• No results found

Metodernas användbarhet för styrning i nya projekt

In document INDUSTRIELL EKOLOGI (Page 82-85)

De största möjligheterna att påverka en byggnads miljöanpassning är i de tidiga skedena, det vill säga under planerings- och projekteringsstadiet. Ju tidigare miljöfrågorna behandlas, desto större är möjligheterna att hitta bra miljölösningar, som kan integreras i hela byggprocessen. Konstruktion och byggmetod styr mängd och typ av material. När konstruktion är vald är möjligheterna till materialval mer begränsade (Boverket 1998, Teknikum). Möjligheterna att påverka energianvändningen är även de störst i dessa tidiga skeden (Miljöprogram

Sundbypark hus 1 och 2, 2004). Nedan redogörs för huruvida Miljöbelastningsprofilen och

EcoEffect kan användas för att sätta miljömål.

10.1 Miljömål satta utifrån resultaten

För att få till en bra miljöstyrningsprocess i ett projekt, krävs att övergripande miljömål för objektet tidigt formuleras och att detaljerade miljömål kan sättas utifrån dessa. Miljömålen formuleras med avseende på de betydande miljöaspekter, som identifierats för projektet. Miljömålen skall så långt som möjligt vara kvantifierbara och kunna följas upp med beslutade intervall (Arkitekt- och Ingenjörsföretagen Byggsektorns Kretsloppsråd, 1997).

Miljöbelastningsprofilen och EcoEffect kan vara till hjälp vid identifieringen av ett projekts betydande miljöaspekter. Genom att använda metoderna tidigt, kan indikatorer fås om vilka förändringar som är mest miljöeffektiva (www.ecoeffect.tk). Miljömålen i kapitel 10.1.1 och 10.1.2 är satta utifrån de separata värderingarna genomförda med metoderna i kapitel 6 och 7 och ej från den jämförda värderingen för utredning av resultatskillnader i kapitel 9.

10.1.1 Miljöbelastningsprofilen

Miljöbelastningsprofilen är som tidigare nämnts i första hand skapat för att följa upp miljömålet ”dubbelt så bra” i Hammarby sjöstad. Denna formulering av miljömålet är inte låst till Hammarby sjöstad, utan kan användas på alla projekt. Det kan appliceras på en annan stadsdel eller till och med en hel stad. Miljömålet behöver inte nödvändigtvis vara en halvering av miljöbelastningen, utan kan sättas till valfri uppnåbar procentsats, exempelvis 30 % eller 20 % bättre än tekniknivå använd i början av 1990-talet. Detta kan ses som ett övergripande miljömål. Detaljerade miljömål satta efter detta, kan vara att de sex olika miljöbelastningarna skall minskas med valfri uppnåbar procentsats. Exempelvis att miljöbelastningen övergödning skall minskas med 20 % och försurning med 40 %.

Ett annat förslag till övergripande miljömål för en byggherre kan vara att hela tiden bli bättre, det vill säga att varje nytt projekt skall uppnå bättre resultat än föregående. Om detta skall genomföras krävs även data för föregående projekt, eftersom detta då sätts som referens. Detaljerade miljömål för detta övergripande miljömål, kan vara att de sex miljöbelastningarna skall minskas med valfri procentsats, jämfört med föregående projekt. Ett övergripande mål skulle kunna vara att bli bättre för varje år, varvid ett referensobjekt från året innan krävs. Som detaljerade miljömål kan de miljöbelastningar byggherren anser viktigast och vill profilera sig mot, väljas ut och fokuseras på. En variant av övergripande mål kan vara att byggherren skall vara bättre än andra aktörer på marknaden. Det kan dock finnas svårigheter med att få ta del av andra aktörers värderingsresultat och data. En alternativ användning kan vara att jämföra det värderade objektet med något annat valfritt år, som är valt till något år då tankesättet i byggandet ändrades. Olika miljömål kan sättas olika för de olika modulerna: Byggnad, Område och Tomt och dess undermoduler. Viktigt vid alla dessa möjliga utgångspunkter, är att det finns representativ referensdata.

Efter värdering med Miljöbelastningsprofilen av det aktuella objektet framgick att miljömålen borde fokuseras på:

Modulen Byggnad Produktion Materialtransporter: Miljöbelastningen uttag av ej förnybar energiråvara är 73 % sämre och växthuseffekten är 96 % sämre än referensen Modulen Byggnad Drift: Miljöbelastningen växthuseffekten är 6 % sämre än

referensen

Modulen Område Produktion Material: Miljöbelastningen uttag av ej förnybar energiråvara är 81 % sämre och utsläpp till luft, mark och vatten är 61 % sämre än referensen

De åtgärder som skulle ha störst genomslagskraft för att nå detta är att:

Använda leverantörer av produkter som ligger närmare det aktuella objektet och som inte i första hand använder lastbil som transportmedel.

Minska energianvändningen i objektet Inte använda lättklinker på området

10.1.2 EcoEffect

Fastighetsägaren kan jämföra olika fastigheter i sitt bestånd och ha som mål att den nyaste fastigheten skall vara mycket bättre, bättre eller lika bra som genomsnittet i beståndet, kommunen eller någon annan vald region. Detta miljömål kan sedan specificeras, genom att ange inom vilka områden som vilka betyg skall nås. Metoden kan vidare användas för att ställa upp miljömål för varje miljöpåverkanskategori, t.ex. att fastighetens klimatpåverkan skall minska med ett givet mått inom en specifik tidsperiod. Ytterligare ett övergripande miljömål satt utifrån EcoEffect, kan vara att belastningstalen för energi- och materialanvändningens områden ej skall överstiga värdet 4. Detaljerade miljömål kan sedan sättas för de olika miljöpåverkanskategorierna, t.ex. att jämförelsetalet för radioaktivt avfall skall vara högst 1.

Till EcoEffect-programmet hör som tidigare nämnts ett arbetsblad. I detta kan de övergripande och detaljerade miljömålen fyllas i. Miljömål väljs här för index eller för varje påverkanskategori. Målen sätts som bra, bättre än normalt och mycket bättre än normalt. Vid val av något av dessa fås automatiskt ett värde som bygger på tidigare erfarenheter. Dessa mål kan senare följas upp, varvid de reella värdena från programmet matas in i arbetsbladet och svar fås om måluppfyllelsen uppnåtts (Glaumann & Malmqvist, 2004).

Efter värdering med EcoEffect av det aktuella objektet framgick att miljömålen borde fokuseras på att:

Minska belastningen för avfall, utsläpp och naturresurser som uppkommer av energianvändningen

Minska belastningen för avfall, utsläpp och naturresurser som uppkommer till följd av materialanvändningen

De åtgärder som skulle ha störst genomslagskraft för att nå detta är att:

Ändra energislag och eller minska energianvändningen, för att minska det radioaktiva avfallet för energimodulen

Minska energianvändningen, för att få ned bidraget till växthuseffekten under utsläpp Ändra energislag eller minska energianvändningen, för att minska utarmningen av

naturresursen uran för energimodulen

Minska användningen av metaller för att minska påverkan på humantoxiciteten under materialmodulen

Minska mängd betong i konstruktionen, för att minska belastningen på naturresurser för materialmodulen

Minska användningen av metaller i objektet, för att minska det radioaktiva avfallet under materialmodulen

10.2 Jämförelse av miljömål

Metoderna fokuserar på en del olika saker vid värderingarna, vilket leder till att bättre resultat nås vid åtgärder insatta för olika saker.

Båda metoderna indikerar på en minskad energianvändning i objektet. EcoEffect indikerar även på ändrat energislag

Radioaktivt avfall som det indikeras starkt på i EcoEffect, ger lägre miljöbelastning än referensen för alla kategorier i Miljöbelastningsprofilen

Materialtransporter som det indikeras starkt på i Miljöbelastningsprofilen, ger inget märkbart utslag i EcoEffect

Det finns miljömål som skulle kunna sättas på liknande vis för metoderna. Exempelvis skulle ett övergripande mål kunna vara att objektet skall ha en liten klimatpåverkan, i förhållande till andra objekt. Ett detaljerat mål skulle då kunna vara att objektet skall generera ett maximalt antal g CO2-ekvivalenter, som härrör från energi eller materialanvändningen.

Ytterligare ett gemensamt mål, kunde vara att inga ämnen från Miljöbelastningsprofilen respektive EcoEffects listor med miljöfarliga ämnen, skall förekomma vid nybyggnation. Om de måste användas, kunde ett krav vara att detta måste dokumenteras. Skanska har redan sina förbudslistor som de arbetar efter, men dessa skulle kunna användas som komplement.

In document INDUSTRIELL EKOLOGI (Page 82-85)

Related documents