
undervisningssituationerna?) svarade 71,5% av pedagogerna att de använder barns frågor som ett medierande verktyg att bedriva undervisning med. I Jonsson och Thulins (2019) forskning lyfts barns frågor, som ett medierande verktyg, som
grundläggande/viktigt för att bedriva en utmanande och meningsfull undervisning. Eftersom 71,5% av pedagogerna säger att de använder barns frågor i
undervisningssituationerna, överensstämmer det med det som forskning och sociokulturella perspektivet lyfter som meningsfulla, utmanande och utvecklande metoder. I det sociokulturella perspektivet sker lärandet även genom kommunikation, dialog, interaktion och sociala sammanhang (Lundgren et al. 2014). Utifrån detta resultat kan vi även utläsa att pedagogerna synliggör en god kompetens och
medvetenhet kring barns frågor som medierande verktyg för att utmana barnen vidare i deras utveckling.
Under fråga 17 (Vad gör Du/Ni för att göra undervisningen lärorik och meningsfull för barnen?) upplever pedagogerna att de använder flera olika metoder och arbetssätt. Här svarar 90,5% av pedagogerna att de utgår från barns nyfikenhet och intressen. Därefter påstår 65,8% av pedagogerna arbeta utifrån ett tema. 63,1% av pedagogerna arbetar med material som är anpassat efter barnen. Avslutningsvis säger 58,6% av pedagogerna att de undervisar med inlevelse för att göra undervisningssituationerna lärorika och meningsfulla. Resultatet synliggör många olika metoder i förskolan för att ge barnen en varierad, lärorik och meningsfull undervisning, vilket även kan kopplas till förskolans Läroplan (2018) som lyfter vikten av varierad undervisning. Läroplanen för förskolan (2018) skriver: Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om
arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet (Lpfö 18, s.11). Även Pramling och Wallerstedts (2019) forskning betonar hur variation i förskolans verksamhet är viktig. Variationen ger barnen möjlighet att
utmanas och utvecklas inom flera olika områden under deras vistelse i förskolan. Genom att erbjuda barnen en varierad miljö, där undervisning förekommer, bidrar detta
30
till ett gott klimat som lockar fram till kommunikation och utforskande (a.a.). I resultatet synliggörs pedagogernas mångsidighet kring användandet av olika undervisningsmetoder i förskolan, vilket tyder på att barnen ges en varierad och mångsidig undervisning. Därav kan slutsatsen peka mot att pedagogerna i studien besitter goda kunskaper kring att bedriva en mångsidig och varierad undervisning.
Samtidigt anser 44,3% av pedagogerna att de behöver mer kunskap om olika undervisningsmetoder, vilket redogörs under fråga 9 (Anser Du att du behöver mer kunskap om olika undervisningssituationer i förskolan?). Det sociokulturella perspektivet lyfter lärandet som en pågående process som sker i många olika
sammanhang och situationer. Dessa pågående lärprocesser gäller likväl vuxna som barn (Lundgren et al. 2014). Även om pedagogernas kompetens och kunskap kring olika undervisningsmetoder tolkas som god under ovanstående frågor, är man som pedagog aldrig fullärd, utan det finns alltid något nytt att lära sig. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att pedagogens kompetens ligger till grunden för kvalitén i förskolan. Författarna betonar att kompetensen ständigt är i utveckling och grundas i den vuxnes förhållningssätt och engagemang (a.a.). De pedagoger som redogör att de behöver mer kompetens om olika undervisningsmetoder kan mena på att de inte ser sig själva som fullärda, utan har en vilja att utveckla ny kompetens som kan bidra till mer utmanande, lärorika och stimulerande undervisningssituationer i förskolan.
7.3.2 Lek som ett redskap i förskolan
Lek är ett begrepp som skiljs åt från undervisning i skolan. Lek i skolan sker oftast under strukturerade och tidsbegränsade ramar. Leken i skolan är vanligtvis kopplat till raster och specifika lektioner (Engdahl & Eidevald, 2018). Inom förskolan ses leken däremot som ett redskap för att bedriva undervisning på, vilket redogörs i Pramling & Wallerstedts (2019) studie. I det sociokulturella perspektivet lyfter Johansson och Pramling Samuelsson (2007) leken som en naturlig del i barns liv för att bearbeta och utveckla ny kunskap på (a.a.). Även om förskolans styrdokument, Skolverket (2020) och Läroplanen för förskolan (2018), betonar vikten av lek, svarade endast 65,8% av pedagogerna att de använder leken som undervisningsmetod (se fråga 15 - Vilka undervisningsmetoder använder Du/Ni Er utav i de planerade
undervisningssituationerna?). I Pramling och Wallerstedts (2019) studie skriver författarna om olika typer av lek. Leken kan ta form i mångsidiga skepnader, genom bland annat vuxen-guidad lek och barninitierad lek (a.a.). Pedagogernas kunskaper om leken och hur den kan ta form kan ha påverkat hur de svarat under denna fråga.
Eidevald och Engdahl (2017), Pramling Samuelsson och Johansson (2006), Läroplanen för förskolan (2018) och Pramling och Wallerstedt (2019) lyfter alla betydelsen av leken och hur den bör användas som metod för att bedriva undervisning på (a.a.). Även om tidigare forskning betonar leken som grundläggande, synliggörs ett annat synsätt på lek och undervisning i fråga 6 (Man ska skilja på begreppet undervisning från andra
aktiviteter som t.ex. fostran och socialt samspel). 35% av pedagogerna säger att man delvis ska skilja på begreppet undervisning från andra aktiviteter, vilket inte
samstämmer med det som forskningen lyfter. Samtidigt är det 97,3% av pedagogerna som säger att undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Dessa målstyrda processer är alla de processer som sker mot
någon typ av lärande, vilket också sker under lekande former. Det synsätt som dessa pedagoger redogör går i samklang med det som tidigare forskning och Skolverket (2020) betonar.
31
Utifrån ovanstående resultat synliggörs olika uppfattningar om undervisningsbegreppet och lek i förskolan. Majoriteten av pedagogerna uppfattar undervisningen som en del i det som sker i barns lek. Det framgår även att majoriteten av pedagogerna upplever att undervisningen, som strävar mot målstyrda processer oavsett var det sker, är en viktig del i barns utveckling och menar att den likväl kan ske i barns lek. Dessa uppfattningar bekräftas av ovan nämnd forskning och Skolverket (2020). I det sociokulturella
perspektivet anses utveckling och lärande ske i sociala samspel och i leken. Vi kan konstatera att tidigare forskning och den sociokulturella synen på lärande, instämmer med pedagogernas uppfattningar om lek och undervisning. Pedagogerna redogör för ett synsätt där lärandet speglas utifrån ett sociokulturellt perspektiv.
8. Resultatdiskussion
I detta kapitel kommer vi diskutera faktorer som kan ha påverkat studiens resultat. Här lyfts pedagogernas bakgrund, synsätt och kompetens som påverkande faktorer till det resultat som framställts. Nedan kommer även studiens metodkritik att diskuteras.
8.1 Undervisningsbegreppet
I frågorna 1, 2, 3. 4, 10, 11 och 14 synliggjordes pedagogernas bakgrund, kompetenser och erfarenhet kring undervisning, organisatoriska förutsättningar samt deras
upplevelser av undervisningssituationerna i förskolan. I studien svarade sammanlagt 85,1% (se fråga 1 - Vilken utbildning har Du?) av pedagogerna att de var utbildade förskollärare, men endast 54,6% (se fråga 4 - Hur insatt är Du i
undervisningsbegreppet?) säger sig vara mycket väl insatta i undervisningsbegreppet.
Samtidigt som majoriteten av pedagogerna påstår sig vara väl insatta i
undervisningsbegreppet, svarar 45,4% av pedagogerna att de inte känner sig väl insatta i undervisningsbegreppet. Williams och Pramling Samuelsson (2017) hävdar en
sammankoppling mellan kvalité och pedagogernas förståelse av
undervisningsbegreppet. Desto mer kunskap pedagoger har om undervisningsbegreppet i förskolan, desto mer bidrar det till en ökad kvalité i förskolan (a.a.) Hur ska förskolan kunna bedriva en god utbildning med en god kvalité om 45,4% av pedagogerna
upplever att de inte är insatta i undervisningsbegreppet som ska genomsyra hela förskolans verksamhet?
Under fråga 12 (Undervisning ges tillräckligt med utrymme i den dagliga verksamheten i förskolan?) synliggör majoriteten av pedagogerna att de upplever att undervisningen delvis får tillräckligt med utrymme i förskolan. 11,1% av pedagogerna anser även att undervisning inte ges tillräckligt med utrymme i förskolans verksamhet. Vi tolkar detta som motstridigt till de tidigare resultat som presenterats i studien, där pedagogerna påstår att undervisning är något som sker hela dagen (se fråga 7 och 8). Om
undervisning är något som sker under hela dagen bör det finnas tillräckligt med tid att bedriva undervisning på. Detta kan handla om huruvida pedagogerna tolkar begreppet undervisning. Även om begreppet är definierat utifrån Skollagen (2010:800) och Läroplanen för förskolan (2018) finns det fortfarande utrymme för egna tolkningar. Detta framkommer även i fråga 5 (Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolans verksamhet. Vad tycker Du är beskrivning och innehåll i detta begrepp?) där
32
8.2 Undervisningssituationer
Under fråga 9 (Anser Du att du behöver mer kunskap om olika undervisningssituationer i förskolan?) säger 56,7% av pedagogerna att de inte vet eller inte tycker sig behöva mer kunskap om undervisningssituationer. I motsättning till detta var det samtidigt 44,3% av pedagogerna som upplever att de behöver mer kunskap om olika
undervisningssituationer. De pedagoger som upplever att de inte vet eller inte behöver mer kunskap kan bero på att dessa pedagoger ges fler utbildningstillfällen inom sitt förskoleområde. Det kan även vara så att dessa pedagoger har arbetat inom förskolan så pass länge att de känner sig kompetenta inom området. I fråga 2 (Hur länge har Du arbetat i förskolan?) säger 33,5% av de responderande pedagoger, att de har arbetat i förskolan i 20 år eller mer. Det kan finnas ett samband mellan dessa två frågor, där de som har arbetat länge också har svarat att det inte vet eller inte behöver mer kunskap om undervisningssituationer i förskolan. De pedagoger som tycker sig behöva mer kunskap om undervisningssituationer kanske inte ges tillräckligt med utbildningstillfällen inom sitt förskoleområde. Samtidigt lyfter Skollagen (2010:800) att alla med erfarenhet, som kan gynna barns utveckling och lärande, får undervisa barnen i förskolan (a.a.). Det innebär att all personal inom förskolan, oavsett om de har utbildning eller ej, får undervisa barnen om de har erfarenhet inom området. Parallellt med det lyfter
Skollagen (2010:800) och Läroplanen för förskolan (2018) att förskollärare, barnskötare och övrig personal ska erbjudas kompetensutveckling för att kunna bedriva en
utmanande och lärorik undervisning i förskolan (a.a.). Även om alla kan bedriva
undervisning, anser vi att det behövs mer tillfällen för kompetensutveckling i förskolan.
Här knyter vi an till det Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver, som betonar betydelsen mellan undervisning och pedagoger kompetens och förhållningssätt (a.a.). Kompetens är inte enbart erfarenhetsbaserat utan utvecklas hela tiden, både genom interaktion med andra, mer kompetenta och under utbildningstillfällen. Därför är det viktigt att kontinuerligt erbjuda pedagoger tillfällen att utveckla sina kompetenser och erfarenheter.