För att undersöka varför metoderna genererar olika resultat vid jämförelse med referens och av g CO2-ekvivalenter, har experimentella värderingar genomförts med samma indata,
referens och data för teknisk försörjning. Detta för att påvisa om resultatskillnaderna beror på dessa parametrar.
9.1 Avgränsningar
I denna utredning jämförs endast byggnaden och ej fastigheten eller området runt.
Transportsträckor är ej uppdelade på transportslag, utan det mest använda slaget är valt i båda metoderna. Som referens i båda värderingarna används Miljöbelastningsprofilens referens Kv. Apoteket. Endast de material som finns representerade i de båda metoderna är medtagna i de genomförda värderingarna. Det är därmed samma indata i båda metoderna. Tabell 9 och Tabell 10 visar indelningen av de i värderingarna medtagna materialen.
Tabell 9. Sammanställning Inventeringsdata Material/Materialtransporter Miljöbelastningsprofilen.
Material Mängd (kg) Transportavstånd (km) Transportslag Stål 85-100 % jungfrulig råvara 76 564 160 Lastbil Stål skrotbaserat 850 317 1 000 Tåg Betong 16 353 390 83 Lastbil Aluminium 7 546 350 Lastbil Plywood 28 970 450 Fartyg Spånskivor 4 887 363 Lastbil Gips 214 305 30 Lastbil
Puts och murbruk 29 787 20 Lastbil
Glasull 35 321 575 Lastbil
Stenull 366 229 335 Lastbil
Koppar 25 665 kg 720 Lastbil
Tabell 10. Sammanställning Inventeringsdata Material/Materialtransporter EcoEffect.
Material Mängd Transportavstånd (km) Transportslag
Stål 23 368 kg 160 Lastbil
Järn, armering 903,513 ton 1 000 Tåg Betong 16 353,4 ton 83 Lastbil Aluminium, råämne från bauxit 7,546 ton 350 Lastbil Trä, skiva, konstruktionsplywood 28 970 kg 450 Fartyg Trä, skiva, spånplatta 4,887 ton 363 Lastbil
Gipsplatta 214,305 ton 30 Lastbil
Puts 10 787 kg 20 Lastbil
Bruk 19 000 kg 20 Lastbil
Isolering, glasull 35,321 ton 575 Lastbil Isolering, stenull 366,229 ton 335 Lastbil Koppar, rent 25,665 ton 720 Lastbil
Som indata för energi används resultaten ur Miljöbelastningsprofilens energiberäkning, vilka kan utläsas ur Tabell 11.
Tabell 11. Energianvändning använd i båda värderingarna.
Värderat objekt (kWh) Referens (kWh)
El 752 942 686 559
Värme 1 657 621 1 063 015
9.2 Jämförelse och tolkning av värderingsresultat
Jämförelser har genomförts mellan värderingar med samma indata och referens samt med samma indata och data för teknisk försörjning.
Värdering med samma indata och referens
För EcoEffect blir det slutgiltiga värderingsresultatet för material något sämre än referensen (< 10 % : >25 %) för utarmning av naturresurser. För utsläpp och avfall blir resultatet lika bra. Dessa värderingsresultat summerade och dividerade med antal delbetyg ger betyget 5,8, vilket betyder lika bra. För Miljöbelastningsprofilen är det slutgiltiga värderingsresultat för Byggnad Produktion Material per individ och år 74,3 % bättre än referensen för uttag av ej förnybar energiråvara och 65,5 % bättre än referensen för utsläpp till luft, mark och vatten. För Byggnad Produktion Materialtransporter är uttag av ej förnybar energiråvara 57,8 % bättre än för referensen och för utsläpp till luft, mark och vatten 76,5 % bättre än för referensen. Dessa värderingsresultat summerade och dividerade med antal delbetyg ger 68,5 % lägre belastning än referensen. Detta ger betyget mycket bättre än referens (≥ 25 %) i EcoEffect. Miljöbelastningsprofilen ger därmed ett bättre resultat vad gäller material än EcoEffect.
För EcoEffect är det slutgiltiga värderingsresultatet för energi mycket sämre än referensen (≤ 25 %) för utsläpp. För avfall och utarmning av naturresurser är resultatet lika bra. Dessa värderingsresultat summerade och dividerade med antal delbetyg ger betyget 8,3 vilket betyder lika bra. För Miljöbelastningsprofilen är de slutgiltiga resultaten för Byggnad Drift 9,3 % lägre än referensen för uttag av ej förnybar energiråvara och 19,1 % lägre än referensen för utsläpp till luft, mark och vatten. Dessa värderingsresultat summerade och dividerade med antal delbetyg, ger ett belastningsvärde som är 14,2 % lägre än referensens. Detta ger betyget något bättre än referens (> 10 % : <25 %) i EcoEffect. Även här ger Miljöbelastningsprofilen bättre värderingsbetyg än EcoEffect.
Resultaten jämfört med referens från denna jämförande värdering skiljer sig åt mellan metoderna. Eftersom samma referens har använts i båda metoderna härrör inte skillnaden därifrån. Att resultaten än dock skiljer sig åt kan bero på att EcoEffect innehåller en viktningsdel och att miljöbelastningarna därigenom ges olika tyngd. Det kan även bero på att metoderna tar med olika miljöbelastningar och att någon av dessa ger särskilt stor effekt.
Resultaten för antal gram CO2-ekvivalenter från Miljöbelastningsprofilens moduler Byggnad Produktion Material och Byggnad Produktion Materialtransporter, jämfört med materialanvändningen i EcoEffect visar:
171 822,3 g CO2-ekvivalenter/individ, år för Miljöbelastningsprofilen 3 493,9 g CO2-ekvivalenter/m2, år för Miljöbelastningsprofilen 571 130 g CO2-ekvivalenter/brukare, år för EcoEffect
Detta innebär att material använt i EcoEffect-metoden genererar cirka 3,3 gånger mer CO2 -ekvivalenter än material använt i Miljöbelastningsprofilen.
CO2-ekvivalenterna i EcoEffect härrör från betong- och aluminiumproduktionen medan CO2 -ekvivalenterna i Miljöbelastningsprofilen främst härrör från betongproduktionen. Mängd CO2-utsläpp vid betongproduktion i EcoEffects databas är 0,17 ton/ton och mängd CO-utsläpp är 60 g/ton. Mängd CO2-ekvivalenter utläst ur miljödata för betong är i EcoEffect 283 870 g/ton. Antal gram CO2-ekvivalenter för betongproduktion i Miljöbelastningsprofilens databas är 94 g/kg. Detta innebär att mängden CO2-ekvivalenter för betongproduktion i EcoEffect mätt utifrån miljödata är cirka 3 gånger så stor som för betongproduktion i Miljöbelastningsprofilen. Detta slår hårt på resultatet eftersom betong för det värderade objektet är den största materialgruppen. För aluminium i EcoEffects databas är CH4-utsläpp 20 kg/ton, CO-utsläpp 96 kg/ton, CO2-utsläpp 10 634 kg/ton, HC-utsläpp 9,9 kg/ton och N2 O-utsläpp 3,2 g/ton. Den totala mängden CO2-ekvivalenter utläst ut miljödata för aluminium är 306 595 170 g/ton. För miljöbelastningsprofilen är antal CO2-ekvivalenter 4,922 g/kg. Utsläppsvärdet för aluminium i miljödata i EcoEffect är cirka 60 000 gånger större än utsläppsvärdet för aluminium i Miljöbelastningsprofilen. Utsläppsvärdena är ej vidare undersökta.
Resultaten för antal gram CO2-ekvivalenter från Miljöbelastningsprofilens modul Byggnad Drift med tillskotten från vatten och avlopp avräknade jämfört med energianvändningen i EcoEffect visar:
506 619 g CO2-ekvivalenter/individ, år för Miljöbelastningsprofilen 10 301 g CO2-ekvivalenter/m2, år för Miljöbelastningsprofilen 388 314 g CO2-ekvivalenter/brukare, år för EcoEffect
7 910 g CO2-ekvivalenter/m2, år för EcoEffect
Detta innebär att energi använd i Miljöbelastningsprofilen genererar cirka 30 % mer CO2 -ekvivalenter än energi i EcoEffect. Detta visar att resultaten från denna jämförande värdering skiljer sig åt mellan metoderna. Eftersom samma indata har använts härrör inte skillnaden därifrån. Det finns en del skillnader i metodernas data om den tekniska försörjningen som kan förklara en del. Värmeproduktionen i EcoEffect bidrar med 87 g CO -ekvivalenter/kWh, medan värmeproduktionen i Miljöbelastningsprofilen bidrar med 57,7154 g CO2 -ekvivalenter/kWh. Detta innebär att värmeproduktionen i Miljöbelastningsprofilen genererar cirka 50 % mindre CO2-ekvivalenter/kWh. Det finns även en del skillnader i metodernas elmixar. Miljöbelastningsprofilen räknar med nordisk elmix, vilken genererar 74,4 g CO2 -ekvivalenter/kWh. EcoEffect räknar med svensk elmix vilken genererar 41,03488 g CO2 -ekvivalenter/kWh. Detta innebär att den nordiska elmixen genererar cirka 85 % mer CO2 -ekvivalenter/kWh än den svenska elmixen.
2
Värdering med samma indata och data för teknisk försörjning
I ett försök att härleda skillnaden mellan genererade CO2-ekvivalenter för energi, har en värdering genomförts med samma indata och samma data för den tekniska försörjningen. Detta för att på så sätt undersöka om resultaten närmar sig varandra och därigenom få veta om detta är förklaringen till resultatskillnaderna. Data för den tekniska försörjningen är hämtad ur Miljöbelastningsprofilen.
Resultaten för antal gram CO2-ekvivalenter från Miljöbelastningsprofilens modul Byggnad Drift med tillskotten från vatten och avlopp avräknade jämfört med energianvändningen i EcoEffect visar:
506 619 g CO2-ekvivalenter/individ, år för Miljöbelastningsprofilen 10 301 g CO2-ekvivalenter/m2, år för Miljöbelastningsprofilen 337 446 g CO2-ekvivalenter/brukare, år för EcoEffect
6 874 g CO2-ekvivalenter/m2, år för EcoEffect
Detta innebär att energi använd i Miljöbelastningsprofilen genererar cirka 50 % mer CO2 -ekvivalenter än energi i EcoEffect. Metoderna genererar därmed efter denna åtgärd fortfarande skilda resultat för CO2-ekvivalenter varvid slutsatsen kan dras att skillnaden ej heller ligger häri. Därmed är även data för teknisk försörjning eliminerat som felkälla. Det kan finnas skillnader i programmets sätt att räkna, vilket ej är utrett i denna rapport.
Relationen mellan CO2-ekvivalenter i produktionsskedet och driftskedet är i Miljöbelastningsprofilens fall cirka 25 % i produktionsskedet och cirka 75 % i driftsskedet. För EcoEffect är utsläppen omvända, cirka 60 % härrör från produktionen medan cirka 40 % härrör från driften. En byggnads totala energianvändning ligger cirka 14 % i produktionsskedet och cirka 85 % vid drift (Stockholm Stad, 2000). Med denna kända kunskap ger Miljöbelastningsprofilen mer trovärdiga resultat för CO2-ekvivalenter.