Nedan följer informationen som framkom angående lärarnas arbete med stöttning i klassrummet uppdelat på det som framkom under intervjuer respektive observationer.
Intervjuer
Nina har som mål att hinna tala med samtliga elever under sina lektioner och betonar att eleverna ska få ta mer utrymme än hon själv, vilket hon menar inte alltid är enkelt. Som lärare måste hon påminna sig om att ”inte stressa på så mycket”, och istället ge eleverna tid att tänka efter. Under lektioner går hon runt och lyssnar på elevernas arbete i smågrupper dels för att stödja, dels för att fånga upp de svårigheter eleverna stöter på. Vidare försöker hon uppmuntra alla elever till aktivitet: ”ingen ska kunna gömma sig i klassrummet”.
31
Sara menar att när hon är i klassrummet ”måste man hela tiden ha i bakhuvudet att det här
kan eleverna kanske inte”. Hon menar att en viktig skillnad i hennes sätt att tänka sedan hon
börjat arbeta språk- och kunskapsutvecklande är att hon inte längre tar förgivet att eleverna förstår ord och/eller begrepp. Nuförtiden på spansklektionerna belyser hon också de svenska översättningarna i gloslistan eftersom hon märkt att många elever inte förstår de svenska ordens innebörd.
Sara betonar hur viktigt det är att vara strukturerad i klassrummet och att lyfta och tydliggöra de språk- och kunskapsmål som är aktuella. Hon belyser kontinuerligt ord och begrepp, även de ord lärare kanske tar för givet att eleverna förstår, som t.ex. sambandsord. Hon ligger stor vikt vid att i klassrummet synliggöra skillnaderna mellan vardagsspråk och ett mer formellt språk och uppmanar eleverna att testa synonymer och att uttrycka sig med anpassning till situationen. Läraren berättar att hon ofta ber eleverna utveckla sina svar när de får en fråga: ”Hur tänker du nu? Kan du utveckla det?”.
Eleverna uppmanas och är vana vid att ta reda på nya ords betydelse. De använder SAOL och har fått en vana att slå upp nya ord och begrepp. Sara betonar att de också ska använda orden: ”det låter ju fel att som lärare säga det men att de får lov att plagiera nya ord och med det menar jag att om de hittar ett ord de inte förstår, då ska de slå upp det och sen ska de börja använda det. Så de ska inte bara hoppa över ord de inte förstår”.
Observationer
Vid observationstillfället inleder Nina med att repetera de mål i styrdokumenten som de arbetar med just nu. Nya begrepp som ska tas upp under lektionen skrivs på tavlan. För att förklara att ”massa” kan ha olika vikt gör hon en jämförelse med frukter. Instruktioner ges både skriftligt och muntligt. Tempot är lugnt och läraren involverar eleverna i sin genomgång genom att t.ex. ställa frågor, be dem berätta och formulera muntliga sammanfattningar.
I helklassdiskussionen är cirka hälften av eleverna aktiva muntligt men när läraren, efter genomgång, delar in i grupper ”tvingas” alla vara aktiva: ”Alla ska vara med! Ingen i gruppen rusar iväg själv!”. Hon påminner dem också om att förklara för varandra tills alla i gruppen förstår. Uppgifterna grupperna får är av problemlösningskaraktär och presenteras i form av att läraren delar ut objekt till grupperna som är kopplade till problemen. För att lösa problemen måste de använda de nya begreppen som skrevs på tavlan inledningsvis. Det är ett stödjande klimat i grupperna och samtliga arbetar och de flesta är aktiva muntligt. Flera gånger hörs hur eleverna ber de andra gruppmedlemmarna om hjälp: ”Nu har jag väl gjort fel?” ”Jag förstår inte...”. Den lilla gruppen möjliggör snabb stöttning. Läraren cirkulerar mellan grupperna och
32
stödjer bland annat genom att be eleverna sätta ord på vad de gjort. Efteråt förtydligar läraren genom att räkna tillsammans med eleverna på tavlan. Mot slutet repeteras begreppen som läraren inledningsvis skrev på tavlan och eleverna får förklara dem i helklass.
Under Saras lektion pågår förberedelse inför nationella provet. Instruktionerna och matriserna utgör underlag för en diskussion där innehåll och språk ges lika mycket fokus. Det framgår att det finns en mängd ord och begrepp i matrisen och i instruktionen som eleverna är osäkra på: t.ex. innebörden av nyanserat, temabearbetning och självbärande text. Klasskompisarna uppmuntras förklara och läraren stödjer muntligt och visuellt, genom att rita på tavlan och använda kroppsspråk. Hon använder sig av ett KVL-diagram på tavlan där de inledningsvis går igenom vad de redan kan/har lärt sig och fyller sedan i (efter att de diskuterat matrisen i grupp) vad de behöver/vill lära sig inför nationella provet. I slutet av lektionen sammanfattas allt genom att fylla i den tredje spalten ”detta har jag lärt mig”.
Eleverna ställer flera språkliga frågor, både vid helklassdiskussionen och sedan i mindre grupper: ”Presentera en aspekt, vad betyder det?” och ”Jag ska använda ett formellt språk och samtidigt anpassa språket efter publiken som är mina kompisar, hur går det ihop?”. Skillnaden i informellt och formellt språkbruk är i fokus under lektionen, liksom nya ord och begrepp. Vid helklassdiskussionen ställs många frågor och läraren sammanfattar, tydliggör och ser till att involvera eleverna i allt som sker. Genomgående använder hon tavlan som visuellt stöd.
Vid grupparbetet delar läraren in klassen i grupper om fyra. Hon ser till att ledarskapet roterar och påminner eleverna om att de ska arbeta enligt Thinking Together. Ledarna påminns om att se till att alla pratar och att de ska kräva av alla att motivera sina svar. Under den inledande helklassdiskussionen är cirka hälften av eleverna muntligt aktiva men under grupparbetet ”tvingas” alla delta. Mot slutet av lektionen besöker läraren och eleverna tillsammans den gemensamma mappen på lärplattformen och läraren visar vilka resurser som finns där som stöd i detta moment.