Självständigt arbete i
förskollärarutbildningen HT20
Författare: Amanda Åhlander och Serena Berg
Handledare: Camilla Forsberg Examinator: Kristina Holmberg Termin: Ht 2020
Ämne: Didaktik Nivå: Grundläggande Kurskod: 2FL01E
Undervisning i Förskolan
En studie om pedagogers uppfattningar om och
upplevelser av undervisningsbegreppet och
undervisningssituationer i förskolan
2
Abstrakt
Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolan som infördes i samband med revideringen av den nya Läroplanen för förskolan (2018). Via enkät som metod undersöker studien begreppet undervisning i förskolan utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet ligger till grund för att analysera pedagogers uppfattning om och upplevelser av undervisning i förskolan. I Studien lyft även olika
undervisningsmetoder fram som pedagogerna säger sig använda för att göra undervisningen lärorik och meningsfull för barnen.
Pedagogerna betonar undervisning som “målstyrda processer som under ledning av lärare och förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skollagen 2010:800). Dessa processer sker enligt pedagogerna under hela dagen. Vidare synliggörs även hur pedagogerna i undersökningen anser att de behöver mer kunskap om undervisning och
undervisningssituationer i förskolan. Majoriteten av pedagogerna upplever att de inte vet om de behöver mer kunskap om nya undervisningssituationer i förskolan.
De vanligaste förekommande undervisningsmetoderna i förskolan fokuserar på att utgå från barns frågor, där även leken lyfts fram som en mycket central del. I resultatet kan pedagogers vilja att utgå från barns intresse och nyfikenhet synliggöras. Dessa aspekter ligger till grund för att skapa en meningsfull och lärorik undervisning för barnen. Samtidigt som pedagogerna utgår från barns frågor, intressen och erfarenheter, ges barnen bara ett delvis stort inflytande på sin egen undervisning. Avslutningsvis upplever pedagogerna att undervisningssituationerna är roliga/lustfyllda, utvecklande,
språkutvecklande, lärorika, utmanande och givande.
Nyckelord
Undervisning, lärande, förskolan, undervisningsbegreppet, undervisningssituationer, undervisningsmetoder, lek.
Tack
Vi vill ägna ett tack till de pedagoger som ställt upp på att besvara vår enkät i den här studien. Vi vill också ägna ett tack till alla de som funnits där för oss under studiens gång. Ett stort tack till vår handledare Camilla Forsberg som stöttat och väglett oss under arbetets process. Sist men inte minst vill vi även tacka våra nära och kära som har stöttat och uppmuntrat oss genom hela examensarbetet. Utan er alla hade vi aldrig kunnat genomföra den här studien.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ___________________________________________________________ 1 2. Syfte _______________________________________________________________ 2 2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 2 3. Bakgrund ___________________________________________________________ 3 3.1 Undervisning ____________________________________________________ 3 3.2 Teoretiskt perspektiv – Sociokulturella perspektivet ______________________ 3 3.2.1 Centrala begrepp och definitioner ________________________________ 44. Tidigare forskning ___________________________________________________ 6
4.1 Undervisning och lärande ___________________________________________ 6 4.2 Sammanfattning __________________________________________________ 9 5. Metod _____________________________________________________________ 11 5.1 Metodval - Enkäter _______________________________________________ 11 5.2 Vetenskapsteoretiskt tillvägagångssätt ________________________________ 12 5.3 Urval __________________________________________________________ 12 5.4 Genomförande __________________________________________________ 13 5.5 Bearbetning av empiri ____________________________________________ 14 5.6 Etiska ställningstaganden __________________________________________ 14 5.7 Studiens validitet, trovärdighet och generaliserbarhet ____________________ 15
6. Resultat ___________________________________________________________ 17 6.1 Pedagogernas bakgrund ___________________________________________ 17 6.2 Uppfattningar om undervisningsbegreppet ____________________________ 18 6.3 Upplevelser av undervisningssituationer ______________________________ 20 6.4 Metoder i undervisningssituationer __________________________________ 23 6.5 Sammanfattning _________________________________________________ 24 7. Analys ____________________________________________________________ 25
7.1 Pedagogers uppfattningar om undervisningsbegreppet ___________________ 25 7.1.1 Undervisning ________________________________________________ 26 7.2 Pedagogers upplevelser av undervisningssituationer i förskolan ____________ 27 7.2.1 Barns perspektiv och agency ____________________________________ 27 7.3 Vilka metoder säger pedagogerna att de använder för att undervisningen ska bli lärorik och meningsfull för barnen? _____________________________________ 28
7.3.1 Mediering och den proximala utvecklingszonen _____________________ 28 7.3.2 Lek som ett redskap i förskolan __________________________________ 30
8. Resultatdiskussion __________________________________________________ 31
8.1 Undervisningsbegreppet ___________________________________________ 31 8.2 Undervisningssituationer __________________________________________ 32 8.3 Organisatoriska förutsättningar och pedagogers kompetens _______________ 32 8.4 Metodkritik och diskussion ________________________________________ 33
4 10. Framtida forskning ________________________________________________ 35 Referenser ___________________________________________________________ 36 Bilagor _______________________________________________________________ 1 Bilaga A Informationsbrev _____________________________________________ 1 Bilaga B Enkätfrågor _________________________________________________ 2
1
1. Inledning
När förskolans Läroplan reviderades 2018 synliggjordes många nya centrala delar, men den mest framträdande skillnaden från tidigare Läroplaner var införandet av begreppet undervisning. Skollagen (2010:800) definierar begreppet undervisning i § 3 som: Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollagen 2010:800).
Begreppet undervisning har tidigare inte används i förskolan utan är ett begrepp som är starkt associerat till skolans väsen. I och med att begreppet undervisning nu även används i förskolan förtydligas förskolans roll som en del i Sveriges
utbildningsväsende. Dagens Läroplan för förskolan (2018) betonar att undervisning ska bedrivas i förskolans verksamhet (a.a.). Dock finns inga tydliga ramar och riktlinjer om vilka undervisningsmetoder pedagogerna kan eller ska användas sig av för att bedriva undervisning. Skolverket (2020) betonar även att undervisning ska utgå från ett innehåll som är planerat, men undervisningen kan också uppstå spontant i verksamheten. Barns utveckling och lärande sker inte bara i planerade undervisningssituationer utan det sker hela tiden. Skolverket (2020) lyfter också fram att det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret att se till så det pedagogiska innehållet i undervisningen sker utifrån läroplanens mål samtidigt som arbetslaget genomför det tillsammans (a.a.). Mellan åren 2015–2017 satsade Sveriges regering på att utvärdera förskolans verksamhet. Skolinspektionen fick i uppdrag att granska förskolans kvalité och
måluppfyllelse vilket skedde utifrån 13 genomförda granskningar. Dessa granskningar visade på brister inom det pedagogiska uppdraget, där kvalitén i undervisningen var ojämn. I granskningen synliggjordes förskolepersonalens och förskolechefernas olika sätt att se på undervisning. Skolinspektionen (2016) skriver “[…] istället fokuserar både förskollärare och förskolechefer på begreppet lärande, med hänvisning till att lärande som process är något som sker hela tiden […] ” (s. 19), vilket synliggör att pedagoger generellt inte är bekväma med att använda begreppet undervisning i förskolan. Detta beror på att undervisningsbegreppet tidigare inte använts i förskolan och pedagogerna tolkar användningen av begreppet på olika sätt (a.a.).
Catucci (2017) lyfter fram i sin forskning att undervisningsbegreppet är ett nytt begrepp inom förskolan. Förskolan räknas idag som en egen skolform där
undervisningsbegreppet omfattas av skollagen. Catuccis (2017) forskning lyfter olika sätt som är möjliga för att konceptualisera (att sammanställa enskilda tankar till ett kommunicerbart system av tankar) undervisningen i förskolan och vilka konsekvenser som medförs av olika undervisningsmetoder. Idag använder pedagoger flera olika undervisningsmetoder beroende på vilket sammanhang de befinner sig i (a.a.).
1.1 Problemformulering
Skolverket (2020) betonar att undervisningsbegreppet är nytt i förskolan men
företeelsen om vad undervisning är kännetecknas inte som ny (a.a.). När man diskuterar undervisning i förskolan kan detta leda till olika tolkningar av begreppet och dess innebörd. Enligt Skolverket (2020) ska undervisning i förskolan inte vara något tråkigt där barnen tappar intresse, utan undervisningen ska vara lärorik, lustfylld och skapa meningsfullhet hos barnen (a.a.). Som pedagog ska man utgå från barns intresse och anpassa undervisningen utifrån barns behov och förutsättningar där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Skolverket (2020) poängterar att en stor del av förskolans
2
verksamhet präglas av undervisning, där flera undervisningssituationer under dagen ska förekomma. Undervisningen som sker i förskolan förekommer inte endast i de
planerade undervisningssituationerna, utan även i de spontana situationer som uppstår i förskolans verksamhet (a.a.).
Vi vill med vår studie undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om
undervisningsbegreppet och upplevelser av undervisningssituationer i förskolan. I samband med detta vill vi ta reda på hur pedagogerna säger att de arbetar för att skapa lärorika och meningsfulla undervisningstillfällen för barnen.
2. Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i förskolan.
2.1 Frågeställningar
● Vilka uppfattningar har pedagogerna om undervisningsbegreppet?
● Vilka upplevelser har pedagogerna av undervisningssituationerna i förskolan? ● Vilka metoder säger pedagogerna att de använder för att undervisningen ska bli
3
3. Bakgrund
I detta kapitel presenteras det sociokulturella perspektivet samt centrala begrepp, vilket är den perspektiv som studien utgår från. Nedan kommer även en sammanfattning av undervisningsbegreppets innebörd tydliggöras.
3.1 Undervisning
Läroplanen för förskolan (2018) påpekar att förskollärarna har ett särskilt ansvar för att undervisning ska bedrivas på förskolan. Läroplanen lyfter även fram vikten av
arbetslaget och betonar att arbetslaget tillsammans ska sträva mot att undervisning sker under hela dagen. Läroplanen betonar:
Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt.
(Lpfö 18, s.7)
Det innebär att undervisningen kan ske gemensamt med alla som medverkar i
arbetslaget. Det är på så sätt viktigt att hela arbetslaget är väl förankrade i Läroplanens strävansmål och gemensamt kan planera och anpassa undervisningen utefter den
aktuella barngruppen. Detta är även något som skollagen poängterar i 14 § i 2 kap -
Huvudmän och ansvarsfördelning, att all annan personal än legitimerade lärare också får bedriva undervisning som främjar barns utveckling och lärande.
Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.
(Skollagen 2010:800)
Pihlgren (2017) betonar att undervisningen i förskolan kan ta sig olika uttryck beroende på hur förskolepersonalen tolkar sitt uppdrag. Eidevald och Engdahl (2018) lyfter att som pedagog i förskolan är det av stor vikt att skapa goda möjligheter att fånga upp och utgå från barns intressen och erfarenheter i undervisningen. Författarna betonar även att undervisningen i förskolan ska både fånga barns intresse men också väcka lusten för att lära. Detta innebär att undervisningen måste ges utrymme i leken, där barnen kan ta egna initiativ (a.a.).
3.2 Teoretiskt perspektiv – Sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet lyfter lärandet som en pågående process som sker tillsammans med omgivningen. Läroplanen för förskolan (2018) grundas i ett sociokulturellt perspektiv med grundtanken att barn lär sig genom interaktion
tillsammans och av varandra, likväl mellan vuxna och barn. Lundgren. Säljö och Liberg (2014) lyfter olika perspektiv på lärandet och menar att utveckling är något som alla människor ägnar sig åt och begränsas inte enbart till barn och unga. Författaren betonar även att lärandet är en ständigt pågående process där individen lär sig behärska de olika kunskaper och färdigheter som ligger närmast individens utvecklingszon. När individen
4
är redo att lära sig något nytt, kan hen genom stöttning och vägledning av andra barn och vuxna, utveckla sina kunskaper vidare (a.a.).
3.2.1 Centrala begrepp och definitioner
Barns perspektiv
Det är barnet som är i fokus i det sociokulturella perspektivet. Barns tidigare erfarenheter ligger till grund för vad lärandet kommer handla om (Lundgren et al. 2014). Enligt Skolverket (2017) är lärandet beroende av kontexten och barns tidigare erfarenheter. Lärandet ska, för att bli meningsfullt för barnen, bygga vidare på deras tidigare erfarenheter. Dessa tidigare erfarenheter ska ses som en resurs av läraren. På så sätt blir utgångspunkten för lärandet baserat på barns erfarenheter som sedan kan anpassas och överföras till det som läraren vill väcka intresse för (a.a.). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) poängterar att pedagogerna måste få kunskap om barns världar, perspektiv och meningsskapande, vilket handlar om att ta vara på barns
erfarenheter, frågor och idéer och därmed inta ett “barns perspektiv “. Författarna lyfter även fram barns bästa som en central aspekt i barns perspektiv. Pedagoger behöver göra sitt yttersta för att skapa en god tillvaro, där barnen ska få komma till tals (a.a.).
I studien används begreppet barns perspektiv för att belysa om pedagoger intar eller om pedagoger avstår från att inta ett barns perspektiv, för att göra alla barn delaktiga i undervisningen i förskolan.
Den proximala utvecklingszonen
Arnqvist (2015) lyfter den proximala (närmaste) utvecklingszonen som syftar till att belysa spelrummet mellan det som barnen klarar av att lösa självständigt och det som barnen kan lösa tillsammans med en mer erfaren vuxen hjälp och stöttning. Håkansson (2014) menar att barnets största utvecklingspotential ligger mellan dessa två zoner: Det barnet klarar av själv och det som barnet behöver stöttning i (a.a.). I förskolan är den proximala utvecklingszonen något som genomsyras i arbetet. Barnen växlar mellan att utföra uppgifter som de klarar av själva och uppgifter där barnen behöver stöttning av en mer erfaren människa (Lundgren et al. 2014).
I studien används begreppet den proximala utvecklingszonen för att belysa hur pedagoger kan finnas till hands för att stötta, uppmuntra och utmana barnen i deras fortsatta utveckling.
Agency
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) och Pihlgren (2017) skriver att agency är ett begrepp som beskriver barns aktörskap och handlingsutrymme. Barns handlingar ska ges utrymme eftersom det är i handlingen som barnet kan påverka sitt eget handlande och där barnet får möjligheten att utforska och undersöka sin omvärld (a.a.). Vidare lyfter Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) att barn betraktas som sociala aktörer som genom samspel med andra utvecklar sin sociala förmåga. Barnen skapar sig en förmåga genom idéer och handlingar som påverkar samt förändrar de sociala sammanhang som barnet befinner sig i (a.a.).
I studien används begreppet agency för att diskutera hur pedagoger utformar undervisningssituationer, för att ge barnen utrymme att handla utifrån sina egna erfarenheter och meningsskapande.
5 Mediering
Inom det sociokulturella perspektivet är mediering ett grundläggande begrepp som betonar att människan använder olika redskap och verktyg för att bearbeta och förstå sin omvärld (Lundgren et al. 2014). I förskolan och skolan används mediering för att tala om medierande verktyg. Enligt Eidevald och Engdahl (2018) är de medierande
verktygen centrala och nyckeln till en omsorgsfull och lekfull undervisning i förskolan. Enligt Lundgren et al. (2014) använder människan sig av både språkliga och materiella verktyg. De språkliga redskapen kan vara tecken, symboler eller liknande, som till exempel siffror, bokstäver, begrepp eller räknesystem. De materiella verktygen kan bestå av bildstöd, IKT, flanosagor och andra konkreta material (a.a.).
I studien används begreppet mediering för att tala om de medierande verktygen som pedagoger använder i förskolan för att nå ut, fånga och utmana barnen i deras framtida utveckling.
Lek
Eidevald och Engdahl (2018) poängterar att leken är grundläggande i förskolan. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar på att barn lär sig något nytt hela tiden och det är främst genom leken som barnen kan lära sig nya saker. Författarna betonar också att i leken får barnen möjlighet till att bestämma, ha kontroll, göra egna val och fatta egna beslut. Eidevald och Engdahl (2018) problematiserar leken och menar på att leken fått en underordnad position i skolan. Leken i skolan är något som sker efter undervisningssituationerna, då det är i undervisningssituationerna som ett lärande sker. Författarna poängterar leken vidare som ett grundläggande redskap som bör användas för att locka fram lärandet på. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) lyfter leken som en viktig del, då leken fungerar som ett redskap där barns olika dimensioner av delaktighet kan synliggöras.
I studien används begreppet lek för att tala om leken som ett medierande verktyg att bedriva undervisning på. När vi talar om lek handlar det inte om den fria leken som sker i skolan, utan lek som ett redskap för att knyta samman barns naturliga lust att leka och lära.
6
4. Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning om undervisning och lärande som vi anser vara relevant för vår studie. Undervisning och lärande i den tidigare forskningen lyfter pedagogers förhållningssätt, kompetens, tillvägagångssätt och syften.
För att undersöka begreppet undervisning behövde vi sätta oss in i
undervisningsbegreppet och dess innebörd. Detta gjorde vi genom att leta fram tidigare forskning, litteratur och artiklar som beskriver undervisningsbegreppets innebörd. Vi började med att söka forskning i tre databaser som Linnéuniversitetet har tillgång till: ERIC, SwePub och OneSearch. Vi hittade även en av forskningsartiklarna via Google (Undervisningsbegreppet och dess innebörd uttryckta av förskolans lärare, 2017). För att hitta dessa vetenskapliga artiklar använde vi oss av följande sökord: learning, play, preschool, förskola, undervisning, undervisning i förskolan, lärande i förskola,
undervisningsbegrepp innebörd och undervisningsbegrepp.
4.1 Undervisning och lärande
I Nilsson, Lecusay, Alnervik och Ferholts (2018) studie, Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan, undersökte författarna hur begreppet undervisning i förskolan kan förstås genom ett målrelationellt lärande och iscensättning av
undervisning i förskolan. Syftet med artikeln är att söka förståelse för vad undervisning, dvs målstyrda processer under ledning av förskollärare - väglett av multidimensionellt tänkande, kan innebära i en förskolekontext. Metoden som studien utgått från bygger på en analys av ett projekt från en avdelning med tre förskollärare och en barngrupp på 1–3 år. Förskolan arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Författarna lyfter vikten av förskollärarens roll och att det är förskolläraren som är den som bestämmer vad som ska läras och hur processen ska ledas. Detta resulterar dock i att barns möjligheter till att påverka innehållet i undervisningen minskas. Studien lyfter målrelationell undervisning där barnen bjuds in av pedagoger till lärprocesser, då det är barns intresse och frågor som utgör utgångspunkten för undervisningen. I den målrelationella undervisningen förekommer ofta impulser och kopplingar som frigör utrymmen för nya vändningar och olika sätt att undersöka, gestalta och tänka kring frågan i undervisningen. I dessa
processer kan såväl barn som pedagoger involveras. Genom dessa målstyrda processer som författarna lyfter, synliggörs också begreppet iscensättning som betonas i hur barn och vuxna tillsammans upplever, erfar, skapar, samlar in kunskaper och lär. Pedagoger och barn erbjuds i dessa sammanhang att växla mellan olika roller, som bidrar till att förstå och utveckla sina lär- och kunskapsprocesser. Målrelationella lärprocesser och iscensättning är båda gemensamma aspekter som går hand i hand med varandra inom undervisningen i förskolan. I studiens analys och diskussion synliggörs förskollärarens roll som betydelsefull för att skapa meningsfulla situationer för barnen, där
förskolläraren kan ge respons på det barnen gör och tillsammans skapa mening i det som sker. Här lyfts även lärarens roll att ta tillvara på möjligheter som ges för att skapa och erbjuda barnen aktiviteter som strävar mot utveckling. Avslutningsvis betonar författarna vikten av målrelationellt lärande som målstyrda processer. Det är i dessa processer som barns frågor, lust, intresse, nyfikenhet och kreativitet tas som
utgångspunkt i. Det handlar även om vikten av miljön och material där pedagoger och barn binds samman i en dynamisk relation som lägger grunden för den livslånga lusten att lära (a.a.).
7
Catucci (2017) undersöker i sin studie: Barn och Unga i Skola och Samhälle - De yngsta barnens meningsskapande: om undervisningspraktiker i förskolan, om begreppet undervisning och lärande utifrån den pragmatiska ansatsen. Detta är ett sätt för
förskolan att konceptualisera undervisningen och de didaktiska konsekvenser som medföljer de olika undervisningsstrategierna. Syftet med studien är att beskriva och analysera övergångar från förskola till skola för barn med olika förutsättningar och erfarenheter. För att kunna svara på syftet har flera metodval gjorts. Huvudmetoden för att generera empiri har skett via videofilmning, där tre mammors upplevelser av sina barns vägar från förskola till förskoleklass synliggjorts (a.a.). Denna forskningsstudie blir intressant för vår studie då den lyfter viktiga och centrala delar i barns utveckling och lärande kopplat till undervisning och det pedagogiska arbetet i förskolan. Catucci (2017) nämner att lärandebegreppet blivit allt mer definierat under åren i takt med att Läroplanen för förskolan infördes som styrdokument. Dock används inte begreppet undervisning i samma mån som ordet “lärande”. Detta har lett till att lärandebegreppet blivit näst intill dominerande i förskolan. Undervisning kan definieras som ett tillfälle (situation) där läraren har kontroll. När undervisning sker under en lärares övervakning kan nya sätt att tänka och handla synliggöras. I studiens resultat framkommer behovet av fortsatt forskning inom begreppet undervisning för att synliggöra undervisningens sammankoppling med lärandet och den pedagogiska verksamheten. Begreppet undervisning definieras i form av “ett synsätt som utgår från meningsskapande
processer som sker inom situerade praktiker som individer delat i” (Catucci 2017. s.59). Lärarna har en roll att skapa meningsskapande situationer likaväl i
undervisningssituationer som i lärandesammanhang. Dessa sker i sammanhang där kommunikationen mellan lärande och barn lyfts fram som central och avgörande. Undervisning beskrivs även som sådana situationer knutna till ett syfte. Syftet är inte något slutgiltigt mål som ska uppfyllas utan ses som ett närliggande gemensam mening som skapas tillsammans i den pågående situationen. Men syftet blir även det som styr om vad som blir relevant eller inte i den givna situationen. Undervisning är även något som lyfts som mångdimensionellt som innehåller interrelaterade kognitiva, moraliska och etiska dimensioner. Författaren menar på att dessa dimensioner påverkar i vilken riktning undervisningen styrs och vad man lär sig i den givna situationen.
Undervisningen blir till ett typ av lärande av värde som inte enbart handlar om
begreppet undervisning utan även om de moraliska och etiska dimensionerna som styr barns attityder, vanor och lärande. Sammanfattningsvis handlar undervisning om handlande i samband med syfte men även som en intersubjektiv dimension om barns deltagande. Den avgörande faktorn blir lärarens roll att lyfta undervisningen genom aktiviteter men även utifrån indirekta situationer som är meningsskapande och gynnsamma för barns utveckling (a.a.).
Johansson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) undersöker i sin studie, Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare,
förskollärares förståelse och innebörd av undervisningsbegreppet. Syftet med studien var att belysa begreppet undervisning med de yngsta barnen i förskolan och
förskolepersonalens sätt att resonera om detta. I studien användes en kvalitativ metod i form av strukturerade samtal. I dessa samtal har frågor diskuterats i en viss ordning, i ledning av samtalsledare. All förskolepersonal som deltog i studien arbetade inom samma förskoleområde med barn i åldrarna 1–3 år. Författarna belyser i studien att diskurserna består av ett spänningsfält mellan ökade krav, rättigheter och förskolans särart i förändring. De rättigheter som personalen hänför barn och föräldrar bidrar till högre krav i form av användandet och hanteringen av innebörden i
8
dokumentation kring barns utveckling och lärande. I och med undervisningsbegreppets införande i förskolan, medföljer nya krav och möjligheten till att höja kvalitén i
förskolans verksamhet. Dessa krav och rättigheter betonar författarna i studien som ett spänningsfält. Spänningsfältet innebär att kraven och rättigheterna kopplas samman till förskolans aktörer. Studien lyfter även hur betoningen på undervisningsbegreppet får en tydligare struktur med meningsfulla sammanhang både för äldre och yngre barn.
Författarna diskuterar hur förskolepersonalen besitter ett ansvar som på ett aktivt och kommunikativt sätt kunna relatera undervisning till barns egna perspektiv. Studiens resultat lyfter fram vikten om de krav och rättigheter (som nämnts ovan) som parallellt formas i diskurserna. I resultatet synliggörs hur förskolepersonalen och deras
upplevelser av krav och rättigheter sammankopplat till kvalitén i undervisningen har ökat. Dessa krav och rättigheter som studien beskriver visar på hur spänningsfältet mellan faktorerna medverkar till förändring (a.a.).
I Pramling Samuelsson och Johansson (2006) studie, Play and learning - inseparable dimension in preschool practice, var syftet att karaktärisera vilken typ av lärande som ligger till grund för den svenska läroplanen och hur lärandet definieras som
sociokulturellt. Studien bygger på videoinspelningar av interaktionen i vardagliga situationer i en barngrupp. Författarna valde sedan ut två situationer som analyserades med fokus på lekfulla interaktioner. I studien presenteras en teoretisk diskussion om dimensionerna lärande i lek och lek i lärande, som en lekfull lärandeinteraktion mellan pedagoger och barn. Lek har alltid setts som ett naturligt sätt för barnen att upptäcka och förstå sin omvärld. Lek har ansetts vara ett fenomen där pedagogens uppgift är att stötta leken utan att störa och används inte som ett verktyg att lyfta barns utveckling och lärande. Men idag ser det annorlunda ut där synen på lek och lärande integreras till något gemensamt. Författarna betonar att lek i undervisningssituationer utvecklar barns lust att leka och lära. Det utvecklar även fantasin, empatin, kommunikationen,
symboliskt tänkande och barns problemlösning. Genom att använda barns egna meningsskapande situationer och utgå från dessa kan leken ses utifrån ett socialt och kulturellt verktyg som läraren kan ta tillvara på för att skapa meningsfulla situationer. Leken är ett av många tillvägagångssätt att lära på. I leken möts barn som jämlika och delar sina egna världsuppfattningar med varandra som öppnar upp för social interaktion. I lekens värld finns inget rätt eller fel, utan barnen skapar spelregler tillsammans som ständigt förändras, vilket blir den perfekta arenan för barnen att träna på kommunikation och interaktion. Studiens resultat och analys påvisar att barns lek och lärande
synliggjorts i båda observationerna. Dessa observationer genomsyras av uppmuntran, imitation och kommunikation liksom lekfullhet, kreativitet och barns förmåga att själv kunna kontrollera och forma sina egna mål. Studien diskuterar vikten av lärarens kompetens att skapa situationer där lek och lärande kan integreras tillsammans. Leken är ett fundamentalt verktyg för barnen som stimulerar, skapar och förstår sin omvärld i det livslånga lärandet (a.a.)
I artikel Lekresponsiv undervisning - ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan, presenterar Pramling och Wallerstedt (2019) lekresponsiv undervisning som ett sätt att organisera barns lärande och utveckling i relation till lek. Studien syftar till att koordinera begreppsliga bidrag från olika traditioner till ett sammanhängande narrativ. Dessa traditioner innefattar utvecklingspedagogik och sociokulturellt
perspektiv/kulturhistorisk teori. Metoden som använts i denna studie var videodata som har genererats av förskollärare under tre års tid. Under denna period har fortlöpande diskussioner med både förskollärare, utvecklingsledare, förskolechefer och forskare ägt rum. Studien bygger på resultatet av ett projekt med namn “Lekbaserad didaktik – att
9
vidareutveckla förskoledidaktisk teoribildning i samverkan mellan forskare och förskollärare”. Där belyser författarna tre sätt att förhålla sig till leken. Den första aspekten sker utifrån den barninitierade leken. Även om barns initiativ blir begränsade utifrån det som den vuxne erbjuder, så krävs det kompetenta, engagerade, stöttande och responsiva pedagoger som stöttar barnen genom bland annat metakognitiva dialoger, urskiljning, variation och uppfattning. Den andra synen identifieras som vuxen-guidad
lek, där leken först och främst sker utifrån ett lärande och utvecklingsperspektiv.
Författarna menar på att leken används som ett verktyg för förskollärare att genom lekens ramar och regler undervisa barnen om det som framkommer i Läroplanen för förskolan. Det tredje perspektivet betonar lek som teknisk version av utbildningsinriktad
lek och förklaras som en instrumentell metod. I resultatet betonas lekresponsiv
undervisning som: 1) en gemensam aktivitet där pedagogerna blir engagerade medforskare tillsammans med barnen. 2) där pedagogerna ger kvalitativ respons på barns utveckling och lärande. 3) kompetens kring vad som kan tänkas vara lekaktiviteter då leken är ett flytande moment som snabbt skiftar mellan lek och icke-lek. Leken och undervisningen integreras med varandra. Förskollärarens roll är betydelsefull men kan samtidigt vara en utmaning, då förskollärarens agerande i olika samspelssituationer kan övergå till skolliknande innehåll där undervisningen istället blir en del av interaktionen. Lekens betydelse är mångbottnad där vuxnas deltagande i barns lek inte kan begränsas till att endast förstås på ett enda sätt (a.a.).
Jonsson och Thulin (2019) skriver i sin studie, Barns frågor i lek, och hur dessa frågor kan användas i förskolan. Syftet med studien var att bidra med kunskap om vad förskollärarna kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärarens undervisning i lek. Metoden som använts i denna studie bygger på videoobservationer, där förskollärarna självständigt eller med hjälp av en kollega filmat barnen som på olika sätt deltagit i lekaktiviteter. Barnen som medverkade i studien var 1–5 år och antalet barn varierade från 2–5 barn, samt en närvarande förskollärare. I studien skriver författarna, genom att ge svar på barns frågor i leken utifrån barns perspektiv, kan detta ge indikationer på hur lekresponsiv undervisning i förskolan kan utformas. Att ta tillvara på frågorna som uppstår genom lekens gång fyller både funktionen av att upprätthålla dramaturgin i leken, men det möjliggör även för barns fortsatta utveckling och lärande. I studien betonar författarna även hur frågorna som barnen ställer fördelas jämt mellan kamraterna som deltar i leken och till pedagogerna. Det är i dessa ömsesidiga undervisningssammanhang som barns perspektiv tas tillvara på och som indikerar både barn och pedagoger. Författarna poängterar att det är genom dessa undervisningsmetoder som barns perspektiv och barns frågor i leken synliggörs, vilket resulterar i en värdefull utgångspunkt för pedagogernas agerande i leken och för deras fortsatta utveckling och kommunikativt bemötande i vidare undervisning. I resultatet framkom att 104 frågor ställdes av barnen till sina lekkamrater samt till förskolläraren som deltog. Frågorna som ställdes var riktade till en viss lekkamrat eller till förskolläraren. De huvudsakliga frågorna som synliggjordes under aktivitetens gång var: frågor i och om lekberättelsen, bekräfta och söka samförstånd, öppenhet för lekens nya inslag och frågor som förekom utanför lekberättelsen, där barnen tillsammans med förskolläraren redde ut olika begrepp (a.a.).
4.2 Sammanfattning
Tidigare forskning betonar vikten av pedagogers kompetens kring barns utveckling och lärande, men även kring undervisning i förskolan. För att bedriva en god, utmanande och lärorik undervisning poängterar forskningen att det krävs medvetenhet och
10
kompetens för att skapa och erbjuda meningsfulla lärandesammanhang. Forskningen betonar att undervisning bör bedrivas och bygga på barns intressen och tidigare erfarenheter. I dessa sammanhang kan pedagoger bli aktiva medforskare som
tillsammans med barnen strävar mot önskade mål. På så sätt blir barns tankar, frågor och tidigare erfarenheter utgångspunkten i undervisningen. Forskningen lyfter vikten av att skapa meningsfulla undervisningssituationer i planerade likaså oplanerade
lärandesammanhang. Forskningen lyfter också leken som en mycket central del i barns utveckling men även som ett redskap/verktyg att bedriva undervisning på. I leken kan meningsfulla situationer utnyttjas på ett naturligt sätt. I forskningen används leken som ett redskap att bedriva undervisning på. Det krävs även kompetens kring leken för att integrera den med undervisning och lärande. Forskningen lyfter även behovet kring fortsatt forskning kring undervisningsbegreppet och dess användning.
11
5. Metod
Nedan redogörs studiens val av metod i form av metodval, vetenskapligt
tillvägagångssätt, bearbetning av empiri, urval samt studiens etiska ställningstaganden. Avslutningsvis kommer vi även presentera studiens validitet, trovärdighet och
generaliserbarhet.
5.1 Metodval - Enkäter
Denscombe (2018) lyfter att som forskare bör man vara påläst om det som ska
undersökas i samband med enkätundersökningar eller intervjuer (a.a.). Vi började med att leta fram tidigare forskning om undervisning i förskolan, för att få en inblick om hur undervisningsbegreppet tolkas och används i olika sammanhang. Därefter fördjupade vi oss i undervisningsbegreppet och hur det beskrivs och tillämpas i Skollagen (2010:800), Skolverket (2017 & 2020) och Läroplanen för förskolan (2018). Sedan valdes enkät som metod. På grund av de omständigheter som förekommer i världen blev Covid-19 delvis ett hinder för studien. Vi valde därför att använda oss av elektroniska enkäter, vilket inte riskerar smittspridning. Vi anser att enkät som metod är ändamålsenlig för att undersöka studiens syfte. Enkät som metod är ett tidseffektivt tillvägagångssätt, något som Björkdahl Ordell (2007) lyfter.
Björkdahl Ordell (2007) skriver att enkäter kan användas för att undersöka hur ofta eller hur vanligt förekommande ett fenomen är (a.a.). Vi vill med vår studie undersöka fenomenet: pedagogers uppfattning av och upplevelser om undervisningsbegreppet och undervisningssituationer i förskolan. Vi ansåg att via enkät kunna nå ut till en bredare grupp av människor som kunde dela med sig av sin uppfattning om och upplevelser av undervisning i förskolan. Med enkät som metod, önskade vi även på ett mångfaldigt utbud av svarsalternativ. Enligt Björkdahl Ordell (2007) är enkäter en metod som underlättar för forskaren att nå ut till en bredare grupp av människor (a.a.). Vår erfarenhet av tidigare enkäter och dess utformning innehar oftast färdiga
svarsalternativ med kryssfrågor, som ger respondenten begränsat utrymme att uttrycka sina tankar och värderingar. Denscombe (2018) lyfter att förkodade svar kan komma att framtvinga en form av struktur utefter det som forskaren vill ha svar på (a.a.). För att inte leda respondenterna i enkätundersökningen mot önskade svar, använde vi oss av utförliga kryssfrågor och flervalsalternativs-frågor. På så sätt kan vi ge respondenterna ett visst utrymme att svara på studiens syfte, samtidigt som det sker inom strukturerade ramar. Denscombe (2018) lyfter också användningen av kvantitativ metod som en kraftfull samhällsforskning, där svaret på frågorna i enkätundersökningen baseras på exakta mätningar som ger en mer exakt och defensiv mätning av den insamlade empiri (a.a.). Genom att använda enkäter med kryssalternativ och flervalsalternativs-frågor, kan vi samla in exakta mätningar på det som efterfrågas i studien. Dessa enkätfrågor har även granskats av vår handledare för att säkerställa att frågorna besvarade studiens syfte och frågeställningar.
Enkäter är ett redskap som sällan är intressant att fylla i. Det är först när enkäten sätts i ett sammanhang med ett intressant syfte som den blir meningsfull att besvara
(Björkdahl Ordell, 2007). För att få respondenterna att ta sig tid att besvara vår enkät, förklarade vi tydligt enkätens syfte. Vi satte även det i ett sammanhang som för
respondenterna blev meningsfullt och intressant, vilket gjorde respondenterna medvetna om vad studien faktiskt undersökte. Här skriver Björkdahl Ordell (2007) att det som bör
12
introduceras i enkäten är information om följande kategorier: 1) vem som gör
undersökningen. 2) i vilket syfte. 3) vilken grupp som undersöks. 4) de forskningsetiska principerna som gäller studien och respondenterna. 5) vem man som respondent kan vända sig till när personen vill fråga något om forskningen. 6) att man tackar för den tid som respondenten tillsatt undersökningen (a.a.). I vårt informationsblad informerades och presenterades svaren på de ovannämnda kategorierna (se bilaga A). Björkdahl Ordell (2007) lyfter ytterligare en viktig punkt angående information om slutdatum i enkätundersökningar. Författaren skriver för att minimera bortfall av empiri behövs ett slutdatum bestämmas tidigt (a.a.). För att minimera studiens bortfall av empiri, hade vi i enkätens informationsblad även valt att skriva ut enkätens slutdatum.
Denscombe (2018) skriver om betydelsen av svarsfrekvens i en enkätundersökning där hela studien bygger på den fullständiga svarsfrekvensen. De två faktorerna som
påverkar svarsfrekvensen är hur lång tid det tar att fylla i enkäten samt hur mycket respondenten behöver anstränga sig för att besvara frågorna (a.a.). För att vår enkät skulle bli så kort och konkret som möjligt, använde vi oss av kryssfrågor och flersvarsalternativs-frågor. På så sätt kunde vi underlätta den tid det tar för respondenterna att fylla i enkäten och också få en större svarsfrekvens.
5.2 Vetenskapsteoretiskt tillvägagångssätt
Läroplanen för förskolan (2018) är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv där olika situationer och sammanhang i förskolan sker i samspel med andra (a.a.). För att undersöka studiens forskningsfrågor utformades enkätfrågorna efter det sociokulturella perspektivet för att undersöka vilka områden inom undervisning som pedagogerna anser vara centrala.
I studiens diskussion och analys av empiri kommer viktiga och centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, som nämnt i kapitel 3, användas. Dessa begrepp kommer vara utgångspunkten för att synliggöra olika metoder, uppfattningar om och upplevelser av undervisning i förskolan. Vi anser att det i undervisningen sker ett lärande, men det sker samtidigt ett lärande i undervisningen. Eftersom båda begreppen lärande och undervisning är centrala inom förskolan och det sociokulturella
perspektivet, anser vi att det är lämpligt att utgå från och analysera studiens empiri utifrån det sociokulturella perspektivet.
5.3 Urval
Björkdahl Ordell (2007) skriver om studier som genomförs under lärarutbildningen som tidsbegränsade (a.a.). Den största faktorn som vi behövde ta hänsyn till och anpassa studien kring var den tidsbegränsning som gavs för att genomföra studien på. Inom vår lärarutbildning ges totalt 10 veckor att planera, genomföra, sammanställa och analysera studien på. Därför har olika urval gjorts som presenteras nedan.
För att anpassa studiens storlek efter de 10 veckor som gavs, behövde vi
kontrollera storleken på den empiri som samlades in. Empirin skulle både hinnas besvaras på de 10 veckor och samtidigt ge studien en validitet. Vi valde därför att publicera enkäterna i Facebookgrupper (se nedan) som vi ansåg vara relevanta för vår studie. Vi har även publicerat en länk till enkäten på vår privata Facebooksida. De grupper som vi publicerade enkäten i är specifika för pedagoger och förskollärare, samt andra människor som på något sätt är intresserade av eller involverade i förskolans
13
verksamhet. Dessa forum består oftast av pedagoger som är lite extra intresserade av det pedagogiska arbetet. Detta innebär att studien får en viss typ av bild utav förskollärares uppfattningar om och upplevelser av undervisning i förskolan. Vilket i sin tur kommer att påverka studiens resultat.
Sammanlagt publicerades enkäten i sju grupper på Facebook som hade mellan 1 100 och 55 000 medlemmar. Nedan presenteras de grupper som enkäten publicerades i:
- Förskolan.se (38 000 medlemmar)
- Tips och idéer för oss som arbetar i förskolan (26 000 medlemmar) - Undervisning och lärmiljöer i förskolan (5 500 medlemmar)
- Pedagogiska tips och trix för oss som jobbar i förskolan=) (48 000 medlemmar) - Idébank för förskollärare/Lärare (55 000 medlemmar)
- FÖRSKOLAN (1 800 medlemmar)
- Undervisning i förskolan (1 100 medlemmar)
Enkäten publicerades den 24 november 2020 och avslutades den 3 december 2020. Under denna period samlades 263 svar in. Eftersom enkäten rent teoretiskt hade kunnat få flera tusen svar, behöver vi dock förstå att alla inte kommer vilja svara eller se enkäten under den korta period som enkäten var publicerad. Efter att enkäten
publicerades, var vi noga med att se över hur mycket svar som strömmande in. Efter 48 timmar hade cirka 130 svar kommit in, vilket vi ansåg var ett rimligt antal svar anpassat efter studiens tidsram och syfte.
Då vi valde att publicera enkäten på våran privata Facebooksida och i de pedagogiska grupperna, gjorde vi ett urval utifrån det subjektiva urvalet. Denscombe (2018) skriver att det subjektiva urvalet handlar om att handplocka relevanta personer/grupper som besitter rätt kunskap om det ämnet som ska undersökas (a.a.). Vi ansåg att pedagogerna i de pedagogiska grupperna på Facebook var relevanta och besatt rätt kunskap för att svara på studiens syfte. Eftersom vi även hade vänner på Facebook som arbetar inom förskolan, valde vi att även publicera enkäten på vår privata sida.
5.4 Genomförande
Vi började med att skapa enkätfrågorna i ett vanligt Google Drive-dokument som därefter bifogats till vår handledare för granskning. Efter handledarens godkännande av enkätfrågorna sammanställde vi frågorna i ett Google Formulär-dokument. Sedan bearbetade vi informationen som skulle stå i informationsbladet. I informationsbladet lyftes enkätens anonymitet och att den skulle ta ca 5–10 minuter att besvara. Här nämndes också att vi tagit hänsyn till de etiska principerna samt vart respondenterna kunde ta del utav studien när den är klar och publicerad, även enkätens slutdatum. Vi bifogade våra mailadresser som respondenterna enkelt kunde använda om det var någon av respondenterna som hade frågor eller synpunkter angående enkäten och/eller studien. När dessa två moment var klara skickade vi ut en test-enkät till tre bekanta pedagoger för att säkerställa anonymiteten och formuleringen på frågorna. Därefter fick vi återkoppling på det som pedagogerna ansågs behövas korrigeras. Det visade sig att vi behövde korrigera inställningen på Google Formulär-dokumentet som till en början bara kunde besvaras av personer med ett Google-konto. Vi ändrade även ett stavfel i
informationsbladet, samt ett av svarsalternativen i fråga 3. Efter korrigeringarna kunde vi säkerställa respondenternas anonymitet. Därefter publicerades enkäten i ovan nämnda
14
pedagogiska Facebookgrupper samt på vår privata Facebooksida. Dagen efter enkätens slutdatum började vi sammanställa den insamlade empirin.
5.5 Bearbetning av empiri
Under utformandet av enkäten, delades frågorna in i fyra kategorier: 1) Pedagogens bakgrund. 2) Pedagogens uppfattning om undervisningsbegreppet. 3) Pedagogens upplevelser av undervisningssituationerna. 4) Vilka metoder pedagogen säger sig använda för att göra undervisningen meningsfull och lärorik för barnen. Vi ansåg att denna uppdelning av empiri skulle leda till att resultatet och diskussion/analys blev mer strukturerad för studien och läsaren. På så sätt blir det enkelt för läsaren att ta del av och förstå innehållet i studien.
I Google Formulär matas svaren från enkäten direkt in i Formulär-dokumentet där Google sedan uppdaterar statistiken efter varje nytt svar som kommer in. Beroende på vilken typ av fråga som ställdes (kryssalternativ eller flervalsalternativs-frågor) samlades svaren in i procentuella cirkeldiagram eller stapeldiagram, där det
synliggjordes hur många som hade kryssat i ett visst alternativ. Diagrammen var inget vi kunde påverka, utan var redan förvalt av Google Formulär. Vid bearbetning av resultat, diskussion och analys användes Googles Formulärs diagram. All insamlad empiri hanteras på Google Drive, en säker plattform där ägaren av
dokumentet/formuläret behöver bjuda in personer för att ta del av dokumentet och dess empiri. Detta dokument har endast vi haft tillgång till. Efter studiens fulländade
godkännande och publicering, är all insamlad empiri och tillhörande dokument raderat. Dokumentet hamnade först i en papperskorg som sedan tömdes för att raderas helt, vilket säkerställer att den insamlade empirin endast används i studien.
Under bearbetningen av studiens analys och diskussion, ansåg vi att ett fåtal av de svar och frågor i enkäten inte gick att analysera utan att först diskutera de bakomliggande faktorerna som kan ha påverkat pedagogernas svar på frågorna. Det innebär att studien inte har analyserat alla diagram, däremot har all insamlad empiri diskuterats och/eller analyserats.
5.6 Etiska ställningstaganden
De etiska ställningstaganden är grundläggande faktorer som varje studie behöver ta hänsyn till för att upprätthålla en godkänd standard (Björkdahl Ordell, 2007). Vår studie har granskats av både vår handledare och examinator, som säkerställt att studien
uppfyller det krav och riktlinjer som ställs.
I vår studie har vi tagit hänsyn till det etiska ställningstaganden som Vetenskapsrådet 2011 och Vetenskapsrådet 2017 betonar. Vetenskapsrådet (2011) lyfter
forskningskravet, individskyddskravet, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a.). Dessa aspekter har lyfts i studiens informationsblad. Vi har i vår studie prioriterat anonymitet som en viktig faktor genom att låta de medverkande förbli anonyma i den utsträckning som går. Vetenskapsrådet (2017) skriver om aspekten anonymitet och hur den inte bör utlovas till medverkande i studien. Däremot kan alla personuppgifter avlägsnas för att begränsa länken mellan respondenten och studien (a.a.). Personuppgifter är något som vi inte har efterfrågat i vår enkät. Den empiri som samlats in har varit anonym och har endast använts i
15
syfte. Respondenterna har även fått möjlighet att bestämma själva om de velat medverka i undersökningen eller ej.
I studien har vi också tagit hänsyn till respondenternas konfidentialitet i den mån det går. Respondenternas konfidentialitet har till största möjliga del förvarats så obehöriga ej kan ta del utav dessa och nyttja respondenternas konfidentialitet i andra sammanhang. Respondenternas enskilda uppgifter som samlats in har endast använts till studiens syfte som sedan raderats. På så sätt har vi i vår studie förhållit oss till de etiska
ställningstaganden som värnar om de medverkande respondenternas integritet.
5.7 Studiens validitet, trovärdighet och generaliserbarhet
Enligt Denscombe (2018) handlar validitet om hur väl den insamlade empirin är relevant för att svara på studiens syfte. Karlsson (2007) skriver om validitet för att diskutera hur väl studien lyckats mäta det som ska mätas. Denscombe (2018) poängterar också att frågorna i enkäterna ska vara bra formulerade med ett tydligt språk, så att respondenten enkelt kan förstå frågorna, samt att frågorna har en direkt relevans till det som undersöks. Tar man inte hänsyn till dessa faktorer i sin studie så finns det risk att validiteten minskas och trovärdigheten i studien inte upprätthåller den validitet som efterfrågas (a.a.). I vår studie har vi enkätfrågor som godkänts av vår handledare som ansåg att dessa frågor var relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. För att skapa ett gynnsamt klimat för respondenterna att förstå och besvara frågorna på bästa sätt, har vi använt oss av ett nyanserat talspråk i formuleringen av enkätfrågorna. Detta överensstämmer med det som Denscombe (2018) skriver där undersökningen ska bygga på noggrannhet, vilket innebär att frågorna som ställs i enkäterna ska formuleras och framföras på ett korrekt sätt. Karlsson (2007) lyfter även vikten av validitet och huruvida den insamlade empiri stämmer överens med området som undersökts och dess tillhörande begrepp (a.a.). Vår studie undersöker undervisning i förskolan genom att konkretisera undersökningsområdet genom studiens presenterade frågeställningar. Studiens frågeställningar ger svar på studiens syfte och skapar på så sätt en strukturerad intern koherens som ger läsaren en god överblick och förståelse om vad studien handlar om.
Eriksson (2007) skriver i sitt kapitel om trovärdighet och hur metoderna triangulering och reflektion kring triangulering kan öka studiens trovärdighet. Triangulering handlar om att läsaren ges god tillgång till det material som studien bygger på (a.a.). I denna studie presenteras tidigare forskning, tillvägagångssätt, enkätfrågor och
informationsblad som ligger till grund för studien och som läsaren får ta del av. Detta material har även under kapitel 8 reflekteras och diskuteras om, där kritik kring studiens metodval lyfts. Dessa faktorer ökar studiens trovärdighet.
Generaliserbarhet handlar om huruvida studien och dess resultat går att generalisera eller inte (Denscombe, 2018). Vi anser att vår studie inte går att generaliseras för att tala om hur Sveriges pedagoger upplever och uppfattar undervisning i förskolan, då antalet insamlade enkätsvar (263) inte är tillräckligt omfattande. Björkdahl Ordell (2007) skriver att studierna fortfarande blir intressanta, även om de inte går att generalisera. Författaren menar istället att de kunskaper som framkommer i studien blir intressant för andra om den lyfter vad som gäller studiens undersökta grupp i kontrast till relevant forskning (a.a.). Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers uppfattningar om och upplevelser av undervisning i förskolan, för att därefter endast generalisera den insamlade empirin och diskutera den i kontrast till tidigare relevant forskning. På så sätt
16
blir studiens resultat intressant även om den inte går att generaliseras till en större population.
17
6. Resultat
Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i förskolan.
Tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte. Vilka uppfattningar har pedagogerna om undervisningsbegreppet? Vilka upplevelser har pedagogerna av undervisningssituationerna i förskolan? Vilka metoder säger pedagogerna att de använder för att undervisningen ska bli lärorik och meningsfull för barnen?
För att få en helhetsbild av pedagogernas förutsättningar och hur deras egna avdelning ser ut, började enkäten med att fråga om de organisatoriska frågorna kring pedagogens bakgrund. Under 6.1 presenteras den sammanställda empirin om pedagogernas
bakgrund. Därefter presenteras pedagogers uppfattning om undervisningsbegreppet under 6.2. Under 6.3 synliggörs pedagogers upplevelser av undervisningssituationerna i förskolan. Kapitlet avslutas med att synliggöra pedagogers val av metoder under 6.4. Nedan kommer även antalet bortfall per fråga synliggöras.
6.1 Pedagogernas bakgrund
Eftersom studien vill synliggöra pedagogers uppfattningar om och upplevelser av undervisningsbegreppet och undervisningssituationer i förskolan, har enkäten inte fokuserat att djupgående förstå pedagogernas bakgrund. Däremot ger pedagogens bakgrund empiri som kan diskuteras och analyseras för att förstå deras subjektiva uppfattningar och upplevelser. Fyra frågor om pedagogens bakgrund ställdes. 1) Vilken utbildning har Du?
Totalt 2 bortfall.
(Figur 1) 85,1% av pedagogerna säger sig vara utbildade förskollärare.
2) Hur länge har Du arbetat i förskolan?
18
Majoriteten av pedagogerna (33,5%) säger sig ha arbetat i förskolan i 20 år eller mer. Endast 6,1% säger sig ha arbetat i mindre än ett år i förskolan.
3) Vilket åldersspann har Din barngrupp som Du ansvarar för?
(Figur 3)
Den vanligaste åldersindelningen (35%) som pedagogerna arbeta med, var med barn i 1–3 års ålder. Minoriteten (3,4%) av pedagogerna svarade att de arbetar med barn i 1–4 års ålder.
4) Hur insatt är Du i undervisningsbegreppet? Totalt 1 bortfall.
(Figur 4)
Det visade sig att största delen (54,6%) av pedagogerna tycker att de är mycket väl insatt i undervisningsbegreppet. 40,1% säger sig dock vara ganska väl insatt medan 5,3% känner sig lite insatta i undervisningsbegreppet.
6.2 Uppfattningar om undervisningsbegreppet
I enkäten fokuserade fem av frågorna på pedagogers uppfattning om
undervisningsbegreppet i förskolan. Här nedan presenteras den empiri som samlats in. 5) Undervisning är ett nytt begrepp inom förskolans verksamhet. Vad tycker Du är beskrivning och innehåll i detta begrepp?
Totalt 1 bortfall. Pedagogerna hade möjlighet att välja fler än ett alternativ. Alternativen var: 1) Undervisning är enbart en form av planerade aktiviteter. 2) Undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. 3) Undervisning är något som enbart sker spontant i barns lek. 4) Undervisning är
19
(Figur 5)
På fråga 5 svarade 97,3% att undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. 4,6% av pedagogerna menade däremot att
undervisning är organiserade lektioner med talande lärare och lyssnande barn. 0,4% hade ingen uppfattning om frågan.
6) Man ska skilja på begreppet undervisning från andra aktiviteter som t.ex. fostran och
socialt samspel.
Totalt 3 bortfall. Här gavs pedagogerna möjligheten att endast kryssa i ett alternativ.
(Figur 6)
Diagrammet ovan synliggör att 58,5% av pedagogerna inte tycker att begreppet undervisning ska skiljas åt från andra aktiviteter eller aspekter. 3,5% (blå färg) av pedagogerna menar dock att undervisningsbegreppet ska skiljas åt från andra aspekter i förskolan. 3,1% har ingen uppfattning.
7) När sker undervisning på Din förskola?
Totalt 1 bortfall. Här hade pedagogerna möjlighet att kryssa i det alternativ som de upplevde stämma bäst överens med deras uppfattning.
20
Utav de fyra alternativ som gavs, var det endast två alternativ som utnyttjades. Här anser 90,8% av pedagogerna att undervisning är något som sker under hela dagen. 9,2% menar däremot att undervisningen sker på förmiddagen i förskolan.
8) Var sker undervisningen på Din förskola? Totalt 1 bortfall.
(Figur 8)
På fråga 8 lyfter 55,3% av pedagogerna att undervisningen sker under hela dagen. Å andra sidan säger 1,1% att undervisningen sker i spontana situationer.
9) Anser Du att du behöver mer kunskap om olika undervisningssituationer i förskolan? Totalt 1 bortfall.
(Figur 9)
Resultatet visar att 44,3% av pedagogerna upplever att de behöver mer kunskap om olika undervisningssituationer, medan 56,7% inte vet eller tycker sig inte behöva mer kunskap om området.
6.3 Upplevelser av undervisningssituationer
I enkäten fokuserade även här fem av frågorna på pedagogernas upplevelser av undervisningssituationer i förskolan. Nedan presenteras den empiri som samlats in. 10) Hur många barn har Du/Ni ungefär i Era undervisningssituationer?
Totalt 5 bortfall. Här fanns det flera alternativ att välja mellan, men endast ett alternativ kunde väljas.
21
(Figur 10)
På fråga 10 visar det sig att alternativet som fick högst procentuella värde var alternativ 2. Här var det 53,1 % av pedagogerna som vanligtvis har ca 5–10 barn i en
undervisningssituation. Däremot visade det sig att endast 3,9% av pedagogerna upplevde att de har fler än 20 barn närvarande vid en undervisningssituation. 11) Hur länge pågår undervisningssituationerna i förskolan?
Totalt 8 bortfall. Här gav vi pedagogerna ett brett utbud av olika alternativ, men det var endast ett alternativ som kunde väljas.
(Figur 11)
På fråga 11 upplever pedagogerna att undervisningssituationerna pågår olika länge. Den vanligaste tiden som undervisningssituationerna bedrivs på, påstås ta cirka 15–20 minuter.
12) Undervisning ges tillräckligt med utrymme i den dagliga verksamheten i förskolan? Totalt 1 bortfall. Här gav vi pedagogerna fyra olika alternativ, där endast ett alternativ kunde väljas.
22
Diagrammet visar att majoriteten av pedagogerna upplever att alternativ 2 stämmer bäst överens med deras upplevelser. Det var 55% av pedagogerna som instämmer delvis med att undervisningen ges tillräckligt med utrymme i den dagliga verksamheten. 1,9% av pedagogerna svarade att de inte hade någon uppfattning kring denna fråga.
13) Hur ofta genomför Du/Ni planerade undervisningssituationer på Er avdelning? Totalt 1 bortfall. Här gav vi pedagogerna sju olika svarsalternativ eftersom
undervisningssituationer sker olika mycket på olika förskolor.
(Figur 13) Fråga 13 synliggör en tydlig variation av pedagogernas upplevelser om hur ofta de genomför planerad undervisning i förskolan. Hela 30,9% av pedagogerna har svarat att de genomför planerad undervisning mer än ovanstående kryssalternativ. I kontrast till detta säger 1,5% av pedagogerna att planerad undervisning ej förekommer i
verksamheten.
14) Hur upplever Du undervisningssituationerna i förskolan?
I denna fråga gavs pedagogerna tillfälle att kryssa i tre alternativ som stämmer bäst in på deras upplevelser.
(Figur 14)
Detta diagram visar att 73% av pedagogerna upplever att undervisningssituationerna som roliga/lustfyllda. Därefter upplever 58,5% av pedagogerna att
undervisningssituationerna är utvecklande för barnen. 1,1% upplever dock undervisningssituationerna som onödiga i förskolan.
23
6.4 Metoder i undervisningssituationer
För att synliggöra vilka metoder pedagogerna använder sig av i
undervisningssituationerna i förskolan, har fyra frågor ställts till pedagogerna. Dessa frågor presenteras nedan.
15) Vilka undervisningsmetoder använder Du/Ni Er utav i de planerade undervisningssituationerna?
Här fick respondenterna möjlighet att kryssa i det tre vanligaste metoderna.
(Figur 15) Diagrammet visar att 71,5% av pedagogerna utgår från barns frågor i
undervisningssituationerna. Sedan presenteras leken som den näst vanligaste (65,8%) metoden som pedagoger använder sig av. De två mindre förekommande metoderna är arbetet med gåtor och metaforer (5,7%) och gestaltning (19,4%).
16) Ger Du/Ni barnen möjlighet att påverka undervisningen i förskolan?
Totalt 1 bortfall. Här gavs pedagogerna fyra alternativ att välja mellan, där endast ett alternativ var tillåtet.
(Figur 16)
Figuren visar att majoriteten av pedagogerna (53,4%) kryssade i alternativ 2, där pedagogerna ger barnen ett delvis stort inflytande att påverka
undervisningssituationerna i förskolan. Inga av pedagogerna valde att kryssa i alternativ 4, där barnen inte alls får vara med och påverka undervisningen.
17) Vad gör Du/Ni för att göra undervisningen lärorik och meningsfull för barnen? Här gavs pedagogerna möjligheten att kryssa i fler alternativ.
24
(Figur 17)
De alternativ som presenterades var: 1) Arbetar utifrån ett tema. 2) Utgår från barnens nyfikenhet och intresse. 3) Arbetar med material som är anpassat till barnen. 4)
Undervisar med inlevelse. Den mest förekommande strategin för att göra
undervisningen lärorik och meningsfull för barnen handlar om att utgå från barns nyfikenhet och intresse. Däremot använder pedagogerna de resterande alternativen som en strategi för att nå ut till barnen under undervisningssituationerna.
18) Vad strävar Du/Ni mest efter i undervisningssituationerna?
Till denna fråga gavs pedagogerna upp till 3 alternativ att kryssa i.
(Figur 18)
De alternativ som presenterades var: 1) Att väcka ett intresse hos barnen. 2) Att skapa
sociala relationer mellan barnen. 3) Att bygga en trygghet i barngruppen. 4) Att ge barnen en varierad undervisning. 5) Alla ovanstående alternativ. De mest
förekommande metoderna som pedagogerna använder sig av är alternativ 5.
6.5 Sammanfattning
Inget svar i enkäten fick ett hundraprocentigt svar. Däremot var det 97,3% av
pedagogerna som säger att undervisning är målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Det som kan synliggöras från resultatet är att huvuddelen (58,5%) av pedagogerna säger att man inte ska skilja på begreppet
undervisning från andra aktiviteter, utan undervisning går hand i hand med den dagliga verksamheten. Vi kan även utläsa att majoriteten av pedagogerna anser att undervisning i förskolan förekommer under hela dagen och har inte en konkret tid eller plats där undervisningen sker. Vidare kan vi också se hur majoriteten av pedagogerna i undersökningen anser att de behöver mer kunskap om undervisningssituationer i förskolan. I resultatet synliggörs pedagogernas uppfattning om undervisningsbegreppet
25
som delat. Cirka hälften av pedagogerna säger sig vara ganska väl eller lite väl insatta undervisningsbegreppet.
Det vi också kan se i resultatet om pedagogers upplevelser av hur mycket undervisning ges utrymme i verksamheten är positivt. Majoriteten av de pedagoger som svarat tycker att undervisningen ges tillräckligt med utrymme i verksamheten. Pedagogernas
upplevelser av undervisningen visar att den sker flera gånger i veckan, men också flera gånger om dagen. Resultatet pekar på att pedagogerna upplever att de oftast har runt 5– 10 aktiva barn under de undervisningssituationer som erbjuds. Där uppskattas
undervisningen ske under cirka 10–20 minuter. Pedagogernas upplevelser av
undervisningssituationerna uppfattas som roliga/lustfyllda, lärorika och utvecklande men också språkligt och socialt utvecklande. Samtidigt som vi kan utläsa att
undervisningen upplevs som central av majoriteten av pedagogerna, upplever däremot ett fåtal (1,1%) pedagoger att undervisning är en onödig komponent i förskolan. Vi kan även utläsa att minoriteten av pedagogernas upplevelser av undervisningssituationer ses som stressiga (14,8%) och stökiga/stimmiga (6,8%).
Utifrån den empiri som samlats in kan vi även utläsa att pedagogerna använder många olika metoder för att bedriva undervisning på. Den vanligaste förekommande metoden handlar om att utgå från barns frågor. Leken lyfts även fram som en mycket central del i undervisningen. För att göra undervisningen meningsfull och lärorik för barnen säger pedagogerna att de utgår från barns nyfikenhet, tidigare erfarenhet och intressen.
Samtidigt kan vi även utläsa att barnen endast ges ett delvis stort inflytande på den egna undervisningen. Avslutningsvis kan vi synliggöra pedagogernas upplevelser av
undervisningssituationerna i förskolan som syftar till att väcka intressen, skapa sociala- och trygga relationer samt erbjuda barnen en meningsfull varierad undervisning.
7. Analys
I denna del av studien kommer resultatet att analyseras utifrån tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet och dess tillhörande begrepp. Studiens syfte och
frågeställningar besvaras i resultatkapitlet, där svaren på enkätfrågorna bidrar med kunskap om pedagogers uppfattningar om och upplevelser av undervisning i förskolan. Den insamlade empirin svarar även på studiens frågeställning om vad pedagogerna säger sig göra för att undervisningen ska bli meningsfull och lärorik för barnen i förskolan.
Studiens frågeställningar presenteras nedan som rubriker där de sociokulturella
begreppen kommer diskuteras vidare i underrubriker. Utifrån den empiri som samlats in och sammanställts har några diagram och frågor diskuterats snarare än analyserats, vilket framkommer i kapitel 5.5. Nedan kommer de diagram och frågor som vi ansåg vara betydelsefulla för analysen att presenteras. De diagram som inte nämns under detta kapitel kommer diskuteras i kapitel 8.
7.1 Pedagogers uppfattningar om undervisningsbegreppet
Nedan analyseras pedagogers uppfattningar om undervisningsbegreppet i förskolan i kontrast till tidigare forskning, relevant litteratur och studiens teoretiska perspektiv.
