6. Sammanfattande diskussion
6.1 Vilka metoder och verktyg har pedagoger till sitt förfogande för att hjälpa elever som har läs- och
skrivsvårigheter i kombination med ADHD?
Det finns en mängd metoder och verktyg man kan använda sig av i undervisningssyfte och som stöd för elevernas inlärningsprocess. Några av dessa verktyg som presenterats tidigare är åtgärdsprogram och handlingsplaner, visuellt stöd, muntlig kommunikation och lågaffektiv pedagogik (se avsnitt 3.4). Utöver dessa metoder finns även ett sociokulturellt perspektiv som är viktig att bejaka. Under min observation kunde jag se att pedagogerna använda sig av dessa metoder och perspektiv.
En handlingsplan eller ett åtgärdsprogram utformat individuellt för att eleven ska veta vad som förväntas av hen och vilka kunskapsmål eleven ska uppnå är viktigt. Målen behöver inte vara direkt kopplade till ett ämne utan kan även vara kopplad till samspel och social integrering.76 Skollagen har tydliga riktlinjer om vad som gäller vid upprättande av ett åtgärdsprogram och vilka som ansvarar för att detta sker (se avsnitt 3.2.1). Handlingsplanen hade eleverna i observationsgruppen tillgänglig under dagen för att kunna se vad de skulle göra. Detta fungerade bra och ur min observationssynpunkt verkade eleverna se detta som en extra trygghet då allt fanns nedskrivet och tillgängligt. Att ha ett gott samarbete med hemmet och föräldrarna är en förutsättning för att skolan ska fungera så smidigt som möjligt och för att insatserna ska fungera på ett bra sätt. Det är därför viktigt att man alltid ser till att föräldrarna är informerade om alla förändringar som sker i skolan.
31
Visuellt stöd är det som visats fungera bäst som stöd för elever med funktionsvariationen ADHD i kombination med läs-och skrivsvårigheter (se avsnitt 3.4). Eleverna behöver kunna visualisera det som ska göras samt det som sker för att kunna skapa en förståelse och ett sammanhang. Detta är för att få eleverna att prestera bättre och för att stärka förmågan till inlärning. Visualisering med bilder är bra exempelvis i elevens personliga schema.77 Att visualisera en text genom att spela in den för att omvandla den till text för att eleven ska kunna höra om hen har korrekt uttal är också en sorts visualisering. Visualisering behöver alltså inte bara vara konkret. Visualisering kan även användas för att koppla samman bild med ord.78
Att avkoda en text och förena de olika bokstavsljuden är energikrävande för barn med ADHD. Muntlig kommunikation är viktig i inlärningsprocessen samt för att ge eleven en möjlighet att kompensera för sitt bristande arbetsminne. Genom att ge eleven verktyg för detta så stöttar man inlärningsprocessen.79 Ett sätt man kan göra detta på är att låta eleven lyssna på texten istället för att läsa den själv. På så sätt lär sig eleven orden genom att höra hur de låter. Det är underlättande för en elev att själv läsa en text efter att först ha lyssnat på den. Om hela klassen ska läsa samma bok så kan det vara positivt om läraren läser högt för eleverna. Man kan också låta eleverna svara på sina uppgifter muntligt istället för skriftligt. På så sätt behöver inte eleven ha fokus på två saker samtidigt.80 Under min observation kunde jag se att anpassningar som muntligt berättande gynnade elevens lärande då pedagogen kunde förklara de relevanta grunderna i det svenska språket innan eleven börjar skriva. Att arbeta med monologer och återberättande muntligt gav eleven en förståelse för textens uppbyggnad och struktur. Vid vissa tillfällen kunde man se frustration hos ett par elever när de skulle arbeta muntligt. Detta gjorde undervisningstillfället problematiskt för pedagogerna då det tog tid för dem att få elevernas uppmärksamhet och samarbetsvilja.
77 Ortiz, L, s. 64 78 Gerland, G, s. 29 79 Kendall, G, s. 46 80 Andersson, B, s. 62, 66
32
Lågaffektiv pedagogik har blivit större och viktigare i undervisningen. Denna pedagogik har sin utgång i att eleven har rätt att säga nej och att det är pedagogens ansvar att hitta metoder för att få eleven att ta till sig det pedagogen anser är viktig för elevens lärprocess. Handlar pedagogen i affekt och höjer rösten eller tar hotfulla steg mot eleven så gör detta att eleven blir mer stressad och förlorar mer av sin självkontroll. Använder man sig av lågaffektiv pedagogik ökar chansen att eleven behåller sitt lugn, känsla av trygghet och tillit till pedagogen. Förmågan att bevara sitt lugn när det blir stökigt och högljutt i klassrummet ses inte alltid som en metod, men det är en metod då pedagogens lugna affekt ”smittar av sig” på eleverna och skapar ett lugn. Om pedagogen istället tar ett steg tillbaka och ger eleven en chans att hitta självkontrollen igen är det lättare för eleven att se sammanhanget.81 Hejlskov Elvén skriver i sin litteratur att detta är grunden för samarbete mellan eleven och läraren (se avsnitt 4.2). När man ska tillämpa lågaffektiv pedagogik behöver pedagogen vara påläst. Att använda sig av denna metod när situationen blir låst, kräver att man kan behålla sitt lugn. Det är lätt att hamna i samma affekt som eleven och då har man misslyckats med metoden. Man måste ha verktygen för att kunna tillämpa denna metod. I förebyggande syfte krävs det att pedagogen är medveten om elevens förutsättningar, då en elev med funktionsvariationen ADHD blir utåtagerande när hen känner sig trängd, eller frustrerad. Eleven behöver kunna bibehålla självkontrollen och detta kan man bäst hjälpa eleven med om man har förståelse för eleven och hens beteende.82
I det sociokulturella perspektivet som Vygotskij förespråkar så är inkludering och samspel med övriga elever och pedagoger viktigt då vi som Vygotskij hävdar, lär oss av varandra. Att få vara med i klassrummet och känna att man är en del av gruppen får eleven att utveckla sin sociala förmåga samt utvecklar sin förmåga att integrera med andra människor (se avsnitt 4.1). Detta är en viktig del i människans utveckling och för det framtida samhällsperspektivet.
81 Hejlskov, B, s. 64 ff 82 Gerland, G, s. 30 ff
33