Mexico City Policy och CEDAW

Som den enda supermakten i världen och en av världens rikaste länder har USA en stor roll vad gäller givande av bistånd till utvecklingsländer. De pengar som genom organet USAID går till olika organisationer som bistår kvinnor och män världen över med preventivmedel och information om reproduktiv hälsa, är av största vikt för de internationella organisationernas överlevnad. Detta gör att dessa utländska NGO:s är i många fall beroende av det bistånd USA:s regering väljer att ge dem. Vidare gör detta också att många gånger är dessa organisationer tvungna att gå med på de krav USAID lägger fram för att organisationerna skall anses berättigade till att få bistånd. Den stora roll USA spelar inom internationell politik är också av stor vikt för hur andra stater väljer att agera inom internationella organ. USA är en av de få västerländska stater som inte ratificerat CEDAW vilket kan tänkas påverka andra stater som har mindre politisk makt då de står inför valet att skriva på/ratificera denna och andra FN konventioner.

Genom Mexico City Policy dokumentet har den amerikanska regeringen slagit fast att man inte ser statlig finansiering av verksamhet som berör abort som något som överensstämmer med amerikanska värderingar. Dock kan USA:s restriktioner på abortmöjligheter ses som brott mot många kvinnors grundläggande rättigheter att kontrollera sin egen fertilitet, och kvinnors val för hur de vill kontrollera fertiliteten.

USA:s ovillighet att ratificera CEDAW har sedan länge grundat sig på tanken att konventionen på ett eller annat sätt strider mot USA:s inrikes lagar och policyn, samt att konventionens krav på staten är underminerande av dennes suveränitet .Vidare menar man även att konventionen strider mot den traditionella bilden av kärnfamiljen. Dock har det amerikanska motståndet mot CEDAW negativa effekter på konventionens framtid. Detta

eftersom USA har internationell politisk makt som skulle göra dess medverkan viktig för CEDAW:s effektivisering.

Jag kommer här nedan att undersöka på vilket sätt USA:s policy, The Mexico City Policy, strider mot kvinnorätten och hur det påverkar internationella försök att uppnå jämlikhet genom tillhandahållande av reproduktiv hälsa för kvinnor.

5.3.1. Brott mot CEDAW

Som jag tidigare tagit upp anses tillgång till reproduktiv hälsa och informationsspridning om preventivmedel vara av största vikt för kvinnors direkta fysiska hälsa, men kan även kopplas till uppnåendet av jämlikhet mellan könen i det offentliga (politisk/ekonomisk makt). Jag kommer i följande avsnitt att ta upp på vilket sätt The Mexico City Policy genom att lägga restriktioner mot abort försvårar jämlikhetsarbetet på internationell nivå, och hur policyn strider mot internationell kvinnorätt.

Genom USA:s policy minskar tillgången till abort för många kvinnor, särskilt i utvecklingsländer, där man är beroende av internationellt bistånd för att kunna ha tillgång till reproduktiv hälsa. Detta gör att många kvinnor inte kan bestämma när och om de vill föda barn. Detta gör att kvinnor då blir tvingade att vara gravida, föda barn och bli mammor, och har därmed inte kontroll över sin egen kropp. Kvinnans fysiska integritet kränks då detta sker. Detta faktum gör att MCP strider mot CEDAW:s artikel 16.1 (e) där kvinnans lika rätt att fritt kunna ”....bestämma om antalet barn och tidsrymden mellan havandeskapen” som mannen fastslås som en basal rättighet. Restriktioner på kvinnors tillgång till abort strider mot denna artikel i CEDAW, eftersom kvinnor ofta inte är den part i ett förhållande som bestämmer över det sexuella livet. De kan alltså ofta inte välja om de vill ha sex, utan är tvungna (detta gäller särskilt gifta kvinnor i många delar av världen). Samtidigt är graviditeten direkt bunden till kvinnans kropp vilket gör att hon inte kan fysiskt fly från den, vilket mannen kan. (RFSU argument 1, CEDAW art. 16.1)

Vidare betyder även restriktioner mot fri abort för kvinnor att de måste söka upp andra alternativ för att avsluta en ofrivillig graviditet. Detta betyder väldigt ofta att kvinnor måste använda sig av illegala och samtidigt osäkra aborter som utövas av inkompetenta utövare. Siffror från WHO visar att 78 000 kvinnor dör varje år till följd av osäkra aborter, och att upp till 50 procent av mödradödligheten i vissa delar av världen uppskattas vara på grund av osäkra aborter. Ofrivilliga graviditeter är något som sker konstant, och ibland i

abort inte finns, måste kvinnor söka sig till osäkra metoder, vilket gör att osäkra aborter är ett konstant hälsoproblem som dödar många kvinnor världen över. (CEDAW art. 12, RFSU argument 3)

Att inte ge kvinnor tillgång till fri abort kan ses som diskriminering mot kvinnor både på ett fysiskt och på ett socialt plan. Fysiskt eftersom restriktioner mot abort medför att kvinnor då är en utsatt grupp ur hälsosynpunkt eftersom ofrivilliga graviditeter ofta kan leda till utförande av osäkra aborter. Dessa hälsorisker är något män som grupp inte utsätts för. Som jag tidigare nämnt är restriktioner mot fri abort ur ett socialt perspektiv könsdiskriminering då ofrivilligt barnafödande ofta medför att kvinnan tvingas in i en situation som hon är ovillig att ge sig in i (alltså att föda ett barn och ta hand om det), och som påverkar hennes övriga liv på ett negativt sätt. Att tvinga kvinnor in i moderskap gör att de inte har samma möjlighet att utvecklas på andra livsområden. Detta eftersom reproduktionen är direkt länkat till kvinnors kroppar, till skillnad från männen. På denna punkt strider MCP mot CEDAW:s allmänna mål, alltså att diskriminering mot kvinnor på alla livsområden skall elimineras, samt att kvinnor skall på lika villkor som männen ha tillgång till sina grundläggande mänskliga rättigheter. Med andra ord strider MCP mot konventionens allmänna mål, eftersom restriktioner mot abort medför begränsningar för kvinnor på alla plan av livet, då det påverkar både ur en hälsosynpunkt och en social, ekonomisk och politisk synpunkt. (CEDAW art. 1, 3; RFSU argument 2)