Metodologiska överväganden

Studien har inneburit en del metodologiska överväganden. Syftet och frågeställningarna i studien gör det möjligt att använda både kvantitativa och kvalitativa metodval. Om valet fallit på kvalitativa intervjuer så hade det enligt Sohlberg och Sohlberg (2019) kunnat göras en djupare studie och då skulle en konstruktionistisk ansats som utgångspunkt vara lämpligare att använda. Valet föll på en bredare studie för att kunna nå ut till så många respondenter som möjligt via en webbenkät, vilket också gav möjligheten att se samband mellan de olika faktorerna som avses i studien. Intervjuer hade begränsat även regionmässigt medan en enkät kan nå ut över större delar av landet. En triangulering (Bryman, 2018) hade dock kunnat användas genom att inte enbart ha webbenkäten utan även

inkluderat intervjuer. Med en sådan omfattande studie skulle större tillförlitlighet ha varit möjlig, men däremot ansågs att tiden inte skulle räcka till det.

I enkäten användes både öppna- och slutna frågor, däremot gjordes valet att ha fler slutna frågor. Frågorna i enkäten med kvalitativa inslag valdes för att få en så bred och omfattande bild som möjligt av respondenterna och för att på så sätt kunna göra en mer beskrivande analys av resultatet. De frågor som hade kvantitativt inslag hade svarsalternativ som ansågs vara tillräckliga för att besvara det som efterfrågades samt att de bidrog till att enkäten inte skulle ta för lång tid för respondenterna att besvara. Ett intressant alternativ hade varit att använda en fyrgradig skala i enkäten för att få fram ett ställningstagande hos respondenterna, men då vi var intresserade av medelvärdesbaserad statistik valdes istället den femgradiga skalan som även ger respondenterna möjlighet till ett neutralt

ställningstagande. Som svarsalternativ till vissa av frågorna fanns det möjlighet att fylla i annat eller vet ej för att respondenterna skulle känna tillfredsställelse i att de kunde fylla i ett svarsalternativ även om de andra alternativen inte passade.

31

Enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor framkommer att vetenskapligt arbete för studenter inom högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå inte betraktas som forskning. Dock är frågor om etik i dag av stort intresse även inom högskolestyrelser (Bryman, 2018). Inom Ersta Sköndal Bräcke högskola är detta tydligt där syftet om god etik är ett genomgående inslag i socionomprogrammet.

Bryman (2018) lyfter fram fyra grundläggande principer gällande etiken för svensk forskning. Dessa principer handlar om frivillighet, anonymitet, integritet och konfidentialitet. Frivilligheten är kopplat till informationskravet vars intention är att informera respondenterna om syftet med studien och att ett deltagande är av fri vilja samt att medverkan kan avbrytas när som helst, vilket klargjorts i missivbrevet. Innan respondenterna började fylla i enkäten så fick de läsa missivbrevet där syftet med enkäten framkom och där det tydligt framgick en ungefärlig tidsåtgång samt hur många frågor det rörde sig om. Missivbrevet var relativt kortfattat och informativt. Respondenterna informerades om anonymitet och att materialet hanteras konfidentiellt samt att det fanns en tydlighet i att

respondenterna när som helst kunde avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet har som intention att respondenterna inte går att identifiera samt att forskning förvaras på säkert ställe, vilket gjordes vid utformandet av enkäten till denna studie genom att en avidentifiering gjordes så att alla samband mellan respondenterna och enkätsvaren har eliminerats och de förvaras oåtkomligt för obehöriga. Integriteten är kopplat till samtyckeskravet vars intention är att respondenterna själva bestämmer huruvida de önskar delta eller ej, om detta informerades respondenterna i missivbrevet som bifogades enkäten. Nyttjandekravet har som intention att det insamlade materialet endast används i

forskningssyfte, vilket även gjorts i denna studie där respondenterna informerats om att datainsamlingen som i detta fall avser enkätsvaren endast är avsedda för det här ändamålet.

Sohlberg och Sohlberg (2019) beskriver transparens som viktigt när det gäller att motivera metodval, men det innebär även att andra ska kunna följa det resonemang som studien avser och de bedömningar studien har landat i. Den här studien har gjorts med transparens och en tydlig agenda där noggrannhet och korrekta uppgifter har tagits i beaktning.

5.5 Resultatets tillförlitlighet

Bryman (2018) beskriver fyra tydligt avgränsade områden gällande resultatets tillförlitlighet. Dessa fyra områden är mätning, kausalitet, generalisering och replikation.

5.5.1 Mätning

Mätning innebär bland annat att det går att redogöra olikheter genom att tänka på utformandet av variablerna. Beroende på hur dessa variabler utformas så är det möjligt att göra en studie som ger en mer nyanserad bild av en viss situation genom att beskriva små skillnader. Mätning ger också en möjlighet att utöva forskning på samma sätt oberoende vem som utför den Det gäller att vara

32

konsekvent över tid så att det går att göra mer precisa beräkningar mellan de samband som finns mellan olika begrepp (Bryman, 2018).

5.5.2 Kausalitet

Kausalitet är en viktig beståndsdel i den kvantitativa forskningen, vilket handlar om orsak- och verkaneffekter med ett förklarande fokus. Det handlar således inte om att förklara hur något är utan mer varför det är på ett visst sätt, det vill säga att hitta orsakssambanden (Bryman, 2018). Detta stämmer väl överens med denna studie där försök gjorts att ge förklaringar till de faktorer som påverkar BHV-sjuksköterskornas benägenhet att upprätta orosanmälningar. Kunskap, utbildning, riktlinjer, teammöten och samverkan är faktorer som går att påverka och i viss mån utveckla medan de indirekta faktorerna som exempelvis den politiska styrningen är något som BHV-sjuksköterskorna inte själva kan påverka.

5.5.3 Generaliserbarhet

I kvantitativa studier som denna är det intressant att se om resultatet kan generaliseras till andra kluster och situationer än de som exempelvis medverkar i den här studien. Kvantitativa forskare ägnar sig åt att försöka få fram ett så representativt urval som möjligt. I studien finns begränsningar gällande generalisering då enkäten som är utskickad till de flesta regioner i landet har visat på ett varierat deltagande och där vissa regioner inte har svarat överhuvudtaget (Bryman, 2018). Det finns en medvetenhet om att respondenterna inte representerar alla BHV-sjuksköterskor i Sverige, dock kan de ge en indikation på hur det kan se ut överlag. De regioner som valt att inte delta i studien går inte att uttala sig om, vilket innebär att resultatet inte kan generaliseras till dessa områden. Att inte alla regioner är med i urvalsramen samt att en del är underrepresenterade innebär att studien inte blev nationell som det var tänkt från början. Resultaten kan varken generaliseras till andra grupper eller till BHV-sjuksköterskor då bortfallet blev för stort och därmed är utfallet inte representativt.

5.5.4 Replikation

För att upptäcka skevheter som exempelvis att en forskare är alldeles för subjektiv i sin forskning så kan en replikation användas för att kontrollera resultatets validitet (Bryman, 2018). Den här studien har för avsikt att bygga på noggrannhet och att steg för steg vara lätt att följa, vilket gör att om en ny studie framställs, så bör den kunna visa på liknande resultat som i sig skulle kunna tyda på god validitet. Det finns en strävan efter objektivitet och tydlighet i förfarandet och för att uppfylla det så har grundliga redogöranden gjorts för att en replikation ska vara möjlig.

5.5.5 Validitet och reliabilitet

I kvantitativ forskning är validitet och reliabilitet väsentliga begrepp. Validitet avser giltigheten i forskning genom att frågorna som ställs ska mäta det som är ämnat att mätas, medan reliabilitet syftar till att forskning ska vara tillförlitlig och att det finns en slags varaktighet på så sätt att resultatet kan

33

mätas vid flera tillfällen (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Det som avgör om reliabiliteten är god är om samma frågor kan ställas åter igen i en liknande enkät av andra forskare och att svaren blir detsamma (Bryman, 2018). I arbetet med studien lades mycket tid ner på utformningen av frågorna och

svarsalternativen så att de skulle stödja syftet med studien och mäta det som avsågs att mätas, vilket upprätthöll en strävan om god validitet. Eftersom denna studie bygger på att en enkät har skickats ut så har respondenterna fått svara på samma frågor där stor vikt lagts på att inte lägga ner våra egna

värderingar i frågeställningarna, vilket inneburit att alla har fått samma förutsättningar och att de inte har blivit färgade av oss som utformat enkäten.

Fördelen med ett enkätutskick är att svaren blir mindre påverkade av forskarnas subjektiva värderingar, vilket inte alltid är fallet vid intervjuer då respondenterna kan stå för en social önskvärdhet som enligt Bryman (2018) innebär en risk för skevhet då respondenterna kan ge en felaktig, positiv bild av sig själva. Vid intervjuer kan även respondenterna bli påverkade av exempelvis forskarens kroppsspråk, ordval och betoningar som har stor betydelse för hur

respondenterna svarar på frågor. En av nackdelarna med ett enkätutskick kan dock vara att eventuella missförstånd inte kan förklaras för respondenterna. Vissa frågor i studien följdes utav följdfrågor för att ur olika perspektiv angripa de olika rubriceringarna och därmed få möjlighet till en bredare bild av de faktorer som kan ligga till grund för BHV-sjuksköterskornas benägenhet att upprätta

orosanmälningar.

Då vi inte hann göra en pilotundersökning innan det stora enkätutskicket så fanns inte heller någon möjlighet till att justera eventuella uppenbara problem gällande validitet och reliabilitet (Djurfeldt et.al., 2018). Studien har ett relativt fåtal respondenter i förhållande till populationen och därför finns det en risk att vissa inställningar hos respondenterna inte speglar populationen i stort, vilket kan innebära att dessa åsikter blir överrepresenterade och därmed ger ett missvisande resultat (Bryman, 2018). Validitet är beroende av god reliabilitet och kan inte uppnås utan denna. Däremot kan reliabiliteten vara hög och validiteten låg, vilket innebär att studien inte är tillförlitlig då något annat mäts än det som var tänkt från början (Bryman, 2018). I den här studiens enkät visade sig att vissa frågor har låg validitet då de var något otydligt ställda, vilket bidrog till att ett lägre antal respondenter besvarade de frågorna.