Pedagogers uppfattningar om undervisningsbegreppet

Nedan analyseras pedagogers uppfattningar om undervisningsbegreppet i förskolan i kontrast till tidigare forskning, relevant litteratur och studiens teoretiska perspektiv.

26

7.1.1 Undervisning

I fråga 5 (Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolans verksamhet. Vad tycker Du är beskrivning och innehåll i detta begrepp?) svarar 97,3% av pedagogerna att

undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Enligt det sociokulturella perspektivet definieras undervisning som en process utifrån barns tidigare erfarenheter (Lundgren et al. 2014). Skollagens (2010:800) definition av undervisningsbegreppet lyder: “Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen 2010:800). Utifrån resultatet synliggörs pedagogernas uppfattningar om undervisningsbegreppet som tolkas som mycket god då uppfattningen överensstämmer med Skollagens definition av

undervisningsbegreppet. Under samma fråga (fråga 5) svarade 4,6% av pedagogerna, vars uppfattning om undervisningsbegreppet löd: undervisning är organiserade lektioner med talande lärare och lyssnande barn. Här svarade även 8,4% av

pedagogerna att undervisning enbart är en form av planerade aktiviteter. Resultaten kan tolkas som att dessa pedagoger anser att förskolläraren är den som besitter ansvaret över att undervisning bedrivs och att dessa undervisningssituationer sker tillsammans med förskolläraren. Denna tolkning går att knyta an till det som Läroplanen för förskolan (2018) och Nilsson et al. (2018) påpekar, där förskollärarna har ett särskilt ansvar att planera och genomföra undervisning. Catucci (2017) lyfter även i sin studie att

undervisning även kan definieras som situationer där en lärare innehar kontroll. Dessa tillfällen sker under övervakning av läraren som tillsammans med barnen kan synliggöra nya sätt att tänka och handla på (a.a.). Även om dessa uppfattningar om undervisning inte tillhör majoriteten, kan dessa uppfattningar ändå gå i samklang med det som läroplanen och tidigare forskning lyfter. Dock lyfter Läroplanen för förskolan (2018) samtidigt att undervisning kan bedrivas av alla i arbetslaget (a.a.), vilket kan tolkas som motstridigt.

I fråga 8 (Var sker undervisningen på Din förskola?) uppfattar 37,4% av pedagogerna att undervisning sker tillsammans med aktiva pedagoger. I Nilsson et al. (2018)

forskning, skriver författaren om vikten av att vara aktiv i sitt pedagogiska arbete. På så sätt kan pedagoger fånga barns intresse och skapa meningsfulla och lärorika situationer. Dessa situationer ska tas tillvara på för att skapa och erbjuda barnen anpassade

aktiviteter som utmanar barn mot fortsatt utveckling (a.a.). Även om majoriteten (55,3%) av pedagogerna, under samma fråga, svarade att undervisningen sker hela dagen, var det samtidigt 37,4% av pedagogerna som anser att undervisningen sker tillsammans med aktiva pedagoger. Denna uppfattning är inte felaktig. Samtidigt som majoriteten av pedagogerna anser att undervisning sker hela dagen, upplever 55% av pedagogerna att undervisning ges delvis mycket utrymme i förskolan (se fråga 12 -

Undervisning ges tillräckligt med utrymme i den dagliga verksamheten i förskolan?). Under fråga 7 (När sker undervisning på Din förskola?) uppfattar 90,8% av

pedagogerna att undervisning sker hela dagen. Detta kan tolkas som att de pedagoger som svarat, inte skiljer på planerad och oplanerad undervisning under denna fråga. I fråga 13 (Hur ofta genomför Du/Ni planerade undervisningssituationer på Er

avdelning?) svarar 30,9% av pedagogerna att planerade undervisningssituationer sker minst sex gånger i veckan. Med utgångspunkt i dessa frågor synliggörs en skillnad kring pedagogerna i studien och deras uppfattningar om undervisning. Det tolkas som att pedagogerna har olika uppfattningar om olika typer av undervisning - planerad och

27

oplanerad undervisning. Detta synliggörs även under fråga 8 (Var sker undervisning på Din förskola?) där 55,3% av pedagogerna säger att undervisning sker hela dagen. Denna fråga specificerar inte om det handlar om planerad eller oplanerad undervisning, och har också en större procent i svar än fråga 13 som specifikt frågar om planerade

undervisningssituationer. De pedagoger vars uppfattning om undervisning som både planerad och oplanerad, styrks av Läroplanen för förskolan (2018), som säger att förskolan ska erbjuda barnen både planerad och oplanerade (spontana)

undervisningssituationer i förskolan.

I Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie visar resultatet på en ökning av förskolans kvalité i samband med förskollärarnas förståelse av undervisningsbegreppet (a.a.). Läroplanen för förskolan (2018) skriver om förskolans kvalité: “[...]

undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet” (Lpfö 18, s.11). Under fråga 4 (Hur insatt är Du i

undervisningsbegreppet?) redogjorde 54,6% av pedagogerna sina uppfattningar om undervisningsbegreppet som mycket god. Resultatet i fråga 4, kopplat till förskolans kvalité, tolkas som hög hos de pedagoger som har svarat på enkäten.

I fråga 6 (Man ska skilja på begreppet undervisning från andra aktiviteter som t.ex. fostran och socialt samspel?) svarar majoriteten (58,5%) av pedagogerna att

undervisning inte ska skiljas från andra aktiviteter. Läroplanen för förskolan (2018) skriver att omsorg, utveckling och lärande tillsammans ska bilda en helhet. Även Catucci (2017) förklarar att undervisning inte alltid har ett slutgiltigt mål. Författaren menar att undervisningen kan, tillsammans med andra faktorer, skapa en helhet och mening (a.a). Majoriteten av pedagogerna som svarade på fråga 6, har en uppfattning om undervisningsbegreppet och dess sammanhang som stämmer överens med det som Läroplanen (2018) och tidigare forskning lyfter. Även om Catuccis (2017) forskning och Läroplanen för förskolan (2018) betonar att undervisning bör vävas samman med andra faktorer, svarade fortfarande 35% av pedagogerna, på samma fråga, att

undervisning delvis är något som bör skiljas åt från andra aspekter. 3,5% av

pedagogerna tycker dock att begreppet undervisning ska skiljas från andra aspekter.

7.2 Pedagogers upplevelser av undervisningssituationer i förskolan

7.2.1 Barns perspektiv och agency

I studien används begreppen barns perspektiv och agency för att synliggöra pedagogers förhållningssätt gentemot barns inflytande och barns möjligheter till handlingsutrymme i deras utveckling och lärande. Dessa begrepp ska genomsyras i det pedagogiska arbetet, vilket Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) och Pihlgren (2017) betonar.

Pedagogernas upplevelser av barns inflytande i undervisningssituationerna redogörs under fråga 16 (Ger Du/Ni barnen möjlighet att påverka undervisningen i förskolan?)

och anses som goda, där sammanlagt 96,1% av pedagogerna upplever att barnen ges mycket till delvis mycket inflytande i undervisningssituationerna. Inom det

Sociokulturella perspektivet utvecklas barnen tillsammans med andra där möjligheten att påverka sin utveckling finns (Lundgren et al. 2014). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att det är i dessa handlingsutrymmen som barnen uppmuntras av andra

28

barn och pedagoger och där deras intressen och erfarenheter tar form. Författarna poängterar också att i dessa handlingsutrymmen kan barnen påverka sitt eget handlande (a.a.). Det synsätt som pedagogerna synliggör i studien, styrks av det som tidigare forskning och det som det sociokulturella perspektivet lyfter fram inom den

pedagogiska kompetensen kring barns inflytande. Catucci (2017) lyfter i sin forskning, att pedagogerna har en viktig roll, där deras uppgift i verksamheten är att skapa

meningsfulla och lärorika situationer för barnen. Både i undervisningssituationer som i lärandesammanhang ska barnen ges inflytande som präglas av kommunikation och lärande (a.a.). För att kunna erbjuda barn möjlighet till inflytande i verksamheten krävs medvetna pedagoger med kompetens kring barns utveckling, intressen och tidigare erfarenheter. Majoriteten av pedagogerna i studien ger barnen någon form av inflytande i verksamheten, vilket tyder på att pedagogerna innehar kompetens kring vikten av barns möjlighet till inflytande.

Utifrån det som pedagogerna redogör för under fråga 15 (Vilka undervisningsmetoder använder Du/Ni Er utav i de planerade undervisningssituationerna?) synliggörs att majoriteten (71,5%) av pedagogerna upplever att de använder barns frågor i

undervisningssituationerna. Det sociokulturella perspektivet betonar vikten av att sätta barns bästa i fokus. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att barns bästa handlar om att låta barnen får uttrycka sina åsikter, tankar och idéer (a.a.). Vilket också är en form av inflytande. Utifrån det som redogörs i fråga 15, kan vi utläsa att de pedagoger som använder barns frågor i undervisning, också ger barnen goda förutsättningar till inflytande och handlingsutrymme.

För att inta ett barns perspektiv betonar Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) att pedagoger behöver insikt och kompetens för att skapa meningsfulla och lärorika

sammanhang, som bygger på barns erfarenheter och intressen (a.a.). Detta anses som en central del inom det sociokulturella perspektivet (Lundgren et al. 2014). I

enkätundersökningen frågades pedagogerna om hur de gör för att skapa lärorika och meningsfulla situationer för barnen (fråga 17). På denna fråga svarade 90,5% av

pedagogerna att de utgår från barns intressen och nyfikenhet. Detta synsätt är något som tidigare forskning också instämmer med. Nilsson et al. (2018) betonar hur barn och vuxna tillsammans upplever, erfar, skapar, samlar in kunskaper och lär genom det gemensamma sociala sammanhanget. Pramling Samuelsson och Johansson (2006) skriver ytterligare om att använda barns meningsskapande i situationer och kan ses som ett socialt och kulturellt verktyg. Detta verktyg kan pedagogerna ta tillvara på för att skapa undervisningssituationer som blir lärorika och meningsfulla för barnen (a.a.).

Resultatet tyder på att de pedagoger som svarade att de utgår från barns intresse och nyfikenhet under fråga 17, genomsyras av ovanstående synsätt.

7.3 Vilka metoder säger pedagogerna att de använder för att