I denna del redovisas mina observationer med utgångspunkt i några specifika situationer.. Dialoger som observerats mellan pedagoger och elever är uppstaplade i liststycken. Här benämns deltagarna, M, J samt NN (elev). Kursiv text indikerar observationer jag vill förtydliga.
När eleverna kommer till den lilla undervisningsgruppen har de individuella scheman att arbeta efter. Dessa är till stor hjälp om eleverna inte kommer ihåg vad de ska arbeta med. Som tidigare konstaterats är tider och hållpunkter extra viktiga för personer med ADHD eftersom struktur och tydlighet är utgångspunkterna för en fungerande vardag (se avsnitt 2.4). För att stötta upp elevernas förmåga att minnas och träna arbetsminnet så får eleverna både använda sig av bilder och skrift. Eftersom eleverna har brister i sitt arbetsminne så har M och J regelbunden mejlkontakt med föräldrarna. Föräldrarna uppdateras dagligen om hur det går för deras barn och om det är något de behöver träna mer på. Både M och J arbetar utifrån det muntliga perspektivet med eleverna. Eleverna är inte tvungna att skriva ner sina återkopplingar utan kan ge dessa muntligt till M och J. Som förklarats tidigare är muntlig kommunikation en form av stöd för elever med läs-och skrivsvårigheter (se avsnitt 2.6).
Vissa elever arbetar en till en och andra arbetar i mindre grupper. Man ser tydligt vid alla observationstillfällen att M använder sig av handlingsplaner och tar fram dessa för att eleven ska kunna se vad de kommit överens om. På den ena handlingsplanen står det vilka dagar de arbetar med respektive ämne. M frågar hur eleven vill arbeta. Vill eleven arbeta genom att skriva på ett papper eller vill eleven arbeta med iPaden? Eleven får även välja var hen vill arbeta. Eleven får välja mellan den röda soffan eller bordet som står i rummet.
24
FÖRMIDDAG:
M: HUR TÄNKTE DU ATT VI SKULLE ARBETA IDAG? KÄNNER DU FÖR ATT ARBETA MED SVENSKA ELLER MATEMATIK?
NN:DET ÄR NOG DAGS FÖR SVENSKA OCH JAG VILL LÄSA. M:KAN DU LÄSA FÖR MIG?VI KAN LÄSA TILLSAMMANS. NN:JA, JAG LÄSER LITE FÖR DIG OCH SÅ LÄSER DU LITE.
Här ser man ett gott samarbete mellan M och eleven som är ett exempel på lågaffektiv pedagogik (se avsnitt 3.2). M ger förslag men låter eleven leda genom att få möjligheten att välja vad hen vill arbeta med. Eleven ser nöjd ut och hämtar sin iPad och sätter sig i den röda soffan.
FÖRMIDDAG:
NN:M, KOM DÅ.ALLTID ÄR DU SÅ LÅNGSAM.
M:JA DU VET JU HUR DET ÄR NÄR MAN BLIR GAMMAL.*FNISSAR* NN:BOSSE ÖP…..P…NAR DÖREN.
M:DÖREN?LÄS EN GÅNG TILL.
NN:D Ö R R E N.DÖRREN!*SKRATTAR*
Eleven verkar till en början irriterad då M inte är lika snabb på att ta sig till soffan. M märker snabbt situationen och skämtar kort om sig själv. Eleven börjar läsa och M stöttar upp när hen läser fel. M använder en väldigt mild röst och säger: ”Dören? läs en gång till”. Eleven bokstaverar sakta och kommer på att ordet uttalats fel och skrattar därefter. Man känner av att stämningen i rummet är lugnt och trivsamt.
J som också är pedagog och arbetar i gruppen arbetar på ett mer annorlunda sätt. Hen utgår från handlingsplanen, men ger eleverna förbestämda uppgifter. De uppgifter eleverna får ska eleverna arbeta med.
25 EFTERMIDDAG:
J:KOM IGEN NU NN, DIN SVENSKBOK LIGGER HÄR.SIDAN 75–76 SKA VARA KLART INNAN DU GÅR HÄRIFRÅN IDAG.
NN:ALDRIG, JAG HAR REDAN GJORT DOM SIDORNA. J:LÄGG AV NU, KOM OCH SÄTT DIG SÅ HJÄLPER JAG DIG. NN:MEN JAG ORKAR INTE!
(NN GÅR IVÄG, SMÄLLER IGEN DÖRREN EFTER SIG, MEN KOMMER TILLBAKA EFTER 2 MI-NUTER OCH SÄTTER SIG MED ARMARNA I KORS BREDVID J.)
Man märker att vissa elever blir frustrerade och går iväg när det är bestämt vad de ska göra, för att efter några minuter komma tillbaka. J arbetar mer utifrån det hen själv anser att eleven ska träna på och inte så mycket utifrån vad eleven vill (se avsnitt 2.4).
Struktur och rutin i elevens vardag är viktigt. Handlingsplanen är också en del av detta. Det kan också innebära visuella anpassningar så som att eleven kan se tiden som hen ska arbeta med en viss uppgift. Genom att ha tydliga rutiner som eleven känner igen och kan se skapar man en trygghet i elevens inlärning. Eftersom elever med ADHD har svårigheter i att planera och strukturera sin vardag bör pedagogen hjälpa till med detta och se till att eleven får extra stöd i sin brist på arbetsminne.
FÖRMIDDAG:
M:GOD MORGON NN.HAR DU SOVIT GOTT INATT? NN:NÄ, TRÖTT.
M:JAG FÖRSTÅR.KOM SÅ KOLLAR VI VAD SOM STÅR PÅ SCHEMAT IDAG SÅ KAN JAG GÅ IVÄG EFTERÅT OCH HÄMTA EN FRUKT ÅT DIG.DÅ KANSKE DU BLIR LITE PIGGARE.
NN:OK.
M:VAD STÅR PÅ SCHEMAT IDAG? NN: ENGELSKA OCH LÄSA
M:HUR LÄNGE HAR DU ENGELSKA DÅ?
NN:ÖÖ VÄNTA, SKA SE.30 MINUTER, SEN 15 MINUTER LÄSNING. M:TOPPEN, VAD BÖRJAR VI MED?
26
Medan eleven plockar fram det hen vill arbeta med går M iväg och hämtar en liten korg med frukter. Där fanns ett par bananer, äpple och apelsin. Eleven åt frukten under tiden de arbetade med engelskan. Eleven valde själv att starta med engelskan då hen ville kunna äta sin frukt samtidigt.
Gällande läsningen kan man tillsammans med eleven anpassa så att eleven känner att läsningen blir rolig. Detta kan ske genom att eleven lyssnar på en text och samtidigt följer med i boken. Viktigt är att man tar en paus i texten och ställer frågor till eleven så att hen lättare kommer ihåg vad hen hört/läst. Eleverna i observationsgruppen hade fått in en rutin i läsningen och trots olika svårigheter hos eleverna i läsning, så lyckas man uppmuntra eleverna till läsning. Med jämna mellanrum görs avkodningar. M och J använder sig av Bravkod för att kunna jämföra hur eleverna utvecklas i sin läsning.
Bravkod är ett träningsmaterial för elever som behöver träna på att automatisera sin avkodning vid läsning. Materialet är strukturerat och genomtänkt. Genom ett metodiskt arbete med materialet utvecklas eleverna från svaga läsare och/eller dyslektiker, till i stort sett fullgoda läsare. Materialet innehåller lästräningsövningar på olika nivåer, diagnosmaterial och diagram där du kan stämma av var dina elever befinner sig eller bör befinna sig i sin läsinlärning.72
EFTERMIDDAG:
M:OJ, TITTA HÄR J, NU HAR NN ÖKAT SIN LÄSHASTIGHET MED 20 ORD I MINUTEN.HEN LIGGER NU PÅ 75 ORD/MINUT OCH DET MOTSVARAR EN ÅRSKURS 4 PÅ VÅRTERMINEN.
J:JÄTTE BRA JU, DET MÅSTE VI MEDDELA NNS FÖRÄLDRAR!
M:JA VERKLIGEN.NN!KOLLA HÄR, DU ÄR SÅ OTROLIGT BRA!NI ALLA ÄR SÅ DUKTIGA MED ER LÄSNING.
NN:WOW, ÄR DET SANT?
72 Studentlitteratur, (u.å.), Bravkod,
27
I gruppen arbetar man med att stärka elevernas självkänsla och meddelar gärna eleverna ofta hur de ligger till i exempelvis sin läsning. Man ser att eleverna vill arbeta och fortsätta utvecklas.
När det är dags att läsa en saga så tar eleverna fram sina personliga iPads och kopplar på hörlurar. Man använder sig utav appen Legimus. Här kan eleven lyssna på både sagor och på arbetsmaterial. Några elever lyssnar bara medan andra väljer att följa med i texten samtidigt. M sitter gärna och läser högt för eleverna och ställer under tiden frågor utifrån texten. När M läser texterna så läser hen med en elev i taget.
EFTERMIDDAG:
M:NN IDAG ÄR DET DU OCH JAG SOM SKA LÄSA TILLSAMMANS.SKA VI SÄTTA OSS VID BOR-DET?
NN:JA, MEN KAN DU BÖRJA LÄSA?
M:JAG KAN BÖRJA SÅ HJÄLPER DU MIG.HUR LÅTER DET? NN:BRA.
M BÖRJAR LÄSA:DET ÄR MIDNATT OCH I MÖRKRET DÖLJER SIG…
Om man som pedagog har tydliga strukturer och förväntningar så ger det eleven en förutsättning till framförhållning på vilka förväntningar som ställs på hen. För att få en elev med läs- och skrivsvårigheter motiverad till att arbeta med läsning och skrivning för att gynna sin inlärning, så måste man som pedagog se till att anpassningar och förutsättningarna finns på individuell nivå. Detta fungerar väldigt bra i praktiken då både M och J har valt att arbeta utifrån tydlig struktur och eleverna vet exakt vad som förväntas av dem. Att använda sig av olika hjälpmedel i undervisningen är viktigt för eleverna. Det märker man även i observationsgruppen.
FÖRMIDDAG:
J:NN, TAR DU FRAM DIN TIMSTOCK SÅ ATT VI KAN HÅLLA KOLL PÅ TIDEN?
NN:*LETAR I VÄSKAN*JAG HAR GLÖMT DEN!NEJ!VAD DUM JAG ÄR, JAG HAR DEN ALLTID I VÄSKAN……
J:MEN VET DU VAD NN, VI KAN ANVÄNDA IPADEN, KOMMER DU IHÅG ATT VI HAR TIMSTOCKS APPEN PÅ DEN?SÅ DET ÄR OK.TA ETT DJUPT ANDETAG NU SÅ PLOCKAR VI FRAM ALLT.
28
NN: MEN……..
J:DET ÄR OKEJ, DEN FUNGERAR PRECIS PÅ SAMMA SÄTT SOM DIN EGEN TIMSTOCK.
Eleverna har inte samma sorts hjälpmedel då eleverna har olika behov. Därför ser man till att handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättas och hålls uppdaterade i skolan. Precis på samma sätt som man kan använda sig av Legimus73 som är en app för talböcker så finns även textsynteser. Textsynteser använder man när eleven läser in en text och programmet omvandlar ljudet till text. Man kan därefter spela upp texten för att se om man har några fel eller om det låter rätt. Ibland fotar eleven texten från en bok och lägger in i en app som heter IntoWords.74 Programmet omvandlar fotot till text och sedan kan eleven lyssna på texten. Detta görs om kortare stycken ska läsas. IntoWords kan användas på både svenska och engelska. För att hålla eleven lugn och förhindra utbrott eller konflikter är det viktigt att man hela tiden ser till att vara steget före eleven. Man ska ha schemat klart, dagen ska vara genomgången och förändringar ska ha meddelats i god tid. Att bemöta eleven med ett lugn och hålla sig i samma nivå/ höjd som eleven är viktigt. När en elev sitter på en stol är det viktigt att sätta sig ner om man ska integrera med eleven.
M sitter och arbetar med en elev och eleven börjar bli frustrerad. Eleven visar med hela kroppen att hen inte orkar mer. M säger då med lugn röst att de ska ta en paus. Man ser att eleven slappnar av och går iväg en sväng. M ligger steget före eleven och använder sig av lågaffektivt bemötande hela vägen igenom. J arbetar liknande som M, men när J märker att eleven blir frustrerad börjar hen skoja med eleven istället för att försöka avleda från det som håller på att ske. Eleven håller på att tappa kontrollen och då genom att skoja så får man eleven att ta kontroll över sig själv.
Vid ett tillfälle blev en elev arg och ställde sig i ett hörn. Eleven var ledsen och en annan elev närmade sig. Eleven som var ledsen behövde utrymme och detta fick eleven av både M och J
73 Bilaga 2-Bild och länk till Legimus 74 Bilaga 2- Bild och länk till intowords
29
samt sina kamrater. Man märkte tydligt att när pedagogerna talade med eleverna med låg ton och var i samma höjd som eleverna så blev det ett lugn i klassrummet. Det lågaffektiva bemötandet smittade av sig på samtliga elever. Samma sak gällde när en elev var uppe i affekt och var arg. Då började fler elever att se stressade ut och blev okoncentrerade. De blev mer rörigt och högljutt i klassrummet. När det var stökigt i klassrummet blev det svårare för pedagogerna att ta kontroll över situationen. M och J valde vid dessa tillfällen att sätta på lugn musik som skapade en lugn stämning i klassrummet. Man såg tydligt hur viktigt det är med lågaffektiv pedagogik i praktiken och att detta är något man bör anamma som pedagog.
Att arbeta i samspel med andra och lära sig av det man ser, den proximala utvecklingszonen som Vygotskij75 talar om använder man sig av i denna klass.
• Först visar läraren hur eleven ska göra och ibland upprepar läraren detta ett par gånger. • Läraren frågar sedan eleven vad hen sett och hur man kan göra på samma sätt igen. • Eleven visar sina övriga kamrater hur man gör. På så sätt använder man eleverna som
resurs för varandra.
Detta ledde till positivitet och vilja att lära sig. Eleven fick även använda sig av olika hjälpmedel för att förklara det hen skulle visa. Eleven kunde använda sig av både datorn och bilder för att förstärka och synliggöra det hen ville förmedla. På detta sätt blev eleverna mer inkluderade i undervisningen och fick känna sig ansvarstagande. På så sätt minskade kraven hos eleven och eleven kände sig tryggare.
30