Ambitionen för studien är att ha en tydlig logik mellan forskningsfrågor, tidigare forskning, datainsamling, analysteknik och bakomliggande teorier och kunskaper om det som studeras.
Initialt gjordes pilotstudier (Bursjöö, 2008, 2009, 2010, 2011) för att pröva frågeställningar, olika urvalsmetoder av deltagare och analysverktyg. Under avhandlingsarbetets gång har analysverktygens förmåga att förklara resultaten prövats genom att flera andra forskare och forskarstuderande kritiskt granskat tillvägagångssätt och slutsatser. De lärare som deltagit i de upprepade intervjuerna har tagit del av sina tidigare svar och de lärare som deltagit i studierna av ämnesövergripande samarbeten och etiska perspektiv har bekräftat sina uttalanden och hur de tolkats, vilket stärker tillförlitligheten. Under avhandlingsarbetet har flera metoder använts;
intervjuer, enkäter och deltagande observationer. Då de olika metoderna i delstudierna visar sig stödja och stärka varandra bedöms giltigheten vara tillfredsställande (Merriam, 2009). Den hermeneutiska ansatsen bidrar genom hela avhandlingsarbetet med en öppenhet inför att inte enbart finna det som förväntas (Gadamer, 1988). Studiens giltighet stärks därmed på ett flertal sätt.
Respondenterna i de fem delstudierna består av sammanlagt 65 lärare och lärarstudenter. I bakgrundsarbetet och pilotstudierna har ytterligare 25 lärare bidragit med värdefulla data.
Delstudie II, III, IV och V är som tidigare beskrivits medvetet utformade med ett selektivt urval av erfarna lärare som arbetat med utbildning för hållbar utveckling. Designen att med hjälp av intervjuer och deltagande observationer undersöka hur erfarna lärare hanterar utbildning för hållbar utveckling medför att urvalet inte kan antas representera hela gruppen
av Sveriges lärare i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan. Det medför att resultaten inte är kvantitativt generaliserbara, men de implicerar dock, i hermeneutisk anda, att vissa mekanismer är användbara för andra som kan känna igen sig i den beskrivna forskningen.
Den typologi av förändringsvägar som konstrueras i delstudie IV visar sig också erbjuda en möjlighet att särskilja karaktäristiska drag även för studiens övriga lärare när deras data prövas i efterhand. Rimligen är också en analytisk generalisering möjlig, det vill säga att resultaten kan ge vägledning för vad som kan hända i en annan situation genom att analysera likheter och olikheter mellan situationerna (Kvale & Brinkman, 2009). Detta förutsätter att en studies olika faser är tydligt beskrivna, särskilt vad det gäller metod och analys. Denna form av tillförlitlighet avser även hur granskning av data har skett (Guba & Lincoln, 1994).
Alltsedan forskarutbildningens start och datainsamling år 2006 har data och tolkningar delats med doktorandkollegor, seniora forskare, kursledare, seminariegrupper, tidskriftsredaktioner och handledare. Denna kollegiala granskning har bidragit med kritik, alternativa tolkningar och lämnat synpunkter på både analys och presentation av data. För att skapa ytterligare tillförlitlighet i en åtta år lång process har kortfattat antecknats viktiga händelser, uppslag att följa upp, och framför allt referenser till ytterligare forskning. Som ett mått på avhandlingens tillförlitlighet används också forskarens reflexivitet, som diskuteras närmare nedan.
5.6.1 Reflexivitet
Reflexiviteten beskriver forskarens egna relationer till data och teorier, vem forskaren är som uttolkare. En utgångspunkt för denna avhandling är att belysa ett perspektiv från
”någonstans”, till skillnad från att ha ett objektivt, allseende perspektiv (se till exempel Hutchison & Rea, 2011). Ingen forskare kan bortse från sin subjektivitet, det är ett av de grundläggande antagandena i hermeneutisk teori (Gadamer, 1979,1988). Den kan också beskrivas som konstituerad utifrån tidigare erfarenheter, där kön, klass, kultur, förmågor, geografiskt läge och ideologiska ramverk utgör grundpelare (McKenzie, 2005; Payne, 2002).
Subjektivitet påverkar således denna studie, liksom alla liknande studier, beträffande insamling, tolkning av svar samt analysförfarande.
Denna avhandling, inom naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, är genomförd av en doktorand som samtidigt arbetar som lärare i naturvetenskap och teknik. En sådan ”hybrid” är inte bortkopplad från undervisningsmiljön i grundskolan. En lärare som parallellt genomgår en forskarutbildning lever tvärtom växelvis i den akademiska världen såväl som i skolverksamheten och är uppdaterad på förändringsprocesser inom båda fälten.
Denna förförståelse har fördelar, emellertid innebär det också risker med att vara nära rollen som lärare, att till exempel inte ifrågasätta förgivettaganden när man rör sig i en bekant miljö.
Det är dock risker som bedöms uppvägas av medvetenheten av att ständigt gå ut och in ur olika miljöer, att som Gadamer uttrycker det, främmandegöra dem. I praktiken kan jag befinna mig i akademin och anstränga mig för att se den med en lärares ögon, och i skolan med en forskares ögon.
Den forskning som är resultatet av en forskande lärares datainsamling kan i gengäld bidra med autentiska situationer och god tillgänglighet av respondenter (Roth, 2007). Dessutom ska här nämnas att forskaren som samtidigt arbetar som lärare skapar parallella erfarenheter av de förändringar som sker i det obligatoriska skolsystemet såväl som i högre utbildning (Altrichter & Elliot, 2000). I praktiken betyder det att ingen av praktikerna ligger långt tillbaka i tiden, de är uppdaterade på aktuella förändringsprocesser.
Det som ska framhållas i relation till förförståelse och reflektion är emellertid framför allt den omfattande forskningslitteratur inom de stora forskningsfält som denna (tvärvetenskapliga) avhandling berör. Litteraturen har under åtta år studerats och kontinuerligt diskuterats på seminarier, konferenser och i andra universitetssammanhang.
KAPITEL 6
Resultat
Eftersom utbildning för hållbar utveckling, liksom undervisning överhuvudtaget, är ett komplext område är det naturligt att det finns en stor variation i hur lärare och blivande lärare relaterar till detta innehåll. Det finns, trots variationen, ett mönster som framträder då de fem delstudierna läggs samman. Resultaten redovisas dels i artikelform (Artikel I,II,III, IV och V) och dels med signifikanta resultat på delstudienivå nedan.