Forskningsmetoderna hade inledningsvis ett sonderande syfte för att därefter fokuseras alltmer utifrån de resultat som samlades in. De inledande datainsamlingarna skedde med enkäter och därefter påbörjades en longitudinell studie (figur 3). Den longitudinella datainsamlingen genomfördes parallellt med forskningsmetoderna deltagande observationer och forskningsintervjuer. Det samlades på så sätt in omfattande data från varje respondent.
Figur 3. Grafisk representation av delstudiernas datainsamlingar åren 2006-2013
I tabell 1 visas en översikt av metodvalen samt hur de olika delstudiernas deltagare är fördelade utifrån kön, ålder, och erfarenhet som lärare. Insamlade data från 65 respondenter, fördelat på 45 lärare och 20 lärarstudenter, gav den empiriska grunden för avhandlingens delstudier. Utöver dessa respondenter har data från ytterligare 25 lärare samlats in som använts i förstudier (Bursjöö, 2008, 2009, 2010, 2012) samt i licentiatuppsatsen (Bursjöö, 2011b).
Artikel III och IV: longitudinell studie Artikel I:enkäter Artikel II: intervjuer och deltagande
observationer Artikel V:
intervjuer
Tabell 1. Datainsamlingsmetoder och respondenter i de olika delstudierna
Metod Antal deltagare Åldersspridning Erfarenhet som lärare
och IV Intervjuer vid tre tillfällen med
Delstudie V Samtalsintervjuer 8 (6 kvinnor) 35-50 år 10-24 år
I den första delstudien användes enkäter med öppna svar från lärarstudenter nära examen (Bursjöö, 2011a). I den andra delstudien (Bursjöö, 2014a) användes intervjuer och deltagande observationer i klassrumsmiljö för att kunna se sammanvävningen av lärares utsagor med deras undervisningspraktik. I den tredje och fjärde delstudien (Bursjöö, kommande) användes upprepade intervjuer för att kunna identifiera förändringar. Denna longitudinella ansats gav möjligheter att undersöka hur lärarnas reflektioner kring sin undervisningspraktik förändrades över tid. I den femte delstudien användes djupintervjuer med avsikt att belysa hur erfarna lärare ser på ämnesövergripande samarbeten och etiska perspektiv i NT-undervisningen (Bursjöö, 2014b). Sammantaget bidrog de olika metoderna till att forskningsfrågorna belystes.
De olika metoderna kunde även till viss del även stärka och komplettera varandra.
Varje datainsamling förbereddes genom att en förförståelse skapades av sammanhanget, bland annat med hjälp av genomgångar av tidigare forskning och en öppenhet inför möjliga tolkningar. Denna förberedelse är karaktäristisk för en hermeneutisk process (Ödman, 2007).
Tidigare forskning hämtades i tryckt litteratur och i elektroniska databaser som Educational Resources Information Center (ERIC) och Web of Science. I förberedelsearbetet ingick även att i olika databaser som till exempel SIRIS (Skolverket, 2013) undersöka olika bakgrundsfakta för skolorna, bland annat huvudmannaskap, måluppfyllelse, andel behöriga lärare och politisk styrning i kommunen.
5.1.1 Enkäter med öppna svar
I den första delstudien användes enkäter med öppna svar (interview questionnaire) (Trost, 2001). Syftet med en sådan enkät var att få en överblick och fånga in erfarenheter och åsikter hämtade bland annat från lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i relation till utbildning för hållbar utveckling. Sådana reflektioner tillsammans med lärarstudentens beskrivningar av hur en ideal bild av hur ett sådant innehåll och förhållningssätt ter sig från deras horisont bedömdes ge värdefull information om möjliga transformativa processer.
Utformningen av forskningsenkäten följde beprövade metoder (Trost, 2001).
Struktureringsgraden av enkäten ansågs vara hög med avseende på frågeformulärets
utformning, och standardiseringsgraden låg med avseende på hur öppet frågorna kunde tolkas.
Särskilt likheten mellan frågorna (kongruensen) beaktades i enkätutformningen så att frågorna hade förutsättningar att fånga nyanser av lärarstudenternas uttalanden om utbildning för hållbar utveckling. En logik eftersträvades i frågornas ordningsföljd även om karaktären på en forskningsenkät möjliggör att alla frågor kan läsas på en gång, till skillnad från en forskningsintervju. Enkätfrågorna prövades i pilotstudier för att i möjligaste mån undvika missförstånd och icke avsedda tolkningar av frågorna. Alla lärarstudenter fick samma frågor, däremot var det fritt för dem att tolka frågorna.
5.1.2 Forskningsintervjun
Forskningsintervjun var studiens dominerande metod för insamling av data. Intervjuerna gav en möjlighet att på ett direkt sätt besvara forskningsfrågorna och erbjöd möjligheter att kunna ställa följdfrågor och ge utrymme för det talade ordets öppna formuleringsegenskaper (Mishler, 1986). I centrum för undersökningen fanns respondenternas beskrivningar av olika uppfattningar om önskvärda elevförmågor. Information samlades in från så många lärare som behövdes för att uppnå mättnad (Merriam, 2009), vilken uppnåddes då inga signifikant nya svar kom fram i intervjuerna. Forskningsintervjuerna kännetecknades bland annat av en lyhördhet för var respondentens intresse uppehöll sig. Det innebar bland annat att inte avstå från att analysera det som föll utanför den direkta frågan. Samtalsintervjuerna karaktäriserades av att de gav goda möjligheter att även registrera det oväntade (Claesson, 2004; Esaiasson, Giljam, Oscarsson och Wägnerud, 2012; Mishler, 1986).
Forskningsintervjuerna utformades som samtal och samtalsklimatet var öppet och tillåtande samtidigt som vi höll oss till ämnet. Platsen för intervjun valdes i strävan efter en tillräckligt lugn och stimulerande miljö för att skapa goda förutsättningar för reflektion. Samtalsintervjun utvecklades på grund av sin dialogiska karaktär olika vid varje intervjutillfälle trots att den i grunden följde en intervjuguide (Bilaga 1). Konsekvensen blev att ordningsföljden på frågorna samt de exakta formuleringarna varierade mellan de olika intervjutillfällena. Direkt efter intervjun transkriberades ljudfilerna.
5.1.3 Deltagande klassrumsobservation
Deltagande klassrumsobservationer användes i avhandlingen i syfte att direkt uppleva det som sker i klassrummet istället för att få andrahandsinformation av någon annan (Claesson, 2009;
Hammersley & Atkinsson, 2006; Merriam, 2009). Beslutet att genomföra deltagande observationer i denna avhandling grundades bland annat på tidigare forskning, både svensk och internationell, som sedan länge har visat att det är vanligt med gap mellan läroplaners intentioner, lärares tal om sin egen undervisningspraktik och den genomförda undervisningen (se till exempel Galton & Eggleston, 1979; Lindensjö & Lundgren 2000). Frågor som handlar om läroplanens kvaliteter var dock inte i direkt fokus för denna avhandling, istället var det här intressant att undersöka hur lärares utsagor om sin undervisning relaterad till hållbar utveckling kunde observeras. Metodmässigt fann jag vägledning inom etnografin utan att för den skull ha gjort en etnografisk studie (Hammersley & Atkinsson, 2006).
Observationen innebar i detta fall att lärarna genomförde sin ordinarie undervisning, det var alltså inte någon särskilt designad intervention. I fokus för observationerna stod lärarnas handlingar under lektionerna för att undersöka om de kunde erbjuda eleverna tillfällen att
utveckla olika förmågor som skulle kunna kopplas till utbildning för hållbar utveckling. Detta var en avgränsning i syfte att besvara forskningsfrågorna eftersom en stor mängd observerbara händelser äger rum i ett klassrum. Detta innebar bland annat att elevers lärande inte undersöktes explicit. Däremot studerades hur eleverna kommunicerade med varandra och med läraren, hur rummet var möblerat, hur eleverna var placerade i rummet och hur koncentrerade eleverna var på undervisningsinnehållet.
Förberedelserna för en deltagande klassrumsobservation genomfördes på flera sätt.
Huvudsakligen i form av genomgång av metodlitteratur, men även 10 års observationer av lärarstudenters VFU har gett många tillfällen att använda och utveckla metoden.
Observationerna av de besökta lektionerna i studien var öppna, det vill säga att inga förutbestämda observationsscheman användes. Observationerna dokumenterades kontinuerligt under lektionen med ord och skisser och med reflektioner om händelserna, bland annat om vilka frågor som skulle ställas till läraren efter lektionen. Fältanteckningarna skrevs rent direkt efter observationerna då minnesbilderna var starka.
Ett utgångsläge för förståelsen av klassrumsbesöken var att en observerande människa påverkar det som sker i klassrummet. Ett särskilt intresse fanns därför under alla besök att inte mer än nödvändigt störa och påverka pågående lektion. Det beslutet grundades på tidigare forskning som visar att närgångna observationer kan upplevas som olustiga såväl för elever som för lärare (till exempel Marshall & Rossman, 2011). Fältanteckningar var därför att föredra istället för till exempel videoinspelningar. De detaljer som på grund av detta inte dokumenterades eller observerades ansågs kompenseras av att lektionerna inte stördes av fotografering eller filmupptagning. Dessutom värnades integriteten för deltagande elever och lärare då inte ljud eller bild spelades in (Datainspektionen, 2013).