Konstateras har i denna uppsats att kvinnor världen över har i dagens läge en underordnad maktposition i jämförelse med män. Det finns en klar distinktion mellan nivåer av könsdiskrimineringen av kvinnor. Diskrimineringen är dels synligt i det offentliga, genom sociala normer och institutionella lagar som befäster könsrollerna i samhället. Men det finns även en diskriminering av kvinnor som genomsyrar den privata sfären och finns i förhållandet mellan individer. Denna diskriminering är dels svårare att upptäcka och än svårare att kontrollera, än den offentliga diskrimineringen.
Mitt syfte med denna uppsats var att analysera CEDAW utifrån ett (radikal-) feministiskt perspektiv för att kunna därigenom identifiera på vilka punkter konventionen är en bristande grund för avskaffande av diskriminering av kvinnor. Genom analysen kom jag fram till att det trots allt finns några aspekter av konventionen som är positiva. CEDAW har som första (och viktigaste) internationella konvention som behandlar kvinnors underordning, en viktig roll i att föra fram ett genusperspektiv på den internationella politiska agendan. Konventionens viktigaste roll i jämställdhetsprojektet, menar jag, är att synliggöra kvinnor inom internationell politik. Vidare kan den, sedd som normativt ramverk, vara som grund för opinionsbildande och påtryckning på suveräna staters regeringar.
Dock betyder konventionens teoretiska grund i det liberalfeministiska perspektivet att man utgår från att genom institutionell makt och lagstiftning bekämpa diskriminering av kvinnor, och att detta sedan skall få en ”spill-over” effekt på andra delar av samhällslivet. Analysen av konventionen har dock visat att denna ”spill-over” effekt inte sker, eftersom man i konventionen adresserar diskrimineringen mot kvinnor med ett genusneutralt juridiskt språk. Man belyser då inte problemen könsspecifikt, utan generellt. Det institutionella tillvägagångssättet gör att viktiga frågor inom kvinnors emancipering från patriarkatet, såsom sexuella rättigheter och frihet att bestämma över sin egen fertilitet, faller utanför ramarna för vad konventionen kan behandla.
Man kan även se att den strukturella underordning kvinnor har inom den offentliga makten, gör att det ramverk som finns för bekämpningen av diskrimineringen av kvinnor inte har tillräckligt mycket kraft för att fungera. Kvinnokonventionens låga status kan ses i vissa FN-medlemsstaters vägrande att ratificera konventionen, de rekordmånga reservationer som lagts in mot konventionen som helhet samt bristande av respekt för rapporteringskraven. Bristen ligger visserligen till viss del hos CEDAW:s faktiska tillämpningsmekanik, men den bristande effekten av konventionen ligger också till stor del
hos den patriarkala strukturen som den internationella politiken har. Så även om det finns skäl att kritisera konventionens faktiska mekanik, finns än större skäl att se kritiskt på de strukturella problem som finns.
Jag ämnade vidare i denna uppsats att belysa de brister CEDAW har med hjälp av USA:s policydokument MCP, som jag anser är ett stort hinder för faktisk emancipering av kvinnor. Detta grundar jag på två punkter; dels att den amerikanska policyn minskar tillgången till fria och säkra abortmetoder samt preventivmedel för kvinnor i fattiga länder, och dels att det minskar möjligheten för utländska NGO:s att välja de aktiviteter inom reproduktiv hälsa de vill jobba med, vilket kan ses som kränkande av deras fria val.
Jag ställde mig frågan på vilket sätt MCP strider mot CEDAW, direkt och indirekt. Undersökningen av policydokumentet visade att policyn strider på några punkter direkt mot kvinnokonventionen. Den strider mot konventionens artikel 16 som behandlar just sådana frågor som handlar om havandeskap och äktenskap. Vidare strider policyn mot artikel 12 i CEDAW som behandlar rättigheter vad gäller hälsa, eftersom restriktion mot fri abort gör att kvinnor måste söka upp alternativa abortmetoder som är en direkt och allvarlig hälsorisk.
Indirekta effekter av MCP som är negativa för kvinnor, och samtidigt också strider mot CEDAW:s centrala mål och syften, är främst att den amerikanska policyn ställer NGO:s som jobbar med sexuell och reproduktiv hälsa inför ett val: antingen sluta förse kvinnor med abortmöjligheter och fortsätta få bistånd från USAID, eller fortsätta med dessa aktiviteter men tvingas skära ner på sin verksamhet över lag på grund av ekonomi. Detta gör i sin tur att tvingas en kvinna som kanske egentligen inte bör, för sitt eget bästa, föda ett barn göra det om organisationen som förser kvinnan med abortmöjligheter går med på USA:s krav. Och om organisationen väljer att avstå från bistånd från USAID, måste den också skära ner på sin verksamhet och kan inte ge kvinnor möjligheten att genom preventiva metoder kontrollera sin fertilitet. Detta sätter kvinnor i en utsatt fysisk, psykisk, social och ekonomisk position.
För att ge kvinnan samma möjligheter att uppnå offentlig makt som mannen, krävs att hon ges en möjlighet att ha kontroll över sin egen kropp och sina privata relationer. Uppmärksammas bör att när kvinnan inte har denna kontroll har hon heller ingen möjlighet över sitt resterande liv. Internationell lag har misslyckats att ta itu problemet med diskriminering av kvinnor eftersom det inte finns möjlighet att fullt ut ge kvinnan möjligheter till kontroll över sin kropp. Kvinnans status höjs inte i praktiken automatiskt för att man stadgar lagar som handlar om detta, utan det behövs även en verklig och praktisk möjlighet för henne att ta kontroll över sin kropp för att utmana de patriarkala strukturerna.
Litteraturförteckning
Access Denied: U.S. Restrictions on International Family Planning, Executive Summary (www.globalgagrule.org) hämtad 2005-02-03
Bahar, Saba; Human Rights are Women’s Rights: Amnesty International and the family ur Global Feminism since 1945, red. Bonnie G. Smith, 2000, New York, Routledge
Bunch, Charlotte; Transforming Human Rights from a Feminist Perspective ur Women’s rights Human rights, red. Julie Peters och Andrea Wolper, 1995, New York, Routledge Bush, George W.; Memorandum for the Administration of the United States Agency for
International Development, 22 januari 2001 (www.whitehouse.gov/news/release/20010123- 5.html) hämtad 2004-12-01
CEDAW: Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, FN- konvention, antagen 1979, trädde i kraft 1980
Center for Reproductive rights; “The Bush Global Gag rule: Endangering Women’s health, Free speech and Democracy” (www.crlp.org/tools/print_page.jsp) hämtad 2004-11-02 Cook, Rebecca J. och Jeanne M. Haws; The United Nations Convention on the Rights of Women: Opportunities for Family Planning Providers ur International Family Planning
Perspectives vol. 12, nr. 2, Juni 1986 (hämtad från Jstor)
Cook, Rebecca J.; International Human Rights and Women’s Reproductive Health, ur Studies
in Family Planning vol. 24, nr. 2, mars-april 1993 (hämtad från Jstor)
Enloe, Cynthia; Bananas, beaches and bases: Making feminist sense of international politics, 2000, Berkley, University of California press
Gemzöe, Lena; Feminismen, 2002, Stockholm, Bilda förlag Global gag rule: History and Resource Library,
http://www.populationaction.org/resources/publications/globalgagrule/GagRuleTimeline.htm, hämtad 2005-02-20
Hardon, Anita; Reproductive Rights in Practice ur Reproductive Rights in Practice: A Feminist Report on the Quality of Care, red. Anita Hardon och Elisabeth Hayes, 1997, London, Zed Books
Kaufman, Natalie Hevener och Stefanie A. Lindquist; Critiquing Gender-Neutral Treaty
Language: The Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women
ur Women’s rights Human rights, red. Julie Peters och Andrea Wolper, 1995, New York, Routledge
Lara, María Pía; Globalizing Women’s Rights: Overcoming the apartheid, ur Thesis eleven nr.78 augusti 2004 (hämtad från www.sagepub.com)
Lorber, Judith; Using Gender to Undo Gender: a Feminist degendering movement ur Feminist
Theory, vol. 1, nr. 1, 2004 (Hämtad från www.sagepub.com)
Mexico City Policy, the; policydokument utfärdat av USA:s regering vid befolkningskonferensen i Mexico City augusti 1984
Millett, Kate; Sexualpolitiken, 1970, New York, Doubleday
Packer, Corinne A.A.; The right to reproductive choice: a study in international law, 1996, Åbo, Åbo Akademi: Institution of Human Rights
Population Action: Why the Global Gag Rule Undermines U.S. foreign policy and harms Women (www.populationaction.org/resources/factsheets/factsheet_5.htm)
hämtad 2004-11-02
RFSU: Ten Political Arguments,
(www.rfsu.se/templates/template_172.asp_Q_number_E_23506_A_category_E_11222)
hämtad 2004-11-16
Stamatopoulou, Elissavet; Women’s Rights and the United Nations, ur Women’s rights Human rights, red. Julie Peters och Andrea Wolper, 1995, New York, Routledge
Steans, Jill; Gender and international relations: An introduction, 1998, Cambridge, Polity Tang, Kwong-Leung och Jequeline Tak-York Cheung; Guaranteeing women’s rights: The UN Women’s Convention, ur International Social Work vol. 43 nr.1 januari 2000 (hämtad från
www.sagepub.com)
Tomasevski, Katarina; A handbook on CEDAW : the convention on the elimination of all forms of discrimination against women, 2000, Stockholm, Sida
Unsafe Abortions, Världshälsoorganisationens (WHO) rapport om osäkra aborter i världen, 2004
Weisberg, Kelly. D.; Application of Feminist Legal Theory to Women’s Lives: Sex, Violence, Work and Reproduction, 1996, Philadelphia, Temple University Press
Wendt Höjer, Maria och Cecilia Åse; Politikens Paradoxer, En introduktion till feministisk politisk teori, 1999, Lund, Academia Adacta
Womenstreaty, CEDAW: Treaty for the rights of women, (www.womenstreaty.org) hämtad 2005-02-14