• No results found

Presentation

In document INDUSTRIELL EKOLOGI (Page 74-78)

8. Jämförelse av EcoEffect och Miljöbelastningsprofilen

8.3 Presentation

I EcoEffect redovisas på högsta aggregeringsnivån för material och energi: utsläpp, avfall och naturresurser. Vidare ned i systemet redovisas under utsläpp: växthuseffekt, ozonlagret, försurning, övergödning, marknära ozon, humantoxicitet och ekotoxicitet. Under avfall redovisas: konstruktion och rivningsavfall, radioaktivt avfall, slam, slagg och aska samt farligt avfall. I Miljöbelastningsprofilen redovisas på högsta aggregeringsnivån: vattenanvändning, uttag av ej förnybar energiråvara och utsläpp till luft, mark och vatten. Under utsläpp till luft, mark och vatten redovisas längre ned i systemet: växthuseffekt, marknära ozon, försurning, övergödning och radioaktivt avfall.

Lika för metoderna är att de båda redovisar: Växthuseffekt

Marknära ozon Försurning Övergödning Radioaktivt avfall

Det som redovisas i Miljöbelastningsprofilen och inte i EcoEffect är: Uttag av ej förnybar energiråvara

Vattenanvändning

Det som redovisas i EcoEffect och inte i Miljöbelastningsprofilen är: Påverkan på ozonlagret

Humantoxicitet Ekotoxicitet

Bygg- och rivningsavfall Slam, slagg och aska Farligt avfall

Naturresurser

Eftersom bygg- och rivningsavfall, slam, slagg och aska samt farligt avfall har 0 som viktningsvärde, medför detta dock att dessa kategorier inte kommer med i den viktade värderingen (EcoEffect, dataprogram, Miljöbelastningsprofilen, dataprogram).

Humantoxiciteten och ekotoxiciteten härrör från emissioner vid tillverkningsprocesser av material (Glaumann & Malmqvist, 2004).

I Miljöbelastningsprofilen redovisas radioaktivt avfall under utsläpp till luft, mark och vatten, medan det i EcoEffect redovisas under avfall. Miljöbelastningsprofilen presenterar sina slutgiltiga resultat som miljöindex för miljöpåverkanskategorierna: uttag av ej förnybar energiråvara, utsläpp till luft mark och vatten och vattenanvändning. Därigenom åskådliggörs hur mycket procentuellt bättre eller sämre det värderade objektet är än en referens. EcoEffect redovisar sina slutgiltiga resultat som mycket bättre, bättre, lika, sämre eller mycket sämre än en referens för modulerna material, energi, innemiljö, utemiljö och livscykelkostnader. I EcoEffect kan det värderade objektet jämföras med flera referenser, medan det i Miljöbelastningsprofilen endast jämförs med en referens. Miljöbelastningsprofilen redovisar sina resultat som per objekt och år, per m² BRA och år samt per individ och år. Miljöindex redovisas dock endast per objekt och beräkningsperiod. EcoEffect redovisar sina resultat som belastning per brukare och år. Det går att få fram nyckeltal per m², men inga profiler

I Miljöbelastningsprofilen kan värden för alla moduler fås för: kWh ej förnybar energiråvara g CO2-ekvivalenter g C2H2-ekvivalenter mol H+-ekvivialenter g O2-ekvivalenter cm3 radioaktivt avfall

Dessa värden presenteras per objekt, per objekt och år, per m2 och år samt per individ och år.

Ur EcoEffect-metoden kan nyckeltal för materialanvändning och energianvändning fås för: g CO2-ekvivalenter

g SO2-ekvivalenter g C2H4-ekvivalenter g NO3-ekvivalenter g radioaktivt avfall kg slam och aska

kg bygg och rivningsavfall kWh

Dessa nyckeltal presenteras per brukare eller per m2 per år.

Eftersom metoderna mäter olika miljöbelastningar i olika enheter är det mycket svårt att jämföra resultaten. Vad som är jämförbart mellan metoderna är:

Det slutgiltiga värderingsresultatet jämfört med referens för material i EcoEffect kan jämföras med miljöbelastningsprofilerna jämförda med referens per individ och år för: Byggnad Produktion Material, Byggnad Produktion Materialtransporter, Område Produktion Material och Område Produktion Materialtransporter. Dessa miljöbelastningsprofiler redovisas dock inte som miljöindex med någon procentuell skillnad, utan dessa måste räknas fram om denna jämförelse skall kunna göras

Det slutgiltiga värderingsresultatet jämfört med referens för energi i EcoEffect kan jämföras med miljöbelastningsprofilerna jämförda med referens per individ och år för Byggnad Drift med vattenanvändning utesluten. Detta ger dock inte en helt rättvis jämförelse, eftersom även vatten och avlopps påverkan på miljöbelastningarna är medräknade här. Miljöbelastningsprofilerna redovisas heller inte som miljöindex med någon procentuell skillnad, utan dessa måste räknas fram om denna jämförelse skall kunna göras

g CO2-ekvivalenter per brukare och m2 för materialdelen i EcoEffect med g CO2 -ekvivalenter per individ och m2 för Miljöbelastningsprofilens moduler: Byggnad Produktion Material, Byggnad Produktion Materialtransporter, Område Produktion Material och Område Produktion Materialtransporter, samt för energidelen i EcoEffect med Miljöbelastningsprofilens modul Byggnad Drift med påverkan från vatten och avlopp avräknat

g radioaktivt avfall i EcoEffect och cm3

radioaktivt avfall i Miljöbelastningsprofilen skulle kunna jämföras om en densitet för radioaktivt avfall var känd

Om EcoEffect hade redovisat sina onormaliserade oviktade effektkategorier hade en jämförelse kunnat ske mellan belastningsvärden för växthuseffekten, försurning, marknära ozonproduktion, övergödning och radioaktivt avfall för utsläpp per brukare och år

8.4 Värderingsresultat

För EcoEffect är det slutgiltiga värderingsresultatet för material mycket sämre än referensen (≤ 25 %) för alla kategorier (utsläpp, avfall och naturresurser). För Miljöbelastningsprofilen är det slutgiltiga värderingsresultatet för Byggnad Produktion Material per individ och år 75 % bättre än referensen för uttag av ej förnybar energiråvara och 75 % bättre än referensen för utsläpp till luft, mark och vatten. För Byggnad Produktion Materialtransporter är uttag av ej förnybar energiråvara 43,3 % bättre än referensen och för utsläpp till luft, mark och vatten 57,9 % bättre än referensen. För Område Produktion Material är uttag av ej förnybar energiråvara 81,7 % sämre än referensen och för utsläpp till luft, mark och vatten 7,8 % sämre än referensen. För Område Produktion Materialtransporter är uttag av ej förnybar energiråvara 62,7 % bättre än referensen och utsläpp till luft, mark och vatten 80,8 % bättre än referensen. Om alla dessa värderingsbetyg som handlar om material för Miljöbelastningsprofilen skulle summeras och delas med antal delbetyg, ges 38,2 % lägre belastning för det värderade objektet än för referensen. 38,2 % lägre belastning ger betyget mycket bättre än referens (≥ 25 %) i EcoEffect. Miljöbelastningsprofilen ger därmed ett bättre resultat vad gäller material än EcoEffect.

För EcoEffect är det slutgiltiga värderingsresultatet för energi mycket sämre än referensen (≤ 25 %) för alla kategorier (utsläpp, avfall och naturresurser). För Miljöbelastningsprofilen är de slutgiltiga resultaten för Byggnad Drift 9,3 % lägre än referensen för uttag av ej förnybar energiråvara och 19,1 % lägre än referensen för utsläpp till luft, mark och vatten. Dessa värderingsresultat summerade och delade med antal delbetyg, ger ett belastningsvärde som är 14,2 % lägre än referensens. Detta ger betyget något bättre än referens (> 10 %:< 25 %) i EcoEffect. Även här ger Miljöbelastningsprofilen bättre värderingsbetyg än EcoEffect.

Denna jämförelse visar att Miljöbelastningsprofilen ger bättre slutgiltiga resultat jämfört med referens, för både material och energi än EcoEffect.

Resultaten för antal gram CO2-ekvivalenter från Miljöbelastningsprofilens moduler Byggnad Produktion Material, Byggnad Produktion Materialtransporter, Område Produktion Material och Område Produktion Materialtransporter jämfört med materialanvändning i EcoEffect visar:

213 646,8 g CO2-ekvivalenter/individ, år för Miljöbelastningsprofilen 4 160,1 g CO2-ekvivalenter/m2, år för Miljöbelastningsprofilen 605 772 g CO2-ekvivalenter/brukare, år för EcoEffect

12 340 g CO2-ekvivalenter/m2, år för EcoEffect

Detta innebär att material använt i EcoEffect-metoden genererar mer CO2-ekvivalenter än material använt i miljöbelastningsprofilen gör. Detta värde är cirka 2,9 gånger högre för EcoEffect än för Miljöbelastningsprofilen. CO2-ekvivalenter i EcoEffect härrör från betong och aluminiumanvändningen. CO2-ekvivalenter i Miljöbelastningsprofilen härrör främst från betong.

Resultaten för antal gram CO2-ekvivalenter från Miljöbelastningsprofilens modul Byggnad Drift med tillskotten från vatten och avlopp avräknade jämfört med energianvändningen i EcoEffect visar:

506 619 g CO2-ekvivalenter/individ, år för Miljöbelastningsprofilen 10 301 g CO2-ekvivalenter/m2, år för Miljöbelastningsprofilen 342 049 g CO2-ekvivalenter/brukare, år för EcoEffect

Detta innebär att energi använd i Miljöbelastningsprofilen genererar mer CO2-utsläpp än energi i EcoEffect. Detta värde är cirka 50 % högre för Miljöbelastningsprofilen än för EcoEffect.

Dessa jämförda värden indikerar på stora skillnader i resultat. Detta kan ha sin förklaring i skillnader i livscykeldata eller/och indata samt valt energislag. Det kan även finnas metodiska fel eller programfel. Resultaten för energi och material jämförda med referens är bättre för Miljöbelastningsprofilen än för EcoEffect medan antal g CO2-ekvivalenter är högre för Miljöbelastningsprofilens energidel. Detta har mycket att göra med de för metoderna olika referenserna. Att Miljöbelastningsprofilen ger bättre resultat än EcoEffect vid jämförelse med referens kan förklaras med att värderingsobjektet i Miljöbelastningsprofilen jämförs med en referens användande teknik från början av 1990-talet. Detta betyder att endast genom att bygga med idag använd teknik och material, leder till ett bättre resultat. I och med detta kan ett bättre resultat nås utan ansträngning från byggherren. I EcoEffect används samma utsläppsdata för referensen såsom för det värderade objektet. Här krävs därmed insatser från byggherren för att nå bättre resultat.

In document INDUSTRIELL EKOLOGI (Page 74-78)

Related documents